Sökresultat:
3627 Uppsatser om Hinder i mötet - Sida 34 av 242
Ungdomars upplevelser av marginalisering
Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i nÄgra marginaliserade omrÄden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade omrÄden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhÀllet? Vilka hinder upplever ungdomar för att lÀmna marginaliseringen och marginaliserade omrÄden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lÀmna marginaliserade omrÄden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist Àr hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhÀllsvetenskaperna och anvÀnder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i Äldrarna 18- 29 Är boende i marginaliserade omrÄden.
OmvÄrdnad i en högteknologisk miljö: IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter
Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvÄrdnad i en högteknologisk miljö. Arbetet utformades utifrÄn en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta stycken intensivvÄrdssjuksköterskor och innehÄllet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt Ätta kategorier; Att ha teknologin som en trygghet och hjÀlpmedel; Att kÀnna att teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna anvÀnda den kliniska blicken.IntensivvÄrdssjuksköterskornas erfarenheter var att teknologin var ofrÄnkomlig för vÄrden och fungerade som ett komplement och hjÀlpmedel för att bedriva en god omvÄrdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvÄrdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att teknologin vid flera tillfÀllen utgjorde ett hinder för omvÄrdnaden. De menade Àven att det var viktigt att se patienten trots all teknologi och kunna anvÀnda sig av den kliniska blicken för att frÀmst anvÀnda sig av teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvÄrdnadsarbetet. Slutsatsen Àr att teknologin inom intensivvÄrden pÄverkade i vilken grad omvÄrdnaden kunde utföras och var nÀra sammanflÀtad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..
Avvikelserapportering : Faktorer som pÄverkar sjuksköterskans beslut att inte rapportera avvikelser
Avvikelserapportering Àr grundlÀggande för att identifiera risker som kan leda till vÄrdskador. Trots detta vÀljer mÄnga sjuksköterskor att inte anmÀla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskans beslut att avstÄ frÄn att anmÀla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmÀla avvikelser.
Implementering, pÄ gott och ont
Inom hÀlso- och sjukvÄrd pÄgÄr ett stÀndigt förÀndringsarbete, bÄde vad det gÀller metoder och arbetssÀtt. DÄ bÄda författarna har mÄnga Ärs erfarenhet som sjuksköterskor, har vi hunnit vara med om flera implementeringar pÄ vÄra respektive arbetsplatser. UtifrÄn personalens upplevelser kan dessa implementeringar vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr. Detta gjorde att tankarna vÀcktes om vad det var som gjorde att vi upplevde vissa förÀndringar positiva och andra negativa? Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskan ser vid implementering av nya metoder eller arbetssÀtt.
Chefers vÀrdering av medbestÀmmande pÄ arbetsplatsen : Hur viktigt Àr det och varför?
Chefers vÀrdering av medbestÀmmande pÄ arbetsplatsen- Hur viktigt Àr det och varför?Emelie SkÀlhammarMedbestÀmmande Àr en vÀsentlig del av dagens organisationer, vars syfte Àratt engagera personalen i arbetsprocesserna. Chefer stÄr stÀndigt mellan atttillfredsstÀlla anstÀlldas behov och organisationens krav. Tidigare forskninghar frÀmst fokuserat pÄ medbestÀmmande ur anstÀlldas perspektiv (Knoop,1991). Syftet med föreliggande studie var dÀrför att öka förstÄelsen förmedbestÀmmande ur chefers synvinkel, hur de jobbar med detta samteventuella hinder i arbete.
"Gubb-berget", HR:s största hinder för inflytande i ledningen? : En kvalitativ studie av kvinnliga HR-chefers inflytande i ledningsarbete och organisation
HR-omrÄdet har pÄ senare Är genomgÄtt en förÀndring som inneburit en ökad strategisk och vÀrdeskapande roll, vilket ökar betydelsen av HR:s plats i ledningsarbete. Samtidigt som detta skett har vikten av fler kvinnor i ledningsarbete och styrelser blivit ett allt mer omdiskuterat Àmne i dagens samhÀlle och i media. DÄ HR Àr en kvinnodominerad profession innebÀr deras plats i ledningar för det mesta att en kvinnlig chef trÀder in i en oftast mansdominerad ledningsgrupp. Detta tar HR och kvinnorna ett steg nÀrmare makten. Men hur stort inflytande har dessa kvinnor i ledningen egentligen?Syftet med denna studie har varit att undersöka ledningsplatsens betydelse för upplevt inflytande i organisationen.
Att hitta sin marknad : En studie om marknadsbedömning för mindre företag
För att lyckas bra som egenföretagare i dag Ă€r det bra att genomföra en marknadsbedömning,gĂ€rna under sjĂ€lva etableringsfasen. Ska en butik lyckas pĂ„ marknaden och fĂ„ ett brakundunderlag Ă€r det en god idĂ© att undersöka om det finns nĂ„gon marknad för det sortimentföretaget planerar att ha i sin butik. Marknaden skiftar stĂ€ndigt och företaget bör varaföreberedd pĂ„ förĂ€ndringar dĂ„ de kan pĂ„verka företaget stort.Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera och ge djupare förstĂ„else för hur en egenföretagaregenomför en marknadsbedömning vid etablering av en butik. Uppsatsen avser att belysa desvĂ„righeter som kan uppstĂ„ vid en marknadsbedömning och hur en egenföretagare kanundvika dessa. Ă
tta stycken intervjuer med butiksÀgare har genomförts.Att vara medveten om vad en marknadsbedömning Àr, och tillför företaget, Àr en förutsÀttningför att kunna genomföra en grundlig och noggrann sÄdan.
Bilden ? ett mÄlande redskap i elevers skrivutveckling?Ett pedagogiskt hjÀlpmedel Àven pÄ högstadiet
Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.
Bilden ? ett mÄlande redskap i elevers skrivutveckling? Ett pedagogiskt hjÀlpmedel Àven pÄ högstadiet
Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.
Invandrarkvinnors situation pÄ den svenska arbetsmarknaden : En studie om integrations förutsÀttningar och hinder.
Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mÄngfalden pÄ svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebÀra en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrÄn sin kultur grundat pÄ stereotypa förestÀllningar vilket kan hindra deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och Àven integration i det svenska samhÀllet. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsÀttningar och hinder de haft pÄ arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen Àr av en kvalitativ ansats som grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som Àr aktiva pÄ arbetsmarknaden.
Kunskapshantering : En kvalitativ studie om vad som utgör kunskapshanteringen pÄ en enhet inom en bilkoncern
Denna uppsats undersöker vad som utgör kunskapshanteringen pÄ en enhet inom en bilkoncern. Syftet med studien Àr att undersöka vad som utgör hantering och överföring av kunskap och vilka förutsÀttningar respektive hinder som finns med hanteringen och överföringen pÄ enheten. Enheten som undersöks ingÄr i en svensk bilkoncern som sÀljer personbilar och lastbilar samt erbjuder tjÀnster som verkstad och finansiering. Av totalt 1200 anstÀllda pÄ företaget arbetar 80 stycken av dem pÄ den enhet vi Àmnar undersöka i vÄr studie, varav Ätta sÀljare har deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgÄr huvudsakligen frÄn Alvesson och KÀrremans modell Model of managerial intervention, Davenport och Prusaks teori om kunskapsöverföring och tyst kunskap av Gustavsson och Rolf.Resultatet visar att hantering och överföring av kunskap utgörs av enhetens intranÀt och social interaktion mellan medarbetarna. FörutsÀttningar och hinder för hantering och överföring av kunskap Àr autonomi, samverkan, dokumentation och tillit. I diskussionen diskuteras resultatet och vidare presenteras studiens slutsats.
Hur pÄverkar rum och tid barnens lek? En studie om barns lek i förskolan
Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur miljön pÄverkar barnen i deras lek. Vi valde att göra studien pÄ tvÄ olika avdelningar i södra Sverige. Barnen vistas dagligen i samma rum och under samma tid och vi ville undersöka vilka lekar som blir möjliga i rummen och varför? Hur kan vi dÄ analysera tid och rum ur ett maktperspektiv? Vilka möjligheter och hinder kan rummen dÄ skapa? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av tvÄ metoder: intervju av pedagoger och observationer av barn i deras lek. VÄrt insamlade material analyserade vi ur ett maktperspektiv.
Kulturmöten i vÄrden: Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund
UngefÀr 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att mÄnga invandrare Àr utsatta i samhÀllet dÄ de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara sprÄksvÄrigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar Àven sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. PÄ sÄ sÀtt kan det uppstÄ det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter.
Kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentraler: Intervjuer om möjligheter och hinder
Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och Àven frÀmja hÀlsa (Clift, 2012). Norrbottens lÀns landsting har som mÄl att stÀrka norrbottningarnas hÀlsa med hjÀlp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsÀttningarna för kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentralerna i LuleÄ och Bodensamt hur informationsmaterialet KulturhÀlsoboxen har tagits emot. KulturhÀlsoboxen har skickats ut till alla hÀlsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. FrÄgestÀllningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer kÀnner inför ett införande av kultur i vÄrden.
Distriktssköterskors upplevelse av hÀlsofrÀmjande arbete
HÀlsofrÀmjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framtrÀdande och viktig roll inom primÀrvÄrden och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn pÄ hÀlsa och upplevelser av att arbeta hÀlsofrÀmjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var Ätta distriktsskoterskor pÄ sex olika vÄrdcentraler i ett lÀn i mellersta Sverige. Resultatet visade pÄ att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "mÄ bra".  Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hÀlsofrÀmjande hos distriktssköterskor.  Det finns dock hinder for genomförandet pÄ organisatorisk respektive individnivÄ.