Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares perspektiv pÄ ett Àmnesintegrerat arbete. Med hjÀlp av intervjuer undersöks sex gymnasielÀrares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den Àmnesintegrerade undervisningen. FörutsÀttningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bÀsta tÀnkbara situationen för Àmnesintegrering utifrÄn intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln anvÀnds som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrÄn de tre viktiga grundpelarna lÀrare, elev och innehÄll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.

Bakgrund: Enligt ?Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska? skall sjuksköterskan ?...ha förmÄga att utifrÄn patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna omvÄrdnadsarbetet i teamet utifrÄn medarbetarnas olika kompetens...?. Teamarbete gjorde arbetsgruppen effektivare genom bred samlad kompetens samt mindre sÄrbar vid förÀndringar. Syfte: Syftet var att fÄ kunskap om vad som skapar möjligheter samt hindrar sjuksköterskan att arbeta i team med fokus pÄ ledarskap. Metod: Studien var en litteraturöversikt bestÄende av tio vetenskapliga artiklar.

Det rÄder en allmÀn uppfattning om att nÀr ett förÀndringsarbete ska genomföras i en organisation, har mÀnniskorna i den ett inbyggt motstÄnd mot förÀndringar och dÀrmed upplever dessa som hinder. Men förÀndringsmotstÄnd kan Àven innebÀra möjligheter. LuleÄ kommun har valt att införa ett nytt tankesÀtt dÀr Àven de mjuka vÀrdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förÀndringsmotstÄnd som dÄ kan uppstÄ. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om lÀrares och elevernas syn pÄ stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfÀllen kÀnner sig stressade och vad kan i sÄ fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbÀttra och vilka hinder kan det finnas för att nÄ en optimal miljö?Metoden har varit en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgÄngspunkter för respondenterna vad som stressar dem.

Som examensarbete valde jag att göra nÄgot sÄ galet som att skriva en bok. Jag hade aldrig kunnat ana vad jag gav mig in i, och vilket oerhört lÀrorikt Àventyr jag stod inför. MÄnga gÄnger var jag nÀra att ge upp helt och tÀnkte att jag aldrig skulle kunna ro detta i land. Men den 1 maj 2012 skickades faktiskt boken till tryckeriet, en dag jag för evigt kommer att minnas med ett stort leende. Ingenting Àr omöjligt, sÄ lÀnge du Àr beredd att kÀmpa för det - och tro mig, det har jag verkligen gjort.Min bok heter We All Need Heroes.

Skogen bÄde Àr och har varit en av Sveriges viktigaste nÀringar. FrÄn ved och trÀkol, skogsbete och tjÀrbrÀnning har dess anvÀndning vÀxlat genom tiderna men betydelsen har alltid stÄtt sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell skogsindustri fler möjligheter i skogen, nÀmligen turism. Turismen har de senaste Ärtiondena ökat och tros fortsÀtta öka. En viktig del av turismen Àr naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i skogen.

Asperger syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsÀttningar. Detta gestaltar sig i en oförmÄga att leva sig in i hur andra tÀnker och kÀnner, fantasifattigdom och nedsatt förmÄga till social interaktion. MÀnniskor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra mÀnniskor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra mÀnniskor nÄgon gÄng uppsöka vÄrden. Personalen i vÄrden kÀnner inte alltid till de funktionsnedsÀttningar som mÀnniskor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dÄligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vÄrdlidande uppstÄr.

VÄld i nÀra relationer Àr ett stort samhÀllsproblem som oftast drabbar kvinnor i heterosexuella relationer. VÄldet syns ofta inte och sjukvÄrden Àr i mÄnga fall den enda offentliga instans som kvinnorna kommer i kontakt med. Sjuksköterskans bemötande Àr dÀrför viktig i mötet med kvinnorna. Det föreligger dock en del hinder mellan hur de vÄldsutsatta kvinnorna vill bli bemötta och hur sjuksköterskan upplever mötet. Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur vÄldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan upplever mötet.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillÀmpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lÀgger fokus pÄ konkreta undervisningsstrategier, elevens grundlÀggande behov som mÄste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lÀrare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. NÄgra av de slutsatser som framkommer i studien Àr vikten av individualiserad undervisning, grundlÀggande anpassningsbehov av lÀromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Affekten skam Àr en viktig aspekt som tidigare inte uppmÀrksammats i tillrÀckligt hög grad vid behandling av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien undersökte hur kliniskt verksamma terapeuter berÀttade: att skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma tog sig uttryck, hur de arbetat med affekten skam i behandling, samt hur de pÄverkats av klienters skam i terapin. Sex terapeuter intervjuades och en abduktiv tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Viktiga aspekter gÀllande skam i behandling lyftes fram, dÀr klientens frivillighet och kontroll i behandlingen, samt ett aktivt utmanande av klientens perspektiv betonades. Resultatet skildrade Àven hur skam kan utgöra bÄde ett hinder och ett verktyg i terapin.

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Det Àr en svensk ambition att folkhÀlsan ges större utrymme i samhÀllsplaneringen. Dock finns i dagslÀget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhÀlsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar pÄ de svenska kommunerna och det Àr i dessa som de svÄra avvÀgningarna mellan olika intressen mÄste göras. Syftet med denna studie Àr att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhÀlsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie Àr utformad som en fallstudie dÀr en svensk kommun har studerats med hjÀlp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten frÄn denna studie visar att konflikter med miljömÀssiga och ekonomiska vÀrden Àr ett hinder nÀr folkhÀlsoaspekter ska integreras i kommunal samhÀllsplanering.

Andelen svenska lantbrukare i övre medelÄldern ökar, samtidigt minskar andelen lantbrukare under 35 Ärs Älder. Detta problem Äterfinns i hela vÀstvÀrlden och har nu uppmÀrksammats Àven frÄn politiskt hÄll. Nyligen framlades ett ÄtgÀrdsprogram om hur Centerpartiet vill föryngra lantbrukskÄren, författarna ville dÀrför undersöka de faktiska barriÀrerna som hindrar yngre frÄn att komma in i branschen. Genom undersökning av intrÀdesbarriÀrer för smÄföretagare, dÀr det finns betydligt mer studier, har författarna kunnat urskilja ett antal barriÀrer som skulle kunna vara hinder för succession Àven i lantbruksbranschen. Den mest allmÀnt diskuterade Àr kapitalbehovet, men det finns fler. NÄgra exempel som kan nÀmnas Àr hur inkomstpotentialen ser ut i framtiden, möjlighet att vara ledig och sociala barriÀrer. NÄgot som ocksÄ pÄverkar möjligheterna för yngre att starta Àr utbudet pÄ marknaden, dÄ mÄnga Àldre vÀljer att behÄlla företaget sÄ lÀnge som möjligt. För att studera denna problematik, om in- och uttrÀdesbarriÀrer i lantbruksbranschen, har författarna genomfört intervjuer som grundar sig pÄ den litteraturgenomgÄng som genomförts.