Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa.

Denna studie syftar till att undersöka hur gestaltningen kring nätaktivistgruppen Anonymous rapporterades kring i Dagens Nyheter, The New York Times, och The Guardian mellan 2008-01-16 och 2015-03-30. Studien bygger främst på en kvantitativ innehållsanalys men har även en mindre kvalitativ del där en exempeltext från varje tidning har analyserats. Syftet med studien är att undersöka hur medier rapporterar kring, och gestaltar grupper som saknar traditionell hierarki. De frågeställningar som besvaras är följande: Hur tenderar artiklarna att gestaltas i form av språk och valens, och skiljer det sig mellan tidningarna? Vilka källor och aktörer tas med i artiklarna? Är artiklarna skrivna av egna reportrar eller externa nyhetsbyråer och skiljer det sig något mellan tidningarna?Studien utgår från den sociala konstruktionsteorin som Stuart Hall definierade den.

Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på genus i sin undervisning, läromedel samt hur genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på genus men också en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i läraryrket.

Då alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare gränser mellan länder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar även betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige då handelsrelationerna mellan dessa länder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlättats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien är kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen är kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan på människors beteende.

Studien startade på uppdrag av KTRAB saneringsbolag i Göteborg då de eftersökte ett förslag till ett intranät med mål att det skulle vara enkelt att använda i deras saneringsfordon.Studiens syfte utvecklades då till att undersöka hur den kontextuella miljön och dess skiftningar inverkade på hur användaren skulle ha möjlighet att använda intranätet när denne befann sig i ett utrymme med begränsade interaktionsmöjligheter, i detta fall i hytten av ett saneringsfordon. Intranätens utveckling har gått framåt starkt sedan 1990-talet och har kommit att spela en viktigare och viktigare roll för företagen och dess profilering. Intranäten har kommit en lång väg från att bara vara en uppsamlingsplats för information och i denna artikel undersöks det närmare hur långt intranätet har kommit gällande funktionalitet i begränsade utrymmen och föränderlig kontext, samt hur ett intranät kan anpassas att passa in i just en sådan miljö.Under studiens gång har intervjuer och workshops genomförts samt har designprinciper som Nielsens 10 heuristiska och Krugs ?Trunk Test? applicerats och har tillsammans med ett flertal andra designprinciper lagt grunden för en ny lista med specifika designprinciper gällande vad som möjliggör för god design i ett intranät i föränderlig kontext. Detta ledde fram till att studien kunde presentera ett svar på forskningsfrågan och ge svar på vad som krävs för att underlätta navigering och informationshantering vilket resulterade att i en föränderlig kontext med limiterade interaktionsmöjligheter tjänar designen på att förse med stora knappar och valmöjligheter, tydlig text anpassat till användaren samt en så grund och okomplicerad hierarki som möjligt, undvik alla de funktioner som inte anses vara absolut nödvändiga för att låta användaren arbeta effektivt med intranätet..

Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en specifik kriminalvårdsanstalt beskriver hur klienternas konstruktioner av manlighet påverkar klienternas positionering hierarkiskt. Studien syftar även till att undersöka hur dessa manlighetskonstruktioner står i relation till anstaltsmiljön och den homosociala klientgruppen. För att besvara detta har vi genomfört en kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer gjorts med kriminalvårdare som arbetar på en specifik anstalt.Resultaten visar att personalen på kriminalvårdsanstalten uttrycker att vissa specifika manlighetsuttryck är avgörande för den hierarkiska positioneringen de ser att klienterna hamnar i. Erfarenhet, tung brottslighet och framgång beskrivs som viktiga faktorer. Även klienternas fysiska styrka och utseende beskrevs vara av viss innebörd för placeringen i hierarkin på anstalten.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Etableringen av en vindkraftspark är sällan okontroversiell och involverar en stor mängd intressenter i form av företag, myndigheter, föreningar och privatpersoner. I den här Cuppsatsen studeras ett planerat vindkraftsprojekt på Mästermyr utanför Hemse på Gotland. Mästermyrprojektet är ett tydligt exempel på en lång och utdragen planeringsprocess som i slutändan ledde fram till att byggtillståndet överklagades och att projektet lades ner. Kommunikation i vindkraftsprojekt har i rapporten Wind energy and local acceptance: Howto get beyond the Nimby effect identifierats som ett effektivt vapen mot NIMBY-effekten. NIMBY står för ?not in my backyard? och med detta menas att människor och organisationer ogärna vill ha vindkraftverk i sin närhet även om de över lag är för vindkraft.Uppsatsens syfte är således att studera kommunikationen i Mästermyrsprojektet för att svara på vad i processen som leder fram till att byggtillståndet överklagas samt vilka möjligheter att påverka utbyggnadsplanen som intressenter har haft.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Tänk er en 93 meter hög före detta soptipp istället för höga alptoppar och fjäll. Föreställ er restauranger som Fredsgatan 12 och Café Opera istället för värmestugor och fjällrestauranger. Tänk er klubbar som SpyBar, Sturecompagniet och Kharma istället för ortens afterskiställe. Hotell som Lydmar och Grand Hotell istället för högfjällshotell och fjällstugor. Tunnelbana och spårvagn istället för långa tåg- och bussresor.Anläggningen vi beskriver är en skidbacke mitt i centrala Stockholm som heter Hammarbybacken Vårat arbete kommer att utföras kring projektet Hammarbybacken i Stockholm och de aktörer som är inblandade.

Tänk er en 93 meter hög före detta soptipp istället för höga alptoppar och fjäll. Föreställ er restauranger som Fredsgatan 12 och Café Opera istället för värmestugor och fjällrestauranger. Tänk er klubbar som SpyBar, Sturecompagniet och Kharma istället för ortens afterskiställe. Hotell som Lydmar och Grand Hotell istället för högfjällshotell och fjällstugor. Tunnelbana och spårvagn istället för långa tåg- och bussresor.Anläggningen vi beskriver är en skidbacke mitt i centrala Stockholm som heter Hammarbybacken Vårat arbete kommer att utföras kring projektet Hammarbybacken i Stockholm och de aktörer som är inblandade.

The aim of this Bachelor essay is to examine the portrayal of women and men constructed in two textbooks aimed for religious studies. The aim is also to examine how the image relates to the curriculum directives on gender equality. The theory consists of gender theory based on work by Catharina Raudvere, Jeanette Sky and Yvonne Hirdman. Previous research on gender and textbooks has shown that male perspective often dominates and that the female perspective is insertions in the rest of the text.?Genustrappan? (gender stairs) are used as analysis method.