Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut..

Syftet med detta examensarbete är att urskilja de faktorer som är särskilt viktiga och även avgörande för ett främjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. Därefter följer en kvalitativ intervjustudie där fyra utvalda lärares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lärarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lägger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för ämnet till eleven. Detta förhållningssätt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lärarens förmåga att variera undervisningen samt lärarens förmåga att individualisera undervisningen utifrån varje elevs behov.

SAMMANFATTNINGUnder 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution.

Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar genom åren både vad gäller utbildning och arbetsuppgifter. Att arbeta som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården ställer höga krav på den enskilda individen och att vårda människor, som är en stor utmaning. Därtill handlar det om att anpassa sig till nutidens utmaningar med neddragningar av ekonomiska resurser samtidigt har vi en åldrande befolkning, vilket medför ett ökat vårdbehov. Dessa utmaningar ökar kraven på sjuksköterskan samt försvårar möjligheten att leva upp till riktlinjerna för socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och därmed möjligheten att ge god vård. För att kunna bemästra utmaningar och svåra situationer får begreppet känsla av sammanhang (KASAM) en viktig betydelse.

Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorerna talar om och beskriver kontakten med social-tjänsten, samt lyfta fram viktiga faktorer som rektorerna anser som hindrande respektive underlät-tande för samverkan. Ambitionen är även att undersöka rektorernas upplevelse av professionella gränser mellan skola och socialtjänst. Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats.Vad talar rektorerna om när de beskriver kontakten med socialtjänsten? Vilka faktorer anser rektorerna vara främjande, respektive hindrande för samverkan? Hur upplever rektorerna att professionella gränser och ansvarsområden upprätthålls mellan skola och socialtjänst?Studien har en kvalitativ ansats där empirin består av sex intervjuer med rektorer från olika skolor runt om i Göteborg, alla med erfarenheter kring samverkansarbete med socialtjänsten. De teore-tiska perspektiv som använts för att analysera det insamlade och bearbetade materialet är olika teorier om samverkan, samt teorier och begrepp ur professionsforskningen.

Denna intervjustudie syftar till att belysa behandlares erfarenheter av och uppfattningar om särskilda faktorer som påverkar behandlingsutfall hos ungdomar inom tvångsvården. Syftet innebär även att få kunskap kring hur behandlare resonerar om hur de förhåller sig till olika faktorer i behandlingsarbetet. Studien bygger på en hermeneutisk ståndpunkt och en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex behandlare som arbetar inom ungdomsvården. Resultatet har tolkats utifrån teorin om risk- och skyddsfaktorer, behovsprincipen och responsivitetsprincipen.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar.

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begränsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön påverka främjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstå och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns främjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen är barnen?, ?Öppenhet och ärlighet från vännerna?, ?Kärleksförhållanden påverkar missbruket?, ?Att bli sedd som människa av andra?, ?Medmänsklighet och förståelse från professioner i vården? och ?Arbetskamraternas stöd är viktigt?.

Övervikt är ett starkt hot mot folkhälsan. Många överviktiga vill minska i vikt, men många lyckas trots det inte med att uppnå den önskade viktnedgången. Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som upplevs motivera till att gå ner i vikt respektive vilka faktorer som upplevdes hindra att lyckas med den önskade viktnedgången. Sex överviktiga personer intervjuades och delgav sina tankar och erfarenheter om problematiken. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.

Psykoterapi har dokumenterad effekt, men det är oklart hur förändringen går till och vad som är verksamt i terapin. Klientperspektivet förbises ofta i forskningen. I syfte att undersöka hur förändring i psykoterapi upplevs intervjuades åtta före detta klienter från projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Samtliga hade skattat sin förbättring som stor enligt SCL-90. Intervjuerna analyserades enligt induktiv tematisk metod. Respondenterna beskrev manifesta upplevda förändringar i fråga om symtomlindring, förbättrade relationer och ökad agens.

Upplevelser av kroppen i långvarig sjukdom är olika och kräver en fördjupad kunskap om ämnet för att kunna förstå och bemöta sjuka personers behov. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva människors upplevelser av kroppen vid långvarig sjukdom. Femton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kroppen känns främmande, att känna sig beroende av andra när kroppen inte längre fungerar, att känna sig bemött som annorlunda då kroppens uttryck förändrats och att medvetet kämpa mot en hindrande kropp. Denna litteraturstudie visar hur kroppen upplevs som ett hinder och att detta medför svårigheter och begränsningar i de långvarigt sjuka personernas dagliga liv.

Denna studie fokuserar på samverkan mellan äldreomsorgens sektioner hemtjänst och hemsjukvård i två västsvenska kommuner. Våra huvudfrågor är; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsättningar för samverkan ges det för medarbetarna? När ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och främjande faktorer för samverkan? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med chefer på två nivåer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvärprofessionella grupper och gruppteori är applicerad på materialet för att förstå fenomenet samverkan.Studien visar att det är många faktorer som spelar in för att åstadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras på ett medvetet och genomtänkt sätt och vi ser hur samverkan blir godtycklig när det inte finns en medveten strukturering.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av stödjande och Hindrande faktorer i rehabiliteringen för personer med neglekt. Som metod valdes en kvalitativ ansats utifrån syftet, och datainsamling skedde genom ostrukturerade intervjuer med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering i Mellansverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i två kategorier: ?Att medvetandegöra och minska svårigheter i aktivitet är en utmaning? och ?Valet mellan att träna eller att få aktiviteter i vardagen att fungera är en balansgång?. I resultatet framkom att nedsatt medvetenhet om svårigheter i aktivitet hos personer med neglekt utmanar det kliniska arbetet och att arbetsterapeuter strävar efter att medvetandegöra personen genom aktivitet och anpassning av miljön.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i vården har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att en bra vård ska kunna uppnås. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjälp av ett granskningsprotokoll.