Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och förstÄ innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av nÄgra kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohÀlsa eller andra svÄrigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frÄgestÀllningar utgÄr frÄn vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebÀr för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar pÄ den upplevda erfarenheten frÄn de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och bestÄr av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrÄn en analysram formad utifrÄn studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nÀtverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen Àr en plats för gemenskap som bygger pÄ att man respekterar varandra och dÀr deltagarna upplever trygghet.

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.

Bakgrund: Ätstörning Ă€r en allvarlig och komplex sjukdom. Den Ă€r svĂ„r att bemöta för vĂ„rdpersonal och en kĂ€nsla av maktlöshet inför vĂ„rdandet av dessa patienter Ă€r vanlig. Det Ă€r mĂ„nga gĂ„nger svĂ„rt att fĂ„ patienten att inse allvaret i sjukdomen och ilska hos sjuksköterskan kan vĂ€ckas nĂ€r försök till hjĂ€lp avvisas. Syfte: Att belysa sjuksköterskans möjligheter, svĂ„righeter och hinder för att stödja tillfrisknande hos ungdomar med Ă€tstörningar. Metod: En litteraturstudie, som grundar sig i analys av 6 kvalitativa studier valda frĂ„n databaser CINAHL och SCOPUS.

Äldre personer med demens Ă€r en stor del av patienterna inom akutsjukvĂ„rden. NĂ€r en person fĂ„r en demenssjukdom kan symtom vara förĂ€ndringar i beteenden och personen kan fĂ„ svĂ„righeter att uttrycka sina kĂ€nslor sĂ„ omgivningen förstĂ„r. Sjuksköterskan ska bemöta alla patienter med vĂ€rdighet och respektera deras integritet. DĂ„ sjuksköterskan och patienten fĂ„r svĂ„rt att kommunicera stĂ€ller det krav pĂ„ att sjuksköterskan har kunskap om demens och kan ge god omvĂ„rdnad som Ă€r individanpassad. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver omvĂ„rdnaden av personer med demens inom akutsjukvĂ„rd, visa pĂ„ svĂ„righeter och hinder samt möjligheter och framtida förbĂ€ttringar i omvĂ„rdnaden.

Syftet med min studie Àr att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anstÀllda med funktionsnedsÀttning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsÀttning och nedsatt arbetsförmÄga, via sÄ kallad övergÄng frÄn Samhall AB. MÀnniskor med funktionsnedsÀttning har svÄrare att nÄ, fÄ och behÄlla arbete och exkluderas frÄn arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbÀttra. SamhÀllet ska prÀglas av mÄngfald och allas lika rÀttigheter. Detta innebÀr bland annat allas rÀtt till arbete för en fortsatt vÀlfÀrd.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger pÄ tre primÀra frÄgor varav den ena Àr vad Koranen sÀger om kvinnans stÀllning inom islam, den andra vad som krÀvs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en vÀsterlÀndsk kontext frÄn att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhÄlla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, Àr vÀsterlÀndska konvertiter med en hög akademisk vÀsterlÀndsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har Àven de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen frÄn dessa kvinnor Àr att vÀsterlÀndsk feminism Àr ett fenomen som stÀller sig mot mÀn och dÀr den pekar ut mÀn som roten till att alla kvinnor lider. VÀsterlÀndsk feminism sÀgs vara ett verktyg frÄn vÀst för att förinta islam.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda om, och under vilka omstÀndigheter, lagstiftning Àr en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen pÄ en teoretisk modell dÀr inkomstnivÄ och inkomstfördelning Àr faktorer som pÄverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. VÄra resultat tyder inte pÄ att lÄg inkomstnivÄ Àr ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. DÀremot visar vÄr undersökning att ekonomisk jÀmlikhet Àr en förutsÀttning för att lagstiftning ska ge effekt..

Studien syftar till att undersöka former och innehÄll i samverkan över förvaltningsnivÄ, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i VÀstra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgrÀnsas till samverkan inom tvÄ kommuner och baseras pÄ intervjuer med representanter frÄn de bÄda förvaltningarna. Det Àr för mig ett aktuellt Àmne eftersom vi som blivande lÀrare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjÀlp. Utsatta barn Àr i behov av vuxna och Àr i en beroendestÀllning. Skolan Àr en verksamhet och socialtjÀnsten en annan som kan komma att ingÄ i utsatta barns liv.

ByggnadsplÄtslagare stÀlls ofta inför problemet att sjÀlva fÄ utföra en zonindelning pÄ tak nÀr de ska montera bandplÄt. Detta trots att de saknar rÀtt kunskaper och att det inte finns nÄgon komplett arbetsbeskrivning att tillgÄ. Zonindelningen utförs pÄ grund av temperaturrörelser i bandplÄten. Examensarbetet ska undersöka pÄ vilket sÀtt zonindelningen bör utföras i Karlstad. Resultat ska kunna anvÀndas som underlag nÀr byggnadsplÄtslagare ska indela taket i zoner.

För att bibehÄlla en god hÀlsa under hela livet Àr fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivÄn Àr lÄg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund Àn svensk, men orsakerna Àr emellertid relativt okÀnda. Syftet med studien var attbelysa förutsÀttningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund Àn svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och pÄ fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hÀlsofrÀmjande arbete riktat till mÄlgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med Ätta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund Àn svensk, dÀr en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehÄllsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka frÀmst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och HÀlsa men Àven tillfysisk aktivitet pÄ fritiden.

Det jag vill belysa med den hÀr studien Àr vad nÄgra pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet Àr enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begrÀnsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet samt hur de kopplar detta till förskolans lÀroplan. För att fÄ fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer anvÀnds. Detta för att uppsatsen bygger pÄ pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av Àmnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, tvÄ till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige.

Studien syftade till att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan och yrkesverksamma pÄ barn- och ungdomshabiliteringen ser pÄ samverkan dem emellan. ForskningsfrÄgorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsÀttningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslÀrare i grundsÀrskolan, inriktning trÀningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger pÄ barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys med tolkning utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av trÀffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lÀrande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna trÀffas pÄ olika sÀtt med utgÄngspunkt frÄn den enskilde elevens insatser frÄn barn- och ungdomshabiliteringen.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

År 2011 hade 46,1% av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller fetma som uppkommit efter en lĂ„ngvarig obalans mellan matintag och fysisk aktivitet. Det finns olika strategier för viktminskning dĂ€r flera faktorer samverkar för ett lyckat resultat. Fetma och övervikt Ă€r i teorin enkelt att behandla, trots detta gĂ„r fĂ„ ned i vikt och Ă€nnu fĂ€rre lyckas behĂ„lla viktminskningen. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som var betydelsefulla och de metoder som var effektiva för en viktnedgĂ„ng hos personer som Ă€r eller har varit överviktiga. En kvalitativ studie har genomförts dĂ€r fem deltagare intervjuats.

Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lÀrmiljö. Miljö och material skiljer sig Ät mellan förskolor och materialets tillgÄng och tillgÀnglighet ser ofta olika ut beroende pÄ barns Älder. Med utgÄngspunkt i vÄr egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsÀttningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer.Syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare verksamma inom olka gruppkonstellationer pÄ förskolan samtalar kring miljö och material med fokus pÄ barn mellan ett och tre Är. Detta gör vi genom tre övergripande frÄgestÀllningar som behandlar materialets betydelse för smÄ barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lÀrarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. VÄr tanke med studien Àr att undersöka tvÄ avdelningar med olika Äldersinriktningar.