Sökresultat:
3828 Uppsatser om Hinder och möjligheter - Sida 53 av 256
Förundersökning: Uppförande av vindkraftverk pÄ à sberget, Hudiksvalls kommun
Alla vindkraftsetableringar föregĂ„s av en projekteringsfas dĂ€r den tĂ€nkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstĂ„nd ska sökas och beviljas. Detta Ă€r en kostsam process som tar flera Ă„r och det Ă€r inte ovanligt att projekteringar lĂ€ggs ner och en etablering uteblir, vilket Ă€ven gör att projekteringen blir riskfylld. MĂ„lsĂ€ttningen med detta arbete Ă€r att göra en förundersökning som utreder vilka förutsĂ€ttningar Ă
sberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlÀtta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgÄtt ifrÄn en initial utvÀrdering som gjorts vid ett tidigare tillfÀlle och utöver detta har Àven frÄgor relevanta för en projektering stÀllts. För att kunna besvara frÄgorna har inom branschen vanligen anvÀnda metoder i största möjliga mÄn anvÀnts.
FrÄn pressmeddelande till nyhetstext : En kvalitativ studie av hur forskningstexter pÄverkas i samband med publicering i svensk press.
Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.
Mellan skola och nationell elit : En kvalitativ studie om bedömning och betygsÀttning i specialidrott
Efter införandet av Gy11 kan inte alla gymnasieskolor i Sverige erbjuda Àmnet specialidrott. Numera finns endast möjlighet att lÀsa specialidrott vid NIU och RIG gymnasium. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lÀrare/instruktörer i specialidrott vid NIU har om Àmnesplan och kunskapskrav, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och hinder som lÀrare/instruktörer uttrycker inom Àmnet specialidrott. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lÀrare/instruktörer.VÄr empiri analyseras med valt teoretiskt ramverk som Àr lÀroplansteori, ramfaktorteori samt five "key strategies".
Domstolarnas riskbedömning - en diskursanalys över vÄrdnads-, boende- och umgÀngestvister
Multipel skleros, MS, Àr en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av mÄnga som ett av de svÄraste symptomen som inverkar starkt pÄ det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en kÀnsla av utmattning och brist pÄ energi som kan vara övervÀldigande. Tröttheten Àr orimlig i förhÄllande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det Àr att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet.
En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.
Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande.
Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet
anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets
verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och
tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar
personalens arbete med deltagande och inflytande.
Barnens förskola : Ett arbete om barns inflytande utifrÄn ett normkritiskt perspektiv
Barns inflytande i förskolan Àr ett aktuellt Àmne som dessutom anses vara otroligt komplext, bÄde att förstÄ begreppet och att arbeta med. VÄrt syfte Àr att synliggöra de normer som kÀnnetecknar en verksamhet dÀr barn fÄr möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det fÄr för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrÄn ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor.
Möjligheter och hinder med stora klasser
?Möjligheter och hinder med stora klasser, Att arbeta mot elevernas lÀrande oberoende pÄ klassens storlek-Opportunities and obstacles with large classes, Working toward student learning independent of class size ?- ett examensarbete av Josefine Ekholst och Linnéa Hedlund.
En av riksdagens idag viktigaste frÄgor Àr huruvida dagens skolklasser Àr för stora eller ej, för att bedriva undervisning som bidrar till att kunskapsmÄlen uppfylls. Detta blir vÀsentligt för oss dÄ vi som blivande lÀrare kommer att bedriva vÄrt arbete i dessa klasser. Valet av Àmne för studien kÀndes dÀrför intressant och nödvÀndigt. Syftet med studien Àr att- belysa hur pedagogerna resonerar kring gruppstorlek och dess pÄverkan pÄ verksamhetens kvalitet.
Livssituationen för de Àldre i Makedonien som har anhörigersÀttning som bistÄnd
Syfte och frÄgestÀllning: Huvudsyftet Àr att för de Àldre i Makedonien medanhörigersÀttning beskriva deras livssituation, framförallt med avseende pÄboendet. Vidare syfte Àr att undersökningens resultat skall kunna ge en riktning förframtida insatser.Studien har tvÄ delsyften:1) Att undersöka hur de Àldre som har bistÄnd anhörigersÀttning, bor.Centrala frÄgestÀllningar:? hur ser boendet ut för olika etniska grupper? hur vanligt Àr det att omsorgsgivarna Àr de Àldres egna barn? hur pÄverkar ekonomiska och sociala faktorer boendet2) Att beskriva hur anhörigstöd och anhörigersÀttning för Àldre i MakedonienpÄverkar de Àldres livssituation.Centrala frÄgestÀllningar:? varför deras anhöriga hjÀlper dem? vilka hinder som de möter i sin vardag? vilka Àr deras drömmar och förhoppningarMetod: I min undersökning finns det inslag av bÄde kvantitativ och kvalitativansats. Jag genomförde tvÄhundra kvantitativa enkÀter och tvÄ kvalitativaforskningsintervjuer.Resultat: De flesta av de Àldre som har anhörigersÀttning Àger sin bostad, men harbara ett rum som tillgÀnglig boyta. De bor i en "acceptabel" bostad, har lÄgpension och bor tillsammans med omsorgsgivaren.
SmÄ företag - stora möjligheter?
Metod: Studien har tillÀmpat en kvalitativ metod och grundar sig i en fallstudie av tre smÄföretag som har gÄtt frÄn traditionell handel till att Àven sÀlja via Internet. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket inleds med strategiteorier och teorier för val av marknadskanal för att sedan smalna av och fokusera pÄ e-handel och kritiska omrÄden inom e-handel. Inom dessa omrÄden finns hinder och möjligheter för företag att skapa vÀrde med e-handel. Empiri: Studiens empiriska underlag grundas pÄ intervjuer med fallföretagens Àgare. Innan intervjun fick alla svara pÄ förberedande frÄgor som skickades ut via e-mail och under intervjun fick de intervjuade fylla i ett frÄgeformulÀr.
Det Àr ju inte sÄ att jag hÀvdar att byrÄkrati Àr det enda som funkar men: en studie av ett ungdomsrÄd i Norrbotten
Barn och unga pÄverkas i stor utstrÀckning av politiska beslut som fattas inom kommuner. MÄnga av de unga upplever att de inte kan vara med och pÄverka dessa beslut. Barn och unga som upplever att deras Äsikter inte efterfrÄgas eller inte tas pÄ allvar kan kÀnna sig utanför samhÀllet, det kan ocksÄ leda till att de inte kÀnner tillit till det system som finns. UngdomsrÄd Àr en form av inflytandeforum som ger ungdomar möjlighet till politisk pÄverkan Àven för de ungdomar som inte uppnÄtt Äldern för röstrÀtt. 2005 beslutades det i en Norrbottenskommun att ett ungdomsrÄd skulle inrÀttas för att Àven de unga i kommunen skulle fÄ möjlighet att vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen.
Tj?nstepersonernas arbete f?r kommunens utveckling och ?verlevnad. En kvalitativ studie om mindre kommuners samarbete med n?ringslivet och tj?nstepersonernas nyckelroll.
Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.
Patienters delaktighet : En kvalitativ litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektiv
Bakgrund: Forskning har visat att patienter som Àr delaktiga i sin vÄrd kan fÄ ökad motivation som kan leda till en bÀttre behandling. En viktig del för sjuksköterskan Àr att ge tillfÀlle för patienten att medverka i vÄrden. Hinder för delaktighet kan uppstÄ pÄ vÀgen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara pÄ patientens resurser. Dock kÀnde sig patienten ibland utsatta och hade dÄlig kontroll över sin situation.
BrandsÀkerhet pÄ tunnelborrmaskiner: en mÀnniska, teknik och organisations studie av brandsÀkerhet vid HallandsÄsen
Drömmen om en tunnel genom HallandsÄsen har funnits sedan tidigt 1900-tal. Syftet med denna jÀrnvÀgstunnel Àr att göra vÀstkustbanan mer effektiv och konkurrenskraftigare Àn vÀgen. Genom att ta bort flaskhalsen som den nuvarande jÀrnvÀgen utgör kan tÄgkapaciteten samt tÄghastigheten öka förbi HallandsÄsen. Detta Àr en riktning med miljön dÄ tÄgen rullar med 100 % förnyelsebar energi vilket medför att miljöbelastningen kan minska. I projekt HallandsÄs anvÀnds en tunnelborrmaskin (TBM) som Àr gjord för att bÄde kunna borr i hÄrt och mjukt bergmaterial.
Friluftsliv i skolan
Sammanfattning
Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv Àr vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnÄ miljöombyte och naturupplevelse utan krav pÄ prestation eller tÀvling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att fÄ ny kunskap om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frÄgestÀllningar var:
· PÄ vilket sÀtt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans lÀroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förÀndrats över tid (1962-1994).
· Vad anser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, ingÄr i benÀmningen friluftsliv?
· Hur planerar skolan friluftsverksamhet?
· Vilket innehÄll har skolans friluftsdagar? Hur mÄnga friluftsdagar har skolan per Är?
· Vilka möjligheter och hinder ser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, nÀr det gÀller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten?
För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua sex lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.
Kommunikation vid överlÀmnande pÄ akutmottagning : Ambulanssjuksköterskors och akutmottagningssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid patientöverlÀmnande i akuta situationer, prio 1 larm
Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.