Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och Historiekultur.

The purpose of this essay has been to explore Alexander the Great from two different perspectives in Greece. The village Proti Serron represents the local area and the national area named Macedonia represents the second perspective. Oral history has been used as a method in addition to literature and trips to museums and archaeological places.As a guideline for the essay and its contents a stereotyped schedule has been created. This schedule is presented below, and it is also possible to read it backwards.The villagers who identify themselves with Alexander the Great from their local area Proti Serron which is a part of the national area named Macedonia.This study proves that the villagers who has been interviewed, identify themselves with the place they live in as well as its history and that they feel that it is their duty to pass this knowledge forward. Alexander the Great is described as intelligent, humble, a man of strength and courage as well as a strategist and sovereign.

Utifrån syftet att belysa Historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats. Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripande forskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenska Historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende av härkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, så ställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningens traditionella innehåll kan utmanas och förändras.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

The subject for this thesis is to examine the portrayal of the local farmer in four different museums in Scania. The purpose is to examine these two questions: 1. Which narrative and museal strategies are used in the portrayal of the local farmer by the local history societies? 2. How do the actors of the local societies relate to the living conditions and hierarchies of the rural society of Scania? The source material consists of guided tours and text material from the museums. The theoretical fields consists of history culture, use of history, historical narrative, museology and rural science act as our theoretical fields. Peter Aronsson, Anna Eskilsson and Maria Bjo?rkroth act as our main theoretical framework. Our research presents two central discourses in the portrayal of the local farmer.

Islamologen Jan Hjärpe har en gång skrivit att ingen historieskrivning är oskyldig. Vilket även stämmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien är en del av såväl individens som nationens minne, därför måste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har påpekat att för att ens identitet skall övergå till en identifikation måste den aktiveras och ges en innebörd. Alltså måste en nationell, eller annan, identitet sättas i förhållande till någon eller något annat för att göras legitim och användbar.