Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgÄngspunkt. Med inspiration frÄn fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nÀmnda fenomen. De frÄgestÀllningar som vi i studien söker besvara Àr: Hur planerar, genomför och utvÀrderar förskollÀrare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollÀrarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgÄngspunkt, gör förÀndringar utifrÄn barnens uttryckta intressen samt utvÀrderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kÀnnetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rÀtt att mötas pÄ den nivÄ dÀr de befinner sig. Detta ses som sjÀlvklart dÄ det gÀller de elever som Ànnu inte uppnÄtt mÄlen. Vi anser att Àven högpresterande elever Àr i behov av sÀrskilt stöd om Àn pÄ ett annat sÀtt. Vi ville dÀrför, genom en kvalitativ metod, ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i Är ett. Vi har Àven för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lÀrare i Är ett ser med att stimulera högpresterande elever.

NÀr en person drabbas av en magtarmsjukdom pÄverkas hela kroppen. Att leva med problem frÄn mage och tarm innebÀr en osÀkerhet eftersom det inte gÄr att veta frÄn den ena dagen till den andra hur man ska mÄ. DÄ det gÀller magtarmsjukdomar upplevs ofta en stor förÀndring i livet, för mÄnga blir det en svÄr livskris. Det svÄraste upplevs av de flesta att inte se ut som vanligt, trots sjukdom. Detta leder lÀtt till dÄlig förstÄelse bland de mÀnniskor som man möter.

Laborationer utgör ett centralt innehÄll inom den svenska biologiundervisningen. Elever mÄste lÀra sig arbeta laborativt för att uppnÄ kunskapsmÄlen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svÄrt att som lÀrare förmedla dessa pÄ ett meningsfullt sÀtt. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur biologilÀrare tÀnker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det Àr ett brett arbetsomrÄde och mÄlen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frÄgor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma pÄ tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frÄgor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter pÄ i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhÄllningssÀtt till Àmnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsÀtt nÀr det gÀller lÀrande om fortplantning. Barnens frÄgor och funderingar stÄr i fokus och Àr avgörande för hur pedagogerna arbetar inom omrÄdet.

I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende pÄ effektivisering av byggprocessen. MÄlet Àr att ersÀtta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmÀssiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. UtifrÄn dessa hinder skall förslag pÄ lösningar sammanstÀllas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jÀmförelse sammanstÀllas dÀr rullarmeringskonstruktionen stÀlls emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten frÄn granskningen visar pÄ minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket Àven sÀnker totalresultatet.

Syftet med studien Àr att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lÀrare skulle vilja göra nÀr de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar Àven hur skolans nÀrmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter pÄ minnet, förstÄelsen, lÀrandet, hÀlsa och förstÄelse för en hÄllbar utveckling. Forskningen har dock visat pÄ en mÀngd hinder för utomhuspedagogik sÄsom administrativa hinder, vÀder, tidsbrist, resurser, rÀdsla, kompetens, materialbrist och lÀmpliga omrÄden dÀr aktiviteterna kan utföras.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den typiska allékaraktÀrenför Södra Esplanaden och VÀstra Esplanaden, samt den typiska trÀdraden förSödra JÀrnvÀgsgatans kan bevaras. Detta har jag försökt fÄ svar pÄ med hjÀlp avlitteraturstudier, intervjuer och egna observationer/inventeringar.I arbetet med uppsatsen har jag anvÀnt mig av litteratur som frÀmst beskriverstadstrÀdens villkor och metoder kring vÀxtbÀddar. För att ytterligare fÄ inblick iSödra Esplanaden, VÀstra Esplanaden och Södra JÀrnvÀgsgatan hinder ochmöjligheter genomfördes tvÄ intervjuer med nuvarande stadstrÀdgÄrdsmÀstareEwa Eklind Blomkvist och hennes företrÀdare MÄrten Segerberg. Min samladedatainsamling ger en varierad bild av Södra Esplanadens, VÀstra Esplanadensoch Södra JÀrnvÀgsgatans hinder och möjligheter. I mitt arbete har jag kommitfram till att det finns goda utsikter till att, med riktade insatser betrÀffandefrÀmst vÀxtbÀddar, vitalisera och dÀrigenom förlÀnga livslÀngden pÄ den typiskaallékaraktÀren för Södra Esplanaden och VÀstra Esplanaden, samt den typiskatrÀdraden för Södra JÀrnvÀgsgatans.Jag har under arbetes gÄng mer och mer övertygats om vÀxtbÀddens betydelseför stadstrÀden i VÀxjö.

AbstractTitle: 2008- the year of the mobile-TV-markets expansion? (2008- ett Är för mobil-tv-marknadens utbredning? Drivkrafter hinder och aktörer).Number of pages: 50Author: Hilda EngstrandTutor: Lowe HedmanCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall Semester 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The aim of this research paper is to identify the main operators on the mobile-tv-market and to map out the main forces behind its growth. What are the driving forces that creates a new disribution-market? Also to study how political media-regulation effect and urge the mobile-tv- market.Material/Method: Interviews with people from the mobile-tv-market. To read public-documents, press releases and reports from the government, media-companies and organisations has also been a method used to gain information.Main results: That the mobile-tv-markets growth is a result of several driving forces.

I denna studie fÄr ni ta del av fyra pedagogers perspektiv pÄ hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi anvÀnt oss av Àr teorier som utgÄr frÄn begreppet demokrati dÀr inflytande och delaktighet inte gÄr att bortse frÄn. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bÀttre kunna nÄ vÄra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom vÄra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns mÄnga faktorer i deras arbete med barnen som bÄde hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

I mediarapportering och av egen erfarenhet frĂ„n verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lĂ€rares attityder till att anvĂ€nda datorer i sitt arbete framtrĂ€der. Även forskning inom omrĂ„det visar att lĂ€rare har förhĂ„llit sig kritiska till införandet av teknik pĂ„ skolorna. Dock visar undersökningar att lĂ€rare stĂ€ller sig alltmer positiva till anvĂ€ndandet av datorer samtidigt som lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ökar. Syftet med föreliggande undersökning Ă€r dĂ€rför att undersöka lĂ€rares attityder till datoranvĂ€ndning i skolan, sĂ„vĂ€l administrativt som i undervisning. LĂ€rares attityder angĂ„ende kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lĂ€rare och datorer har undersökts och jĂ€mförts med forskning inom omrĂ„det.

Förskrivningen av fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaR) Ă€r nĂ„got som har ökat pĂ„ senare Ă„r. Det finns god vetenskaplig evidens att fysisk aktivitet frĂ€mjar hĂ€lsa och förebygger sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser av hur FaR pĂ„verkar dagligt liv. Åtta patienter bosatta i norra Sverige intervjuades. De hade fĂ„tt FaR utskrivet av en distriktssköterska mellan Ă„r 2010-2013.

Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per Är och sannolikt Àr det pÄ hushÄllsnivÄ som de största mÀngderna matsvinn uppstÄr . En fÀrsk undersökning visar att det Ärligen slÀngs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebÀr stora och onödiga belastningar pÄ miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar ocksÄ belastningen pÄ miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushÄll samt identifiera hinder och förutsÀttningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger pÄ sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slÀnga mat och slÀnger relativt lite.

Bakgrund och problem: Stena fastigheter köpte upp Bostads AB Drott 2004, ett företag isamma storlek som Stena och har upplevt att det kunde ha gĂ„tt bĂ€ttre att integrera de bĂ„daföretagen. DĂ„ Stena fastigheter har som filosofi att vĂ€xa och kommer att köpa upp företag iframtiden vill de urskilja de primĂ€ra problemen i förĂ€ndringsprocessen.Syfte: Att beskriva de problem och hinder som Stena fastigheter upplevde vid uppköpet avBostads AB Drott samt vad som borde ha fokuserats pĂ„ vid integrationen av företagen.Metod: Fjorton djupintervjuer gjordes bland personalen pĂ„ alla tre bolag i Sverige, bĂ„dechefer och medarbetare. Empirin har sedan analyserats utifrĂ„n en teoretisk referensram omuppköp, förĂ€ndringsmodeller och ekonomisk styrning.Resultat och slutsats: Flera faktorer, frĂ„n dĂ„lig kommunikation till bristande tillvaratagandeav kompetensen i företaget, har identifierats till varför Stenas uppköp inte blev framgĂ„ngsrikti alla avseenden. Faktorerna och fokusering redovisas i en modell för att försöka vĂ€gledaledningen.Förslag till fortsatt forskning: En studie dĂ€r fler fall, med liknande kĂ€nnetecken, för att seom nĂ„gra tendenser gĂ„r att utröna. Ännu en intressevĂ€ckande aspekt för vidare studier Ă€r omdet gĂ„r att skönja skillnader vid uppköp beroende pĂ„ vilken bransch företagen arbetar i..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring och upplever pojkar som övertrÀder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. VÄr metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk poststrukturalism med hjÀlp av queerteori. VÄrt resultat visar pÄ att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrÄn deras synsÀtt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bÀrs av pojkar.