Eftersom sexualitet anses vara en del av mÀnniskans basala behov innebÀr det att sjuksköterskor bör se sexuell hÀlsa och ohÀlsa som en del av sitt ansvarsomrÄde. Tidigare studier har visat ur ett patientperspektiv att sjuksköterskor inte gör detta i tillrÀckligt stor utstrÀckning, och under sökordet sexualitet/reproduktion dokumenteras det vÀldigt sÀllan. Ur ett sjuksköterskeperspektiv Àr det dÀrför viktigt att undersöka vad detta beror pÄ. Syftet Àr att med hjÀlp av en litteraturöversikt undersöka om sjuksköterskor talar om sexuell ohÀlsa med sina patienter, och om de inte gör det vilka Àr dÄ de upplevda bakomliggande hindren till detta. Metoden som anvÀndes var en litteraturöversikt som baserades pÄ Ätta vÄrdvetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats dÀr sjuksköterskornas upplevelser stod i fokus.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en del av distriktssköterskans arbete inom hemsjukvÄrden. Syftet med palliativ vÄrd Àr att utföra ÄtgÀrder som syftar till att lindra lidande och skapa förutsÀttningar för livskvalitét för patient och anhöriga i livets slutskede. Den palliativa hemsjukvÄrden ger patienten möjlighet att vÄrdas i sin hemmiljö och dÀrmed kunna ta del av vardagen i större utstrÀckning jÀmfört med pÄ en vÄrdinrÀttning. Distriktssköterskans arbete ska baseras pÄ mÄlinriktad humanistisk omvÄrdnad av patient och anhöriga dÀr ansvaret Àr att rÄda, stödja, vÄrda och förebygga. Genom Àrlig kommunikation och delaktighet i vÄrden ökar tryggheten och tilliten mellan patient, anhörig och distriktssköterska.

SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhÀlle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagslÀget finns inom de olika sfÀrerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nÀtverk, inbÀdd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundÀrdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansomrÄdena.De olika aktörerna har skilda huvudmÄl i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan pÄ olika plan med mÄlet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket stÀller krav pÄ att utvecklas till en Äretruntverksamhet.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

Denna studie fokuserar det nya huvudÀmnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lÀrarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie Àr att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig sjÀlva som blivande KME ? lÀrare, dels i förhÄllande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rÄdande yrkes- och Àmnestraditioner och dels i förhÄllande till lÀrarutbildningens visioner med det nya huvudÀmnet KME.  Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka traditioner och synsÀtt pÄ lÀraryrket och skolan som kulturinstitution bÀr de studerande med sin in i huvudÀmnet KME? Vilken process vad gÀller lÀraridentiteten genomgÄr de studerande under utbildningstiden? I vad mÄn och pÄ vilket sÀtt förÀndras de studerandes syn pÄ att vara KME - lÀrare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig sjÀlva som lÀrare? Blir lÀrarutbildningens visioner med huvudÀmnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina lÀraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt Àmne som inte har en sjÀlvklar Àmnestillhörighet i dagens skola?FrÄgestÀllningarna behandlas i tvÄ undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter dÀr intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av tvÄ studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad Àr KME? Undersökningarna har jÀmförts och tolkats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att Àmnestraditionerna dominerar men att Àven yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lÀrare. Betydande Àr ocksÄ skolans vilja att bevara sina traditioner och dÀrmed syn pÄ lÀrandet. Det Àr utifrÄn dessa förestÀllningar och referensramar som studenterna försöker förstÄ och tolka det nya huvudÀmnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det stÀndigt pÄgÄende konstruktionsarbetet av huvudÀmnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution..

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra nÄgra elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men ocksÄ elevinflytande över Àmnena psykologi, samhÀllskunskap och svenska samt de specifika omrÄdena innehÄll, lÀromedel, arbetssÀtt, lÀxor och prov inom dessa Àmnen. Fokus lÄg Àven pÄ elevernas syn pÄ eget ansvarstagande. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan nÄgra elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhÀllskunskap och svenska? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhÀllskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras pÄ arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förÀndrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat pÄ den afrikanska kontinenten. I mÄnga afrikanska samhÀllen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt sÄ i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor fÀrre möjligheter Àn mÀn.

?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn pÄ god omvÄrdnad. Studien Àr av empirisk och kvalitativ karaktÀr dÀr fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehÄllsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge patienten trygghet, att respektera patientens vilja och individuella behov, basal hygien ? och omvÄrdnad skall tillgodoses, social samvaro, motivera patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning..

Familj och arbete Àr tvÄ centrala omrÄden i mÀnniskans liv. Vi Àgnar inte bara stor del av vÄr tid Ät arbets- och familjeliv, mycket av vÄra tankar, ambitioner och drömmar kretsar ocksÄ kring dessa omrÄden. DÀrför utgör arbets- och familjeförhÄllanden betydelsefulla faktorer i mÀnniskors liv. Med utgÄngspunkt i den livspusseldebatt som sÄ ofta diskuteras idag Àr vÄrt syfte att ta reda pÄ hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anstÀllda pÄ Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i Äldern 0- 6 Är försöker vi fÄ en djupare förstÄelse kring vilka förutsÀttningar de har, vilka hinder och svÄrigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör.

I takt med den ökade uppmÀrksamheten för miljöfrÄgor under det senaste Ärtiondet fÄr organisationer högre krav frÄn intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnÄ de miljömÄl som sÀtt upp Àr det nödvÀndigt att ha en vÀlfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömÄl och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstÄ bÄde hinder och möjligheter. I denna studie anvÀnds SMHI som verklighetsexempel dÀr upplevelser och erfarenheter frÄn intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka vilka faktorer det finns som kan pÄverka intern miljökommunikation.SMHI stÄr, precis som andra organisationer, inför utmaningen att pÄ bÀsta sÀtt kommunicera miljöfrÄgor internt.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Examensarbetet skildrar olika lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning med matematik som utgÄngspunkt. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer med verksamma lÀrare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter pÄ hur temaarbetet kan förÀndras till det bÀttre. Resultatet visar att alla de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att arbeta Àmnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstÄ. I resultatet gÄr Àven att utlÀsa hur de intervjuade lÀrarna stÀller sig till vÄrt temaarbete..