Sökresultat:
881 Uppsatser om Historisk barnavćrd - Sida 53 av 59
Utredning av processen för belysningsdesign i kulturmiljöer
Examensarbetets syfte Àr att kartlÀgga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som Àr delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda pÄ om det finns nÄgon sammanhÄllande kraft som sÀkerstÀller att objektets vÀrden bibehÄlls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frÄgestÀllningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bÀr ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhÀlle nÀr det gÀller att uppmÀrksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att sÀkerstÀlla kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med bestÀllaren, ljusdesigners, RAà - RiksantikvarieÀmbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, LÀnsstyrelsen pÄ respektive ort samt stadsarkitekter i bÄda dessa stÀder.PÄ vardera platsen genomfördes en observation av dessa anlÀggningar i vilken vi har stÀllt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det fÀrdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns nÄgon sammanhÄllande kraft/person som sÀkerstÀller kvalitet och enhetlighet nÀr det gÀller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehÄller snarare restriktioner för hur installationen fÄr pÄverka de skyddade objekten.
Religiös etik i miljöarbetet : En komparativ studie av Larry L. Rasmussens naturteologi och Dalai Lamas etik ur ett miljöetiskt perspektiv
Religiös etik i miljöarbetetUppsatsen bygger pÄ en primÀr frÄga och det Àr huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har Àven försökt att besvara en sekundÀr frÄgestÀllning som avser hur miljön med hjÀlp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbÀttras för mÀnniskor, djur och natur.         För att besvara frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en komparativ studie dÀr jag har jÀmfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och Àr det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att fÄ en feministisk historisk analys av de hÀndelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhÀllet och problemstÀllningen vi stÄr inför idag.         Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger pÄ individen men att ett etiskt system baserat pÄ vÀrldsreligionernas centrala vÀrderingar kan vara till stor hjÀlp nÀr eget ansvar och etiska övervÀganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhÄllningssÀtt till naturen och kvinnor vilket bidragit till mÄnga av dagens miljöproblem, klassÄtskillnader och andra orÀttvisor, dÀrför mÄste kristendomen reformeras till att se mÀnniskan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i Ätanke dÄ hela vÀrlden samverkar i ett enda system. Det Àr speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den vÀsterlÀndska vÀrlden frÄn en materialistisk till en ansvarstagande kultur, dÀrefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.         Dalai Lamas etik utgÄr frÄn invidnivÄ och eget ansvar som inte förutsÀtter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet Àr skilda saker. Religion Àr bön, ritualer och tro pÄ en metafysisk sfÀr, andlighet har med den mÀnskliga andens egenskaper att göra det vill sÀga medkÀnsla, tÄlamod och ansvar.En etik som hjÀlper mÀnniskor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjÀlp för att bidra till psykologisk och emotionell hÀlsa i vÀstlÀnderna.
Urval, bedömning och beslutsfattande av Going Concern : - En studie ur ett revisorsperspektiv
Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektivNyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hÄrd- och mjuk informationBakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingÄr det att uttala sig om företagets förmÄga att leva vidare under nÀstkommande Är. Den information som företaget presenterar kan bestÄ av rÀkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lÀmnat till revisorn delas in i tre revisionsomrÄden och kan klassificeras som tvÄ skilda informationstyper, hÄrd och mjuk information. Den hÄrda informationen innefattar rÀkenskapsrelaterad information som ofta Àr historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet bestÄr av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att vÀlja ut korrekt och anvÀndbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberÀttelsen rörande going concern.
Ny Nordisk Mat : En diskursanalys om konstruktionen och reproduktionen av en nordisk matkulturell identitet
Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung lÀnkas samman till en matkulturell identitet. Med utgÄngspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstÄ hur projektet bidrar till konstruktionen och vÀrdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprÀtthÄlla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell mÀrkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjÀlp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att vÀrdetillskrivningen av de nordiska rÄvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.
Att hamna rÀtt
Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Ăstersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.
Ungdomars lust och intressen i skolans undervisning : hur ser skolan ut idag? - och hur kan man göra skolan bra och intressant?
Detta examensarbete handlar om hur man kan förbÀttra elevers lÀrande i dagens skola genom att förankra undervisningen i deras vÀrld. Elevernas erfarenheter av mediekulturen och populÀrkulturen kan anvÀndas i undervisningen för att skapa vÀlbehövlig upprepning i vilken eleverna ges möjlighet till reflektion. PopulÀrkulturen och mediekulturen hjÀlper ocksÄ till att fÄnga deras intresse och kreativitet i undervisningssituationer.Min frÄgestÀllning Àr vilken plats ungdomars intresse och intressen har i skolans undervisning? Hur ser skolan ut idag och hur kan man utveckla skolan? Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningen genom en analys av lÀget i dagens skola. Analysen Àr till största del Àr baserad pÄ intervjuer gjorda med elever och lÀrare pÄ GÄngsÀtra gymnasium.
VÀgen i det peri-urbana landskapet : mötet mellan stad och land, mellan gata och vÀg samt mellan urbana och rurala ideal
I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vÀgar och gator samt mellan stad och land. HÀr sker Àven mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete Àr att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vÄr uppfattning om stad och land. Dessa ideal stÄr i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolÀra förhÄllandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land pÄverkats av dessa ideal.
Icke blott för rika barn. Om tillkomsten av en folkkindergarten. En studie i svensk förskolehistoria ur ett stockholmsperspektiv
Syfte: Syftet med studien har varit lyfta fram den ?glömda? folkkindergarten i Hjorthagen ? den första i Stockholm. Uppsatsen tar sÀrskilt upp initiativtagarna, vilkas roll i det sammanhanget inte tidigare uppmÀrksammats. Med utgÄngspunkt frÄn folkkindergarten i Hjorthagen diskuteras dÀrefter tvÄ betydelsefulla förutsÀttningar för kindergartens spridning ? ekonomi och ledarinneutbildning - den senare med sÀrskild inriktning pÄ de skolbarntrÀdgÄrdar som inrÀttades vid flera högre skolor i Stockholm.Teori: New Historicism.Metod: Bearbetning av gjorda arkivstudier parallellt med litteraturstudier har utgjort grunden för analys och presentation av arbetet.Resultat: Bakgrunden till och förutsÀttningarna för tillkomsten av Stockholms första folkkindergarten redovisas.
Ett attraktivt Söder - stadsförnyelse i Helsingborg
Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och
fysisk forms betydelse för denna. Först görs nÄgra allmÀnna reflektioner om
attraktivitet samt en genomgÄng av olika aspekter av attraktivitet. DÀrefter
görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska
miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet bestÄr i.
Avslutningsvis dras nÄgra allmÀnna slutsatser. DÀrefter tillÀmpas pÄ Söder det
som framkommit i den generella kunskapsöversikten.
"LÄt det rÀtta komma in" - en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan
Sammanfattning
Titel: ?LÄt det rÀtta komma in? ? en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan.
?To Let the Right Things In? ? a Discourse Analysis of Planning Meetings in Three
Swedish Preschools.
Författare: Linda Henryson, Sarah Sandin
Examensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling
och ledarskap, Malmö högskola
Handledare: Kristian Lutz
Examinator: Lotta Anderson
Datum: 2014-01-16
I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten pÄ tre olika förskolor i SkÄne.
Bakgrund
Med hjÀlp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hÄllning analyseras
ljudupptagningar frÄn lÀrarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhÄller fyra grundpelare
inom socialkonstruktionismen:
? Kritisk hÄllning till kunskap som tas för given.
? Historisk och kulturell bundenhet.
? Kunskap konstrueras genom sociala processer.
? Kunskap och sociala handlingar gÄr hand i hand.
Syfte
Följande frÄgestÀllningar behandlas:
? Hur konstrueras barns lÀrande i lÀrarnas planeringsmöten i förskolan?
? PÄ vilka sÀtt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn?
? Ăr specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt?
4
Metod
DÄ förskolan Àr en vÀlkÀnd kontext för oss bÄda ansÄg vi att diskursanalys skulle vara en
bra metod för att fÄ grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lÀrarnas diskussioner
valdes, dÄ detta ansÄgs pÄverka lÀrarna i mindre utstrÀckning Àn videoupptagning eller om
vi skulle befinna oss i rummet.
Analys
I analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigare
forskning.
Investeringsprocessen : en fallstudie av Driconeq AB
Investeringsprocessen i Driconeq AB Ă€r en dynamisk och i mĂ„nga avseenden spĂ€nnande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta dĂ„ vi ville göra en explorativ undersökning pĂ„ djupet snarare Ă€n att undersöka generella fenomen. Driconeq AB Ă€r enligt sig sjĂ€lva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmĂ€ssiga förutsĂ€ttningar.Ăgarstrukturen i företaget dĂ€r sex av sju lika stora Ă€gare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och nĂ€rhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just nĂ€rheten till produktionen var en stor bidragande orsak till anvĂ€ndandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen Ă€r mer insatta i hur produktionen ?pĂ„ golvet? ser ut.
Alléerna pÄ BarsebÀcks gods : bevarandeplan
En bred, lĂ„ng och jĂ€mn allĂ© Ă€r en mĂ€ktig syn. Ăven en allĂ© med knotiga defekta trĂ€d kan ocksĂ„ vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktĂ€r. AllĂ©er Ă€r inte bara vackra att fĂ€rdas genom. PĂ„ hĂ„ll ses allĂ©erna som en vacker del av landskapet. Av BarsebĂ€cks gods Ă€r allĂ©erna mot norr, öster och vĂ€ster i BarsebĂ€cks slottsanlĂ€ggning, nĂ€stan det enda som syns utifrĂ„n, förutom dess vĂ€lskötta Ă„krar.
Ju mer guld, desto mindre kön
Kvinnor har alltid fÄtt kÀmpa för att fÄ vara med i det fina rummet inom idrotten. I början av 1900-talet ansÄgs det oestetiskt och okvinnligt att syssla med tÀvlingsidrott. Om en kvinna skulle delta i manliga aktiviteter kunde detta förmanliga henne. Under 1970-talet blev det mer och mer vanligt med kvinnor i eliten och idag har kvinnor möjlighet att tÀvla i stort sett alla sporter, som förr varit belagda mÀnnen. Jag har följt alpinÄkaren, Anja PÀrson under en tvÄ mÄnaders period, i Sportbladet.
Den levande staden : En retorisk studie av motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad
Jag har i denna uppsats, med hjÀlp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framstÀllningen av individens förhÄllande till samhÀllet har jag Àven anvÀnt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom mÀnniskors och karaktÀrers handlingar kan bottna i en strÀvan efter rening av en skuld vi bÀr inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jÀmnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tÀnkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag anvÀnt mig av Burkes begrepp ratio, det vill sÀga förhÄllandet mellan dessa tvÄ komponenter i pentaden. Resultatet bestÄr i att Fogelström Àmnar berÀtta historien om de mÀnniskor som skapade grunden för dagens vÀlfÀrdssamhÀlle, vars historia sÀllan belyses. Han beskriver ett förhÄllandevis obarmhÀrtigt samhÀlle, en agent, som tar beslut om sina invÄnares livsvillkor.
Fredriksberg : förslag till omvandling av ett industri- och jÀrnvÀgsomrÄde i Helsingfors till en funktionsintegrerad stadsdel med bostÀder, kontor och verksamheter
Sammanfattning Detta examensarbete Àr ett planeringsprojekt i Helsingfors. PlanomrÄdet Àr ett verkstadsomrÄde för de statliga jÀrnvÀgarna i Finland, VR. HÀr har man byggt och reparerat tÄg under ett sekel. PlanomrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lÀmnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och Älder.