Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för människor att kommunicera med varandra. Detta är något som företag inte varit sena med att ta till förfogande. Då det idag anses som en självklarhet att företag befinner sig på sociala medier har intresset växt för hur mobilmarknadsföring går till. Samtidigt är det intressant att se hur användarna av applikationen ställer sig till detta fenomen.Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad användare tycker om företag som använder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var användarnas beteenden, vanor och åsikter kring företags användning av applikationen.Undersökningen utfördes med hjälp av kvantitativ metod för att samla in data kring användarna, en enkät skickades ut via Facebook riktad till människor i åldern 15 till 30 år.

Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde fo?rr. Kunden vill inte la?ngre la?ta sig styras utan har ista?llet, i allt sto?rre utstra?ckning, sja?lv bo?rjat styra. Detta la?gger allt sto?rre vikt vid ma?lgruppen.

Uppsatsen har sin utgångspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gällande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem årgångar för att få fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press såg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en föreställd, nationell gemenskap. Frågan är primärt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och på ett mindre, sekundärt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stärkande av den nationella föreställningen? För att få en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjälp för läsaren att förstå bakgrunden till dess utveckling, både på ett internationellt, men dock främst, nationellt plan..

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Bakgrund: Forskning kring projektkompetenser är ett relativt nytt område, varför studien söker ge ett empiriskt bidrag rörande vilka kompetenser som krävs inför och under ett projekt. Byggindustrin har valts eftersom denna kännetecknas av storskaliga verksamheter med mycket tydliga projektorganisationer samt att projektverksamheten utgör företagens huvudsakliga verksamhet. Syfte: Syftet med denna historiska studie är att med hjälp av två fallföretag, NCC och Skanska, identifiera och belysa projektkompetenser över tiden inom projektbaserade organisationer. Metod: En komparativ fallstudie till största delen baserad på sekundärmaterial för att beskriva den historiska utvecklingen av fallföretagen. Resultat: I denna studie identifieras ett antal projektkompetenser vilka kan härledas till ett projekts olika delprocesser.

I det här arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder är mycket omfattande i båda straffrätter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt med fokus på nödvärnsrätten. Jag valde detta ämne för att få insikt i och förståelse för nödvärnsrätten i två länder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrätt, som bygger på straffrätten i tyska och engelska kolonialmakter, påverkar olikheten. Brottet definieras i båda straffrätter.

This thesis examines the boundary-work between the discipline of psychology on one side and religion and spirituality on the other. In Sweden, a country viewed as one of the most secular in the world and which has a rising interest in the neo-spiritual, this boundary-work is under-researched within the history of ideas. The research question for this thesis concerns how the contemporary dominant discourses in Psykologtidningen between 2010-2024 relate to the historical boundary-work that has taken place within the discipline. In this study the boundary-work will be examined through a combination of digital text analysis and discourse analysis. The analysis shows that terms such as mindfulness and soul have gone through a decoupling process: meaning that the terms are secularized and modernized to fit within the truth-narrative and the leading discourse of psychology. This discourse falls under a larger regime of truth where secular thought is seen as the main worldview which is compatible with the scientific ideal.

SammanfattningMänniskans levnadsmiljöer är i ständig förändring. Ett faktum vilket idag kanske tydligast ses i den allt mer exploaterade stadsmiljön. Detta är en utveckling som innebär att ?gröna? miljöer i form av trädgårdar, parker och andra ?gröna? element skapade av människan måste ha grunder som styrker deras bevarande. Det är anläggningar som har en historik bakom sig och därtill används av människor.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

This essay is dealing with the difficulties of cataloging and classifying anonymi and other kinds of literature without the components which have set the norm for bibliographic cataloging, i.e. a defined author, a standardized title etc. A typical example of this kind of literature is folklore and folktales, which are dealt with thoroughly here. The character of and the society's historical view upon the folk literature, as literature considered, are being described, as is the evolution of rules for cataloging in general. The folk literature is mostly systematized after a different pattern from other literature, since bibliographical facts are often missing.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda en skönlitterär roman och en underhållningsfilm i ämnesintegrerad undervisning i syfte att uppnå målen i svenska och historia på gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag använt Steven Spielbergs Schindler´s list och Jan Guillous Vägen till Jerusalem. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielärares åsikter om mediernas användbarhet i ämnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lärare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket väl användbara i syfte att uppnå kursmålen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nämnare mellan svenska och historia, det vill säga som identitetsskapande. Vidare återfanns förenande element så som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och språket som medium för kommunikation.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Kandidatuppgiften som vi blev tilldelade innefattade utmaningen att bygga en tillbyggnad till en mycket historisk byggnad i centrala Stockholm. Den existerande byggnaden, som står i behov av en tillbyggnad, huserar Nationalmuseum. Museet var från början en gest till folket att få ta del av den kungliga konstskatten. Idag fyller museet inte bara de kungliga samlingarna utan all form av nationell konst och design från långt bak i tiden fram till modern tid.  Dessutom innehåller byggnaden en administrativ avdelning med administrativ personal samt magasin och ateljéer. På grund av mängden konst och ökade krav på arbetsmiljö och säkerhet så behöver man nu bygga ut.

I denna uppsats har förhållandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre beståndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förändring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begränsad hänsyn till kontextens olika beståndsdelar somfigurerar inom ämnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar således med ett teoretiskt bidrag angående hur kontexten uppdelad i dessa olika beståndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie påLänsförsäkringars Härnösandskontor då organisationen år 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförändring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har påverkat rutiner på ett sådant sätt att även den sociala kontexten påverkas avförändringen.