Den fria rörligheten för personer Àr en grundlÀggande rÀttighet för medborgare inom EU, men fortfarande finns stora rÀttsliga och praktiska hinder. För en revisor som vill arbeta i ett annat EU-land krÀvs att hans eller hennes högre revisorsexamen erkÀnns av vÀrdlandet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl den fria rörligheten för revisorer fungerar samt identifiera eventuella hinder. För att uppfylla syftet genomförs en kartlÀggning av hur erkÀnnandeprocessen ser ut i samtliga medlemslÀnder. KartlÀggningen Àr baserad pÄ tio variabler som hÀrletts ur direktiv 89/48/EEG.

Syftet med denna uppsats Àr att upplysa unga kvinnliga fastighetsmÀklare om eventuella hinder och möjligheter de kan trÀffa pÄ i deras yrkessituation. För att undersöka detta intervjuade vi nio yrkesverksamma fastighetsmÀklare, fem kvinnor och fyra mÀn. Studien visar att det inte finns nÄgra vÀsentliga hinder och möjligheter i yrket som Àr beroende av fastighetsmÀklarens kön och Älder.Majoriteten av intervjupersonerna anser istÀllet att en fastighetsmÀklares framgÄngar och motgÄngar Àr kopplat till dennas personliga egenskaper. Vi har Àven genomfört en liten undersökning dÀr vi frÄgade 50 slumpvis valda personer vad de hade för bild av en fastighetsmÀklares kön och Älder. Majoriteten av de utfrÄgade personerna förvÀntade sig att fastighetsmÀklaren var en man i medelÄldern..

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

UtgÄngspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommiti ett flertal rapporter, samtidigt som mÄnga framstÀllningar pekar pÄ att dagens matematikundervisningbedrivs pÄ ett mycket traditionellt sÀtt.Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hurmatematiklÀrare i grundskolans senare Är planerar, genomför, följer upp och utvÀrderar sinundervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hurlÀrare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.Undersökningen har genomförts som en kombination av enkÀt och intervju, dÀr den inledandeenkÀten dels har gett en bred bild av lÀrarnas uppfattningar inom nÄgra vÀsentliga omrÄdendels anvÀnts för att fÄnga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senaredelen av undersökningen, dÀr avsikten varit att komma nÄgra utvalda lÀrare nÀrmare in pÄlivet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det bÄde finns stora variationer mellan olika lÀraressÀtt att arbeta, samtidigt som det finns mÄnga gemensamma uppfattningar. Den bild somjag fÄtt genom intervjuerna, vilken i mycket stÀmmer överens med flera tidigare undersökningar,Àr att den dominerande formen av individualisering Àr hastighetsindividualisering dÀreleverna arbetar med samma material men i olika takt.För att individualisera undervisningen pÄ ett mer effektivt sÀtt krÀvs troligtvis en störrevariation, Àn vad denna undersökning kunnat visa, bÄde vad gÀller innehÄll och metoder. Oftahandlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frÄgan om att lÄta sig styras elleratt försöka pÄverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krÀvs ett systematisktoch strukturerat angrepps- och arbetssÀtt.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger pÄ att eleverna arbetar utefter nÄgon form av planeringsbok dÀr de har en tidsbestÀmd eller icke tidsbestÀmd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig frÄn skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att fÄ en uppfattning om varför lÀrare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns nÄgra sÀrskilda mÄl att uppnÄ den. Jag fann det ocksÄ intressant att se om det fanns nÄgra tydliga skillnader mellan olika lÀrares tankegÄng, detta jÀmfört med hur lÀnge de arbetat med metoden.

Kraven pÄ hÀlso- och sjukvÄrden ökar stÀndigt, inte minst pÄ sjuksköterskorna dÀr en evidensbaserad omvÄrdnad efterstrÀvas. För att evidensbaserad omvÄrdnad ska kunna bedrivas krÀvs att nya forskningsrön stÀndigt förs in och omsÀtts i sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka hinder och förutsÀttningar som finns för sjuksköterskor att införa och omsÀtta omvÄrdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar tolv artiklar som sammanstÀllts och analyserats utifrÄn studiens syfte.

Detta Àr en fallstudie som handlar om arbetet med en sÄngelev som pÄstod sig inte kunna sjunga. Eleven hade byggt upp stora mentala hinder kring sin sÄngförmÄga, och studien tar upp dessa hinder samt de processer som utlöstes vid försöken att komma runt dem.Syftet med studien Àr att undersöka tankegÄngarna kring undervisningen av eleven samt de övningar som anvÀndes. Studien belyser ocksÄ de processer eleven och lÀraren gick igenom samt diskuterar deras betydelse och innebörd.Studien bygger pÄ lÀrarens anteckningar frÄn 30 lektionstillfÀllen, utspridda pÄ ca tvÄ Är, samt lÀrarens och elevens reflektioner efterÄt.Resultatet visar nÄgra av de processer som bildades under arbetets gÄng, samt att eleven kunde klara av mer Àn hon trott var möjligt genom att utveckla rÀtt instÀllning och ha tillgÄng till bra verktyg..

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielÀrares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poÀngsutbildningen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ de studerade lÀrarnas uppfattningar om möjligheter respektive begrÀnsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder tillavbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de somupprĂ€tthĂ„ller sina motionsvanor anvĂ€nder för att överkomma dessa hinder samt om deanvĂ€nder mĂ„lsĂ€ttningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, Ă„lder,erfarenhet, trĂ€ningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulĂ€r delades ut vidolika trĂ€ningsanlĂ€ggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: MĂ€n (N =100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 Ă„r (N = 82), MedelĂ„lders 30 - 44 Ă„r (N = 56)och Äldre Vuxna 45 - 66 Ă„r (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), LĂ„gaktiva(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva förĂ€ldrar (N = 84) samtAktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott underuppvĂ€xten. Det vanligaste motivet till att trĂ€na var att förbĂ€ttra konditionen och den vanligasteupplevelsen var att trĂ€ning var ett verktyg till att hĂ„lla sig i form.

Bakgrund: I det kunskapssamhÀlle vi Àr pÄ vÀg in i blir kunskapen viktigare Àven för företag. VÀl anvÀnda rutiner för överföring och skapande av kunskap lÀgger grunden för bestÄende konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition pÄ kunskap. · Studera förutsÀttningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Syftet med denna studie Àr att belysa samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar om andrasprÄkselevers framgÄng i samhÀllskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet. Studien kartlÀgger vilka faktorer som Àr avgörande för framgÄng och hinder för framgÄng, samt vilka insatser som skolor gör för att hjÀlpa andrasprÄkselever att bli framgÄngsrika i samhÀllskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare pÄ tre gymnasieskolor. De faktorer som pÄvisade bÄde framgÄng och hinder var motivation och sprÄkbehÀrskning. LÀrarna menade att motivation var en nödvÀndig ingrediens för att överkomma mÄnga av de hinder som kunde förekomma.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder lÀrare ser med utomhusundervisning och vilka aktiviteter de gör. Vi har inriktat oss pÄ lÀrare i Ärkurs 1-3, eftersom att vi har den inriktningen pÄ vÄr utbildning. Dessutom Àr det relevant eftersom vi har upptÀckt att det finns en lucka i den forskning, som vi har tagit del av, dÄ dessa Ärskurser endast finns representerade i ett fÄtal studier. I tidigare forskning har vi kunnat utlÀsa att det finns bÄde möjligheter och hinder för utomhuspedagogik. Det framkom bland annat att det kan leda till en ökad förmÄga att tÀnka kreativt och kritiskt hos eleverna men Àven att lÀrare Àr rÀdda för att förlora kontrollen dÄ de ska undervisa utomhus.

Detta examensarbete handlar om lÄngtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vilka hinder upplever de för att komma tillbaka till arbete? Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvÀgledning kunna spela för att övervinna dessa hinder..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter mÀnniskor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrÄn omrÄdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frÄgeformulÀr som fylldes i av 93 anstÀllda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen pÄverkar attityden till avancemang. Höga vÀrden för dessa förhÄllanden samvarierade med hög attityd till avancemang.