Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smärta förbättrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål gällande smärta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anställda på en barnakutmottagning och två vårdavdelningar på Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frågeformulär om kvalitetsmålen om smärta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smärtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende på kunskap om kvalitetsmål och dokumenterade smärtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smärtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna både före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bättre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål om smärta efter jämfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smärtskattningar behöver uppmärksammas.

Hälso- och sjukvårdens organisation präglas i de flesta länder av en hierarkisk organisationsstruktur där klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivåer för att legitimera och underlätta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vårdorganisationens effekter på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom sluten vård. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 17 artiklar somutgjorde underlag för resultatet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i vården har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att en bra vård ska kunna uppnås. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjälp av ett granskningsprotokoll.

Förstoppning är ett allvarligt problem och kan drabba vem som helst men är särskilt förekommande hos personer som lider av vissa sjukdomstillstånd eller äter vissa läkemedel. Tillståndet påverkar patienten på flera nivåer, både fysiskt, mentalt, socialt och i vissa fall även existentiellt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan på olika sätt kan ta hand om patienter med förstoppning, för att kunna ge dessa patienter en individuell omvårdnad. Resultatet bygger på fjorton artiklar som är utgivna mellan åren 1996-2005 och ska visa att en uppdelning av sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan göras under tre huvudrubriker: Bemötande, Bedömning och dokumentation av patientens status samt Åtgärder vid förstoppningsproblematik. Sjuksköterskans bemötandet var betydelsefullt i dialogen med patienten.

Uppsatsen är en fallstudie med fokus på myndigheterna i rättskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten Domstolsväsendet samt Kriminalvården Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rättskedjan och särskilt utifrån fyra problem: mål- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begränsningar samt krav på förändring. Vidare syftar studien till att utifrån de identifierade hindren föreslå en tänkbar framtida modell för samverkan i rättskedjan. En kvalitativ metod har använts genom bl.a. intervjuer med representanter från de fyra myndigheterna. Slutsatsen är att det finns både horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vad ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestå i och utifrån detta bana väg för ett ämnesintegrerat arbetssätt med elever på gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan ämnena, men framförallt att undersöka på vilka områden de två ämnena närmar sig varandra, där närhet skulle kunna skapa förutsättningar för integrering. Här vill jag betona att det är ämnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhängt utbildningsnivå och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgångspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa områden. En kvalitativ metod, där samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat på att ett möjligt hinder till ämnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom ämnena. Dessa bärs och befästs av lärarna, men återfinns också i elevernas förväntningar på och föreställningar om ämnena.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker akut vård. Adekvat smärtbedömning är förutsättningen för god smärtbehandling. Syfte: Att belysa resultatet av sjuksköterskans användande av smärtskattningsinstrument för bedömning av akut smärta hos vuxna patienter på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultat: Val av smärtskattningsinstrument: VAS och NRS är tillförlitliga instrument för att bedöma akut smärta.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med språkstörning utifrån de olika verksamheter barnet ingått i. Vi valde att lägga tyngdpunkten på nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma låg till grund för själva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt åtta intervjuer samt granskade dokumentation från det att barnet var 18 månader och framåt.

Personer med funktionsnedsättningar stöter ofta på hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dålig skyltning eller belysning. Detta i sin tur påverkar individens förmåga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhället. En pilotversion av ett kartläggningsinstrument användes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skånsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes påträffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta på relativt få miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgänglighet och därmed även påverka aktivitet och delaktighet positivt.

I 5 kap 9 § SoL, som särskilt reglerar socialtjänstens arbete med missbrukare, står att nämnden i samförstånd med den enskilde klienten skall planera dennes hjälp och vård. Syftet med denna uppsats har därför varit att studera i vilken utsträckning socialsekreterare som handlägger missbruksärenden upplever att detta sker i deras praktiska arbete och hur de går tillväga för att åstadkomma ett samförstånd med klienten. Syftet har också varit att studera om dessa socialsekreterare upplever några hinder mot att planera i samförstånd med klienten och vad dessa hinder i så fall kan bestå i. Dessutom har syftet varit att relatera dessa tillvägagångs-sätt för och hinder mot en samförståndsplanering till vad som enligt Habermas teori om det kommunikativa handlandet skall betecknas som ett idealt tillstånd av samförstånd. Studien har utgått från följande tre frågeställningar: 1.

Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lärande. Vår undersökning sträcker sig mellan årskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lärare i de olika årskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lärarna hade en positiv inställning till utomhuspedagogik. De såg naturen som ett hjälpmedel för lärande, och att det ger många möjligheter som är positiva för barns lärnade.

Bakgrund: Patienter med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) som behandlas med Non-invasiv ventilation (NIV) har risk för trycksår och malnutrition. Observation och övervakning av patienterna är viktigt för att kunna följa behandlingsförloppet och tidigt upptäcka en eventuell försämring samt förebygga komplikationer. Dokumentation av given omvårdnad måste kunna följas för att utvärdera och säkerställa kraven på en god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att granska omvårdnadsdokumentationen för patienter med KOL som behandlats med NIV på en medicinsk akutvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv systematisk journalgranskning i 75 journaler med en granskningsmall.

The essay examines how female politicians themselves experience their political pathin regards to opportunities and obstacles. The questions of the essay revolve aroundthis as well as if there are any differences in experience between politicians from thetwo Swedish parties Socialdemokraterna and Moderaterna. The two parties are chosento represent traditional left and right ideologies. Quantitative measures are used toexamine the female representation in Växjö kommun, which does not show a hugeuneven amount of either men or women. Qualitative measures are used to examine tenfemale politicians? personal experiences through personal interviews.

SAMMANFATTNINGAmbulanssjuksköterskan har en komplex arbetssituation, hon ska självständigt bedöma och behandla akuta tillstånd hos patienten. Arbetet försvåras av flera faktorer, tiden med patienten är i regel kort, möjligheten till rådfrågning är liten, utrymmet och tillgången till hjälpmedel är begränsade. Trots det ställs höga krav på vården i ambulansen, många gånger samma krav som på vården på en akutmottagning. Ett av dessa krav är en god dokumentation, kraven på patientjournalen är desamma i ambulansen som i övriga vården. I journalen dokumenteras uppgifter om iakttagelser, omvårdnadsåtgärder, medicinska åtgärder och information rörande transporten.

Det bakomliggande grundsyftet till den nya Förvaltningslagen (FL), som 1986 ersatte den äldre Förvaltningslagen (ÄFL), var främst att förbättra förvaltningens service och stärka rättssäkerheten. För att alla samhällsgrupper ska omfattas av ett sådant rättsskydd krävs att kommunikationen inte är ett hinder vid kontakter med myndigheter. För att överbrygga detta hinder finns FL:s 8 § som uppmanar myndigheter att anlita tolk vid behov. Vissa anser dock att denna tolkregel idag inte är tillräckligt tydlig, har en vag ordalydelse och ett syfte som kan uppfattas mer som en uppmaning än en skyldighet. Lagrummet ger utrymme för tolkning vilket lägger ett ansvar på myndigheten att själv avgöra när riktlinjerna bör följas.