Sök:

Sökresultat:

878 Uppsatser om Historisk institutionalisam - Sida 37 av 59

Det franska skolsystemet vs. Det svenska skolsystemet

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv försöka tydliggöra några värderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges läroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn läraren, lärarstudenten och läroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad läroplanen säger om kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lärarstudenten och läraren ställer sig till detta. Min studie innefattas också av att titta på hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk återblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundläggande värderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger på. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Fra?n mo?rkret stiga vi mot ljuset : den tidiga svenska arbetarro?relsens strategiska musikanva?ndning

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Grön marknadsföring : en studie av MTG Radio och TV4

Syftet ? Syftet med denna uppsats är att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att använda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill säga om de tydligt arbetar med miljöfrågorna både externt och internt.Design/metodologi/tillvägagångssätt ? Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen så att den effektivt når ut till kunder. Vi studerar sedan två företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring.

Familjeinkomstens påverkan på antisocialt beteende

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.

Gropen

Konstmuseet Gropen är Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den är belägen vid fyrisån strax söder om stadskärnan, nedsänkt helt under mark. Att gå ner i gropen är att lämna staden. Att gå ner i gropen är att gå upp i konsten.Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit på, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf.

Luftrumssamordning i kris och krig

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svårigheter i kris och under krig. I en tid då alltfler vill utnyttja luftrummet är det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vådabekämpningoch kollisioner. Vidare måste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befälhavaren attmaximera sina insatser utan begränsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet är viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges också en historisk återkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.

Vad är teknik?

Denna studie utgår från att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer Vänsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och Vänsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Strömsbergs köksträdgård - en historisk inventering

An era ended in 1920 when the Walloon ironworks village of Strömsberg closed. The Wallon people had lived on the spot for 300 years and influenced the region was a lot. The kitchengarden in Stromsberg was a gardencenter 1920-50. The count´s good profits made him reinvest a lot of capital in the Wallon ironworks village to make it better and to construct forges, buildings and gardens. The kitchen garden´s history in Stromsberg started in 1660-70s, when Johan Vervier, built Strömsbergs first manor house.

Betygshistorik: en litteraturstudie i hur det svenska betygsystemet förändrats sedan tidigt 1900-tal

Denna uppsats undersöker, kronologiskt beskriver och analyserar hur betygen utvecklats och förändrats för den svenska grundskolan och dess föregångare samt gymnasieskolan sedan tidigt 1900-tal. Detta genom att ställa frågorna hur betygssystemets kronologiska utveckling ser ut, vilka faktorer som kan ha bidragit till utvecklingen samt vad det finns för likheter respektive skillnader mellan de olika betygssystemen. Metoden är kvalitativt litteraturstudium med fenomenografisk forskningsansats, som syftar till att undersöka differensen mellan vad något är och vad det uppfattas vara. Uppsatsen börjar med en historisk inblick i det absoluta betygssystemet där betygssystemet var sjuskaligt från årskurs ett och tanken att kunskapen överfördes från lärare till elev var gällande. På detta följde det relativa betygssystemet som var femskaligt, sattes efter en normalfördelningskurva och avvikelser var tvungna att motiveras och undersökas.

Materialbibliotek - vad är det?

Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet.

De isländska sagorna Att öka elevers kulturella identitet och sociala kompetens

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.

En g?tfull siffra

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

En etableringsprocess i Baltikum ? fallet Föreningssparbanken AB

Våren 2005 förvärvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. Förvärvet innebar en tydlig strategiförändring för FSB då banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begränsat ägande. Till följd av denna tydliga strategiförändring har vi funnit det intressant att titta på bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte är att, med utgångspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer påverkat såväl förutsättningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess.

Gränspunkter i Trollhättans Stads databas

I vårt examensarbete har vi studerat gränspunkter som är skapade genom förrättningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte längre är aktuella att använda. Vi har studerat kedjan från inmätning av befintliga gränspunkter, till att de är transformerade och införda i Trollhättans Stads databas.Vi har arbetat med tre olika områden i Trollhättan, vilka är Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt är redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vårt arbete har vi sett att olika områden i Trollhättan har olika väl bevarade gränsmarkeringar. I de villaområden vi studerat har flertalet av gränspunkterna återfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sånär som på gränsmarkeringar utvisade med hushörn.För att få ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick där vi studerat gränser ur en allmän synvinkel.

Bilden av Förintelsen och Nazismen - genom förövarens perspektiv

Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna.

<- Föregående sida 37 Nästa sida ->