Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt sm?rtsyndrom pr?glat av omfattande sm?rta, tr?tthet och s?mnproblem, vilket avsev?rt f?rs?mrar den drabbades livskvalit?. Syndromet, som drabbar tv? till fyra procent av befolkningen med en ?verrepresentation av kvinnor, kr?ver en multidisciplin?r behandlingsstrategi p? grund av dess komplexa natur. Diagnostiseringen av fibromyalgi utg?r en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva biomark?rer, och bygger ist?llet p? patientrapporterad sm?rta som kr?ver att patienten uppvisar sm?rta vid palpation p? minst elva av arton definierade ?mma punkter (tender points). Syfte: Syftet ?r att unders?ka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteratur?versikt med en systematisk ansats utf?rdes genom att analysera data insamlade fr?n databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta artiklar, varav ?tta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan ?ren 2012 och 2024. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman.

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur olika anstÀllda pÄ en given industri ? kollektivarbetare och tjÀnstemÀn - reflekterar över sina arbetsklÀder och vilket symboliskt vÀrde klÀderna har i deras kontext, samt hur detta pÄverkar deras egen identitet. FrÄgestÀllnigarna arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Vilket symboliskt vÀrde har arbetsklÀder för de anstÀllda pÄ den givna industrin? Och, hur pÄverkar arbetsklÀdernas symboliska vÀrde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig pÄ samtalsintervjuer med tre anstÀllda frÄn en industri, och dÀr empirin tolkas utifrÄn sociologiska teoretiska modeller sÄsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp frÄn sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrÄn analysen av empirin, Àr att pÄ denna industri sÄ finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprÀtthÄlls genom arbetsklÀders symboliska vÀrde. ArbetsklÀdernas symboliska vÀrde bestÄr i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fÀlt.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Studien syftar till att undersöka rektorers förestÀllningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lÀrande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som Àr verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror pÄ att rektorer har mycket att sÀga till om nÀr det gÀller allt frÄn anstÀllning av pedagoger, till arbetssÀtt och satsning pÄ estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har anvÀnt Àr kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att anvÀnda i studien Àr teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad Àr kunskap? Resultatet av studien visar pÄ att rektorernas förestÀllningar om estetik handlar om det fysiska utseendet.

VÄr studie Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ förskolor, dÀr vi undersöker hur pedagoger i en flersprÄkig förortsförskola samt en relativt icke flersprÄkig centrumförskola förhÄller sig till interkulturalitet och flersprÄkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fÀltstudie dÀr vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger frÄn vardera förskola, för att se om vÄra observationer stÀmmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgÄr ifrÄn vÄr teori för att hitta svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar i empirin. VÄra resultat visar att pedagogerna pÄ bÄda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens sprÄkutveckling, men ingen av pedagogerna pÄ förskolorna hade nÄgra strategier att lyfta alla modersmÄl.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a ?tool? in working with clients. This study seeks to examine that ?tool? in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys.

The purpose of this essay is to inquire whether there are any resemblance or differences in the Migrationperiod textiles between the three places that I have chosen, Högom in Sweden, EvebÞ and Snartemo in Norway. Another purpose is to investigate if this magnificencedressmaterial indicate some kind of mental borders, social differences or hierarchy not only towards other powerful chieftains in other areas but also inside there own society and groups, a dresscode. In other words both individually locally as regionally and internationally. If there are resemblance's between the dressmaterial, gravefinds and the graves context could that be a sign of the same sphere of power, alliances, trading, intentional import, domesticproduction, culturedistribution? My aim in this essay is to try to show that the textile ought to have a higher significance place among archaeological material.

I ett team ingÄr flera professioner och för att arbeta i ett team krÀvs det att kunna kommunicera med varandra. Genom att belysa vad som pÄverkar kommunikationen och hur kommunikationen pÄverkar mÀnniskan, kan det leda till att mÀnniskan utvecklar sin förmÄga att kommunicera, vilket i sin tur leder till ett förbÀttrat arbetsklimat. Syftet med studien Àr att belysa kommunikationens betydelse för mÀnniskan i det opererande teamet och eventuella orsaker som pÄverkar kommunikationen. Metoden Àr en litteraturöversikt med kvalitativ innehÄllsanalys av vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjÀlp av tre huvudteman och 11 subteman dÀr kommunikationens process belyses.

Sjuksköterskan har ett ansvar enligt lagen att upprÀtthÄlla patientsÀkerheten. Studier visar att dödsfall och inlÀggningar pÄ intensivvÄrden kan förebyggas om försÀmrade patienter fÄr adekvat vÄrd i rÀtt tid. Det förekommer dock att vÄrdavdelningars vÄrdinsatser för försÀmrade patienter Àr suboptimala. Den suboptimala vÄrden kan leda till ökad dödlighet, lÀngre vÄrdtid och ökade kostnader. I mÄnga lÀnder har systemet med mobila intensivvÄrdsteam, i Sverige kallat MIG (mobil intensivvÄrdsgrupp), införts i syfte att identifiera kritiskt sjuka patienter pÄ vÄrdavdelning.

Landstingen Àr organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav frÄn samhÀllet pÄ bland annat effektivare vÄrd har förÀndringar skett inom sjukvÄrden den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vÄrdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stÀrkt ledarskap samt mÄlstyrning. Ett populÀrt verktyg för detta ÀndamÄl Àr idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av tvÄ amerikaner, Kaplan och Norton. VÀrmlands landsting har, liksom mÄnga andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och mÄlsÀttningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att Àga rum under de nÀrmaste verksamhetsÄren.Sista kvartalet 2005 pÄbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet pÄ den enhet av VÀrmlands landsting som vi baserar vÄr uppsats pÄ, Kronoparkens vÄrdcentral i Karlstad.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

VÄrt syfte med denna kandidatuppsats Àr att undersöka svÄrigheter eller möjligheter som de anstÀllda pÄ Arbetsförmedlingen upplever kring de hjÀlpmedel som finns tillgÀngliga för att fÄ ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vÄrt arbete tittat pÄ en specifik Arbetsförmedling dÀr de anstÀllda har olika yrkesomrÄden för att fÄ en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vÄrt empiriska material.Begreppen arbetsförmÄga och anstÀllningsbarhet Àr komplexa begrepp men det Àr ÀndÄ dessa som sÀtter grunden för om en person ska fÄ lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, Àr ett hjÀlpmedel som Arbetsförmedlingen anvÀnder sig av i arbetetmed att fÄ ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad fÄ ta del av de hjÀlpmedel som finns Àr det nödvÀndigt att den funktionshindrade erhÄller och accepterar sinfunktionshinderkod.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrÄgasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort Àr de tvÄ grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av Äret lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sÀgs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur har jÀmförts med fokus pÄ sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bÀgge dessa arter hör.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.