Sökresultat:
218 Uppsatser om Hierarki och jämställdhet - Sida 3 av 15
Minst lika bra som den bÀste mannen : En intervjustudie om att vara kvinna i en mansdominerad filmbransch
Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.
Kunskapsarbetarnas situation i ett stort globalt kunskapsföretag - En fallstudie av AstraZeneca
Syftet var att analysera arbetssituationen för forskarna i ett stort globalt kunskapsintensivt företag och kartlÀgga hur den har förÀndrats nÀr företaget vuxit frÄn ett litet kunskapsintensivt företag till ett stort globalt företag; samt utveckla förstÄelse för hur storleken och byrÄkrati har möjlighet att samexistera med kunskapsintensitet..
OmvÄrdnadsmiljön pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok, Thailand : - En observationsstudie
Titel: OmvÄrdnadsmiljön pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok, ThailandBakgrund: Miljö ur ett hÀlsoperspektiv omfattar den fysiska, kulturella och psykosociala aspekten av omvÄrdnad. Miljön pÄ en vÄrdavdelning kan bÄde frÀmja hÀlsa och ha en ogynnsam verkan. OmvÄrdnad Àr ett universellt fenomen men kulturen formar mÀnniskans syn pÄ hÀlsa och Àven hur hÀlsa kan uppnÄs. SjukvÄrden i Thailand prÀglas av buddhismen. Syfte: Beskriva omvÄrdnadsmiljön kring patienter pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok.
Manlighet i Jonas Gardells romaner En komikers uppvÀxt och Ett ufo gör entré
Syftet med uppsatsen Àr att studera och visa maktrelationer mellan mÀn utifrÄn en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien Àr byggd pÄ Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvÀrld rÄder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier Àr det möjligt att förklara dessa relationer..
"SamhÀllet Àr uppbyggt hur vi ska vara, genuskontraktet gör att vi reproducerar det" : En kvalitativ studie om fem förskollÀrares syn pÄ hur de jobbar för jÀmstÀlldhet i förskolan
Syftet med examensarbetet Àr att synlliggöra pedagogers uppfattning om hur de arbetar för jÀmstÀlldhet i förskolan. Studien har sin utgÄngspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genussystemet (1988). Fem pedagoger frÄn fem olika förskolor har deltagit i kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagoger syn pÄ jÀmstÀlldhet och hur de jobbar för att uppnÄ det Àr varierat. En slutsats Àr att pedagogerna explicit vill jobba för jÀmstÀlldhet och att det finns tendenser att arbetet inplicit formas av genussystemet. .
"Ledande pÄ jÀmstÀlldhet" - En intervjustudie med manliga restaurangÀgare
Syftet med examensarbetet har varit att fÄ en inblick i de manliga restaurangÀgarnas syn pÄledarskap och jÀmstÀlldhet, samt hur de arbetar med frÄgor kring Àmnet. Fyra manligarestaurangÀgare valdes ut strategiskt för kvalitativa intervjuer. En analys av det empiriskamaterialet gjordes for att hitta likheter i restaurangÀgarnas svar. Resultatet som baserar sig pÄrestaurangÀgarnas Äsikter och erfarenheter av ledarskap och jÀmstÀlldhet, Àr att det ska varakunskap och inte kön som Àr avgörande för tillsÀttandet av chefer och ledare. Trots dessaÄsikter Àr det ingen av restaurangÀgarna som arbetar aktivt med jÀmstÀlldhetsarbete, men fleraser sig som ledande inom jÀmstÀlldhet..
teaterlÀrare
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska
lÀroprocesser och schemalÀggning.
Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i
skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med
gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel
dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en
traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de
teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men
Ă€ven andra faktorer spelar in..
INTERSEKTIONALITET I EU:S J?MST?LLDHETSSTRATEGIER En inneh?llsanalys av EU:s j?mst?lldhetsstrategier mellan 2010?2025
The European Union (EU) has since the Treaty of Rome 1957 pursued the goal of gender equality and one effort is through their gender equality strategies. In recent years EU also has had an increased emphasis on intersectionality. The aim of this bachelor thesis is to examine how intersectionality is portrayed in EUs three gender equality strategies between 2010 and 2025. To investigate this, the problems and solutions presented in the strategies have been reviewed. The study uses a qualitative content analysis and a theoretical framework of intersectionality with an analytical scheme to study the equality strategies.
JÀmstÀllda gatan : Personbaserade gatunamn och ideologierna bakom
Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.
KOMMUNIKATION MELLAN LĂKARE OCH SJUKSKĂTERSKOR UNDER RONDEN -EN OBSERVATIONSSTUDIE
Syftet med studien Àr att visa hur kommunikation gÄr tillvÀga under rondarbetet som Àr den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan lÀkare och sjuksköterskor. Metoden som anvÀndes var icke-deltagande ostrukturerade observationer som analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfÀllen pÄ en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder pÄ att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar pÄ yrkeskategoriernas Ätskilda kompetenser och ansvarsomrÄden..
Samma eller likartad verksamhet och utomstÄenderegeln : En utredning om begreppets och undantagsregelns tillÀmpning, samverkan och rÀttsliga hierarki.
Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .
HÀxor i periferin : Trolldomsprocesser i SmÄland 1604-1619.
HÀxor i periferin. Trolldomsprocesser i SmÄland 1604-1619.Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i SmÄland. Det Àr en kvalitativ fallstudie som undersöker rÀttspraxis med en genusteoretisk utgÄngspunkt, under perioden 1604-1619.Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rÀttsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de tvÄ bÀrande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man Àven finna ett struktur- och aktörsperspektiv.Syftet med studien Àr att undersöka trolldomsprocesser sÄ som de tog sig uttryck i ett perifert omrÄde under tidigt 1600-tal.Studien Àr uppbyggd kring tre frÄgestÀllningar:- Vad ansÄgs utgöra de specifika brotten i trolldomsmÄlen?- Vilka var aktörerna som agerade inför rÀtten (svarande, kÀrande samt vittnen) och vad kÀnnetecknar dem utifrÄn kategorier som Älder, social stÀllning, civilstÄnd, kön etc.?- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rÀtten (svarande, kÀrande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?Specificeringen av brotten Àr kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning.
Sitter det i v?ggarna? En kvalitativ studie om kultur och jargong p? studentdrivna f?retag ur ett j?mst?lldhetsperspektiv
Women and men's equal, or unequal treatment has long been a topic of conversation and the workplace is a place where the topic has been and continues to be in question. This study examines the jargon and culture within student-run companies in Gothenburg from a gender equality perspective, focusing on female and male perceptions. The study poses the research question: What does the culture and jargon look like in student-run companies in Gothenburg from a gender equality perspective? The choice of method for the study has been qualitative semi-structured interviews, which has been performed on current and former employees from several student-run companies in Gothenburg. The results show, on average, that the jargon and culture are perceived as relatively equal, but that there can be considerable variation across different areas.
Tystnad Tagning Kamera : En studie om yrkesroller i filmbranschen
Denna studie grundas i tankar kring vilka individer som ligger bakom en filmproduktion. DÄdet i en filmproduktion arbetar en stor skara mÀnniskor blev det intressant att undersöka ochlyfta fram diskussion om hur dessa samverkar för att slutföra en produkt som baseras pÄ envision. Studien visar ocksÄ pÄ vad som ligger bakom samverkan och hur den hierarkiskastrukturen pÄverkar filmarbetarnas yrkesroll. En observation har gjorts pÄ enlÄngfilmsinspelning. För att fördjupa observationen har Àven tvÄ intervjuer gjorts medfilmarbetare.
Tillhörighet till ett kunskapsintensivt företag
I vĂ„rt tolkningsarbete ser vi att vĂ„rt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhĂ„llning och som uppmuntrar till mĂ„ngfald och interna stridigheterna, tĂ€vlingar, karriĂ€rstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ĂąâŹÂbyslagsmĂ„lĂąâŹÂ om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frĂ€mjar ledningen pĂ„ ett naturligt sĂ€tt sĂ„vĂ€l framvĂ€xandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvĂ€xten och bereder vĂ€gen för de nya ledarna.