En kommitté med uppgift att utreda huruvida en övergÄng bör ske frÄn traditionsprincipen till avtalsprincipen tillsattes den 14 mars 2013. Utredningen har pÄkallats bland annat med anledning av att köpares okunskap, betrÀffande kravet pÄ tradition, föranleder ett omedvetet risktagande frÄn köparens sida i form av att en förvÀrvad vara kvarlÀmnas i sÀljarens besittning. Om en köpare kvarlÀmnar en köpt vara i sÀljarens besittning riskerar han enligt gÀllande rÀtt att gÄ miste om sÄvÀl varan som erlagd köpeskilling, med anledning av att förvÀrvet inte Àr skyddat mot sÀljarens borgenÀrer. SÀljarens borgenÀrer har följaktligen möjlighet att ta en kvarlÀmnad vara i ansprÄk för tÀckning av sÀljarens skulder. Om en över­gÄng skulle ske till avtalsprincipen skulle köparens förvÀrv erhÄlla skydd mot sÀljarens borgenÀrer vid köpeavtalets ingÄende och köparen skulle dÀrför kunna hindra att en köpt, men kvarlÀmnad, vara tas i ansprÄk för tÀckning av sÀljarens skulder.

Kraven pÄ hÀlso- och sjukvÄrden ökar stÀndigt, inte minst pÄ sjuksköterskorna dÀr en evidensbaserad omvÄrdnad efterstrÀvas. För att evidensbaserad omvÄrdnad ska kunna bedrivas krÀvs att nya forskningsrön stÀndigt förs in och omsÀtts i sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka hinder och förutsÀttningar som finns för sjuksköterskor att införa och omsÀtta omvÄrdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar tolv artiklar som sammanstÀllts och analyserats utifrÄn studiens syfte.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handlÀggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de pÄ under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handlÀggare pÄ Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att fÄ mer förstÄelse för analysens resultat har vi anvÀnt oss av ett grÀsrotsbyrÄkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förstÄelse för handlÀggarnas situation.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

Studien har sin utgÄngspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; mÀnniskor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka hur medvetna mÀnniskor ser pÄ frÄgan om personligt ansvar vad gÀller globala problem? Studien Àr gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, Àr deltagare pÄ kursen HÄllbar utveckling. Metoden Àr intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslÀrare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvÄrigheter. (What we do ? or what we should do.

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

In this study we have aimed to explore how participation and self-determination is implemented in the daily life of disabled people who receive support through LSS. The questions addressed concern possibilities/obstacles for the participation and selfdetermination of disabled people who live in group housings, and how the terms participation and self-determination are realized. Nine interviews have taken place with staff members and directors of different group housings. We have found that the interviewees believe that the nature of a person?s disability can be a barrier to the individual?s self-determination and participation in his or her everyday life.

Denna uppsats behandlar Àmnet facket och individualisering. Den specifika frÄgestÀllningen Àr: hur pÄverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem Àr den ökade tron pÄ individens betydelse. För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter pÄ fackföreningsrörelsen har sex företrÀdare för olika fackföreningar intervjuats. UtifrÄn teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen pÄverkar fackföreningsrörelsen. Teoriavsnittet Àr indelat i fem olika teman med rubrikerna, sjÀlvstÀndiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrÄgasÀttande attityd, en generationsfrÄga och slutligen temat flexibilitet.

Detta Ă€r en D-uppsats inom Ă€mnet sociologi och syftet Ă€r att undersöka hur mĂ€nniskor i glesbygdskommuner i Norrbottens lĂ€n ser pĂ„ de möjligheter och hinder som finns. Varför vĂ€ljer mĂ€nniskor att bo i glesbygdskommuner trots en nedĂ„tgĂ„ende befolkningstrend? De frĂ„gestĂ€llningar som jag har anvĂ€nt mig av Ă€r: Vilka hinder och möjligheter nĂ€r det gĂ€ller att leva och verka ser medborgare i glesbygdskommuner? Hur ser glesbygdens framtid ut? Varför vĂ€ljer mĂ€nniskor att bo i glesbygd? PĂ„ vilket sĂ€tt kan glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att fĂ„ fler mĂ€nniskor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som Ă€r en av de hĂ„rdast drabbade kommunerna i Norrbottens lĂ€n. Metoden som jag har anvĂ€nt Ă€r kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat anvĂ€nt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mĂ€nskliga medvetandet.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur innovationsprocessen ser ut bland företag inom den gröna nÀringen. Vidare att ta reda pÄ Àr hur idéer sprids mellan företag och organisationer samt vilka hinder som finns för att en idé skall bli en innovation..

The purpose of this study is to investigate five teachers? opinions on the work with individualization with focus on above-average pupils. I have issued four questions based on the purpose of this study: - How do these teachers define the theoretical concepts of individualization and above-average pupils? - How do the teachers reason about the concept of individualization with focus on the above-average pupils? - How do the teachers reason regarding the work with individualization in the Swedish language? - Do these teachers consider that there are difficulties to individualize the work so that it will challenge above-average pupils?The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with five teachers in primary school. The theory and the theoretical concepts this study is based on is: what defines the above- average pupils, the zone of proximal development, the concept of individualization and motivation and the importance of cognitive and non-cognitive abilities.The study shows that the theoretical concept of above-average pupils is hard to define and it shows a difference between how the teachers choose to define it.

EnsamstÄende kvinnor som Äker utomlands för att lÄta sig insemineras blir allt fler. Denna framstÀllning söker belysa vad deras sjÀlvstÀndiga val att bilda familj utanför kÀrnfamiljskonstruktionen berÀttar i ett större samhÀlleligt sammanhang. Medvetet ensamstÄende kvinnors familjebildning placerar sig i brÀnnpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen pÄ senare Är belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade pÄ alternativa sÀtt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nÀtverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som nÄgon annan.

Syftet med detta arbete har varit att bekrÀfta att film Àr anvÀndbart och bör dessutom enligt styrdokument anvÀndas i undervisningen. Vi ville veta hur lÀrare gÄr till vÀga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda pÄ vilka hinder lÀrare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film Àr anvÀndbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar bland lÀrare pÄ gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lÀrare anvÀnder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka en grupp unga vuxnamĂ€nniskors förhĂ„llningssĂ€tt till dagens ökade valfrihet och vĂ€ljande. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjuer med ungdomar i Ă„ldern 20-24 Ă„r och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och vĂ€ljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. GĂ€llandehantering av valmöjligheter utgĂ„r arbetet ifrĂ„n teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a.