Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i Historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare i början av sin yrkeskarriär tolkar begreppet historiemedvetande samt hur man aktiverar och utvecklar ett historiemedvetande hos elever. Historiemedvetande är ett av de centrala begrepp som dagens Historieundervisning skall uppnå. Frågeställningarna som studien besvarar är:-      Hur tolkas begreppet historiemedvetande av historielärare som är i början av sin yrkeskarriär?-      Vilka undervisningsstrategier använder dessa historielärare i början av sin yrkeskarriär för att aktivera och utveckla elevers historiemedvetande?-      Vilka faktorer har påverkat historielärarnas sätt att undervisa om historiemedvetande?Studien bygger på totalt tre intervjuer med historielärare som är i början av sin yrkeskarriär på högstadiet. Två gjordes som samtalsintervjuer och en via e-post.

BAKGRUND: Allmänheten är medveten om att historia är ett viktigt ämne för förståelsenför samtiden och för att kunna tolka dåtiden. Historia hjälper människor att få en föreställningom demokratins värld, uppfattning och förståelse för andra människors kulturarv samt hjälpermänniskan att skapa sin identitet. Det har i årtionden debatterats om historieämnets existensoch omfattning i skolans värld av såväl historielärare, historiker, politiker som massmedia.Det är på grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om ämnet.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka i hur stor utsträckning elever är intresseradeav historieämnet i årskurs fem. Vi vill ta reda på vad elever är intresserade av i historieämnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frågeformulär till elever i årskurs fem på tvåskolor i västra Sverige. Utifrån bakgrund, teoretisk utgångspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjälp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vår studie kom vi fram till att elever är intresserade av hur människorna levde förr i tiden,andra länders historia och lokalhistoria.

Jag har i den här undersökningen valt att genom en observerande fältstudie se på hur bilder används i historieämnet. Undersökningens problemformulering bygger på tron om att bildämnet har en låg status inom skolan. Jag vill visa på att bild kan användas i olika ämnen och öppna upp för ämnesövergripande skolarbete. Jag har utgått från teorier om hur information och då även bilder är styrda och påverkade av olika krafter så som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig på det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever.

Detta examensarbete syftar till att genom enkät och intervjuer undersöka hur elever i skolår fyra relaterar till förr i tiden. Detta görs utifrån en hypotes om att eleverna genom en inofficiell historieförmedling i form av filmer och tv-program med historiska teman har förvärvat ett visst medvetande om historien, och att denna främst handlar om medeltid. Därför undersöks huruvida några spår av den filmatiserade historieförmedlingen går att finna i elevernas kunskaper. Dessutom undersöks elevernas inställning till sina kunskapers källor, bland annat källor i form av film, tv-program och litteratur. Examensarbetet behandlar resultaten från undersökningarna i relation till begreppen historiemedvetande, palimpsestisk historieförmedling och historical film literacy. Den undersökta gruppen visade sig genom enkätundersökningen och i jämförelse med andra studier vara typisk i sin konsumtion av medier.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera olika representationer av familj och släktskap i historieläroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieämnet i skolan. De teoretiska ramarna är feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte är att synliggöra och problematisera sociala kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden är kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken läroböcker i historia för grundskolans senare år. Undersökningen visar att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka problem och möjligheter man kan möta med användandet av historisk spelfilm i Historieundervisningen. Spelfilmens roll som historieförmedlare har ökat under de senaste åren. Idag fungerar spelfilm med historiska motiv som historieförmedlare för många människor, inte minst ungdomar. I många fall används spelfilmen i underhållningssyfte. En stor anledning till att jag gör denna undersökning är för att se närmare på hur läraren kan arbeta med spelfilmen i Historieundervisningen utöver ett rent underhållningssyfte.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hållningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrån några lärares och elevers erfarenheter med perspektiv på Historieundervisningen på högstadiet. Arbetet har ställts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lärare samt en elevgrupp bestående av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det används två olika metoder. Främst har jag utgått ifrån en gruppintervju med utgångspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnå mitt resultat.

Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen.Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

This joint study has researched the use of non-European history in a Swedish textbook for the High School course History 1a1 as well as internet based material regarding the same issue. The aim of this study was to clarify the use of non-European history in regards to the Eurocentric theory.As for the textbook analysis the purpose was to research what non-European history was mentioned in the material with regards to geographical location and the events that were mentioned, as well as to study how much non-European history was included in the material compared to European or Western history.The study of internet based material aimed to show what kind of teaching material could be found on internet based databases by and for teachers. The study aimed to show how well the material handled non-European history, as well as to what degree the material used European perspectives when dealing with non-European events and geographical areas.In our thesis we have created our own definition of the theory regarding eurocentrism. The method used was a combination of a quantitative and a qualitative discourse analysis of the texts.Our results showed that the textbook was overwhelmingly Eurocentric, not only giving vastly more focus to the European parts of world history, but also using European perspectives and ideals to describe non-European events and areas. The internet based material, on the other hand, proved more diverse and less biased, but also more difficult to find and less plentiful.Our conclusion, then, is that teachers have to choose between the risk of letting their students develop a severely limited and heavily Eurocentric view of the world, and the additional workload required to find and organize non-textbook material to broaden their students horizons.We hope our study will contribute to the discussion of the place of Eurocentrism in today?s global and multicultural society..

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom Historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom Historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Historieämnet är ett komplext och vittomfattande ämne, som trots sitt stora innehåll och ambitiösa målsättningar, paradoxalt nog har fått ett allt mindre utrymme i skolan. Det är av denna anledning, angeläget att lyfta frågor om ämnets syfte, innehåll och metoder i skolan. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse för historieämnets plats i skolan. Frågorna studien utgår ifrån är de didaktiska: Vad? Hur? Och Varför? Genom en genomgång av styrdokumentens, samt den historiedidaktiska forskningens syn på ämnet, kommer en Historieundervisning i dagen, som enligt dessa, bör sträva mot utvecklandet av elevernas historiemedvetande ? förmågan att orientera sig i de temporala tidsdimensionerna då, nu och sedan.

Vi har i den här studien undersökt vilken inställning historielärare verksamma inom Luleå kommuns högstadieskolor har till arbete med lokalhistoria. Dels har vi undersökt vad lärare anser om ett tänkt arbetsområde, dels har vi undersökt lärarnas inställning till lokalhistoria i ett mer allmänt perspektiv. Vårt tänkta arbetsområde innebär att elever i Luleå börjar med att forska om det egna bostadsområdet, väver in det i Luleås historia, och vidare hur Luleå genom tekniska framsteg blev en del av Norrbottens teknologiska megasystem. Vilka problem och hinder finns för att arbeta med detta arbetsområde? Resultatet visar att vissa lärare anser att det är svårt att finna relevant material som är anpassat för denna elevkategori, material som inte är för avancerat skrivet, samt att det kräver mycket tid och mer arbete för läraren.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i Historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i Historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i Historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.