Detta examensarbete beskriver hur förarbetet till att datorisera ett underhållssystem genomförs. Uppdragsgivare är Lear Corporation i Torslanda. Examensarbetet består av två delar: utvärdera en på förhand vald programvara och att dokumentera allt förebyggande underhåll (FU). Syftet är att få bättre kontroll och planering av förebyggande underhåll (FU) i framtiden. Programvaran som skall utvärderas om den är lämplig för ändamålet heter Tekla? Maintenance.Målet var att dokumentera allt förebyggande underhåll (FU) för två av tre liner i Lear Corporations fabrik i Torslanda.Det visade sig att Tekla? Maintenance uppfyllde de krav som fanns.

This thesis is a study over changes and similarities of people's activities in Berzelii park, with focus on the second half of the 19th century and present time. As one of the oldest public parks in Stockholm, Berzelii park has been a place for outdoor activity for more than a hundred years. During that time both the park and the society have undergone changes, but people are still using this green area in the city centre in a similar way as generations before have done. It is still a place for social gathering and during the summer month the park invite for optional and social activities such as a pause in the sun and pic-nic with friends. Some customs has disappeared like the 19th century social stroll, but through small changes in rules or design others have become given, like using the lawns as seating..

Denna studie syftade till att ta fram ett ramverk för utveckling av API:er för tjänsteorienteradearkitekturer. Studien tar sin utgångspunkt i forskningsprojektet e-Me (utvecklingenav en integrationsplattform för att underlätta studenters vardag) samt en benchmarking avde i nuläget mest använda API:erna på webben. Studien har fem faser: En litteraturstudie,en benchmarking, en kvalitativ genererande intervjustudie, en teoribildande fas (framtagningav ramverket), samt en kvalitativ validerande studie. Litteraturstudien tar upp sådanafenomen som utvecklingsmetoder, systemarkitekturer (bland annat SOA) samt metautveckling.Denna studie låg till grund för den första intervjustudien, som i sin tur låg tillgrund för benchmarkingen. Resultatet av dessa två studier bildade tillsammans en grundför ramverket SOAPIF (Service-Oriented Application Programming Interface Framework),som till en början innehöll fyra olika faser: Conceptualization, där man försökerbilda sig en uppfattning om vad API:et skall exponera; Definition, där man försöker definieraett kontrakt för API:et; Testing & Implementation som tar sin utgångspunkt i testerför att implementera API:et; samt Delivery, som är den fas där API:et skall levereras.

I takt med att handeln med finansiella tillgångar ökat har också intresset för att finna tillförlitliga metoder att bedöma risken ökat. Ett mått för att mäta risken för en tillgång eller för en portfölj av tillgångar är Value-at-Risk (VaR). VaR definieras som; den med viss sannolikhet förväntade förlusten från ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod. Fördelen med VaR är att riskbedömningen bryts ner till ett enda mått som är ganska lätt att förstå. Det finns flera olika sätt att beräkna VaR och det har gjorts många undersökningar för att testa vilken modell som ger bäst resultat.

Syftet med detta arbete har varit att få fördjupade teoretiska kunskaper om olika läsinlärningsmetoder samt en inblick i vad som styr verksamma lärare i deras val av arbetsmetoder. Bakgrunden är baserad på de fyra vanligaste metoderna i den svenska skolan. Den tar även upp läsprocessen, läsutvecklingen, en historisk tillbakablick samt vikten av att lära sig läsa. Vi valde att göra en kvalitativ enkätundersökning där tre lärare från den skola där vi gjorde vår VFU ingick. Resultatet från den visar att lärare inte enbart arbetar med en metod utan väljer att blanda olika metoder.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder..

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Bakgrund: Redan under 1500-talet i Frankrike behandlade kirurgen Ambroise Pare patienter med trycksår. Trycksår är vanligt förekommande hos patienter på sjukhus och drabbar både livskvaliten hos patienterna samt bidrar till höga kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder för patienter i samband med sjukhusvistelse samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Fem kategorier identifierades; inspektion och hudbedömning, dokumentation och utbildning, tryckavlastande underlag, ompositionering och nutritionens betydelse. Sjuksköterskans ansvar är att inspektera och bedöma huden på patienterna då patienter, speciellt äldre, har svårigheter med att själv upptäcka trycksår.

Fler företag väljer att ISO-certifiera sig inom kvalitets- och miljöledning vilket medför krav på stora mängder dokumentation. Det kräver en metodisk och strukturerad hantering för att kunna leta fram rätt dokument i rätt version, annars går värdefull arbetstid åt till att leta. Som hjälpmedel finns dokumenthanteringssystem och det finns många tidigare utförda studier kring området. Studier med fokus på hantering av ISO9001- och ISO14001-dokumentation med hjälp av dokumenthanteringssystem är däremot av begränsad omfattning. Därför har syftet med den här studien varit att undersöka vilka krav ISO-certifierade verksamheter ställer på ett dokumenthanteringssystem.

Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan.

Den ojämlika representationen i våra folkvalda församlingar är ett demokratiskt problem. För att alla grupper i samhället ska få sina intressen tillgodosedda krävs en representation som speglar samhället, dess intressen och åsikter. Könskvotering kan ses som ett svar på problemet med ojämlik representation. En diskussion av medborgarskap är viktig för att förstå innebörden av representation och dess betydelse.Den här uppsatsen är en forskningsöversikt som klargör hur forskningsläget ställer sig till frågan om ojämlik representation och könskvotering som en lösning. Vi fokuserar på de argument som styr den vetenskapliga debatten.

1924 invigdes idrottsplatsen Tunavallen i Eskilstuna, då ansedd som en av Sveriges förnämsta. I mer än 75 år kom den oförändrad att stå kvar som ett minne av sin tid. Vid 1990-talets slut ansågs det dock att tidens sprungit ifrån gamla Tunavallen och att en allvarlig modernisering behövde göras. 2002 sker återinvigningen, Tunavallen är nu en modern fotbollsarena, specialanpassad för fotboll, helt enligt tidens krav. Vad denna uppsats syftar till är att jämföra två byggnationer av en idrottsanläggning.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om man utifrån historisk utveckling kan förstå framtiden för den svenska byggvarubranschen. Frågeställningar: Vilka strukturförändringar har skett inom byggvaru- branschen?Hur ser en aktör på situationen nu och i framtiden? Metod: Vi har använt oss av en branschstudiemetod för att förstå den historiska utvecklingen av byggvarubranschen. Därefter har vi använt oss av en fallstudiemetod för att förstå nutiden samt tendenser inför framtiden. Slutsats:Den svenska byggvarubranschen har genomgått en rad olika strukturförändringar.

För att kunna påbörja ett systemutvecklingsarbete måste man klargöra förutsättningar för detta. I denna uppsats gås befintlig teori om hur man klargör förutsättningar igenom. Denna teori jämförs sedan med verkligheten genom intervjuer på MOBIS Parts Europe i Jönköping och Autoteknik i Åtvidaberg AB. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys för att kunna dra slutsatser och komma med råd till läsaren av denna uppsats om hur man klargör förutsättningar..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares gemensamma språk i omdömen inför utvecklingssamtal. Studien fokuserar på aspekter som betonas eller utelämnas, perspektiv som intas och tydliga mönster i bedömningarna samt på vilken språklig nivå dessa uttrycks. Tidigare forskning kring lärares yrkesspråk visar att lärare använder sig av olika språkliga nivåer i sitt yrkesutövande: vardagsspråk, pseudometaspråk/blandspråk och metaspråk. Metaspråket kännetecknas av ett reflekterat och övervägt språkbruk till skillnad från vardagsspråket som är mer oreflekterat och spontant.Studien omfattar ett antal omdömen från sex olika klasser/program på två grundskolor och en gymnasieskola. I undersökningen kategoriseras och analyseras 676 stycken fraser från de olika omdömena.Resultatet visar att lärare betonar beröm, problem och uppmaningar i omdömena.