I ett team ingÄr flera professioner och för att arbeta i ett team krÀvs det att kunna kommunicera med varandra. Genom att belysa vad som pÄverkar kommunikationen och hur kommunikationen pÄverkar mÀnniskan, kan det leda till att mÀnniskan utvecklar sin förmÄga att kommunicera, vilket i sin tur leder till ett förbÀttrat arbetsklimat. Syftet med studien Àr att belysa kommunikationens betydelse för mÀnniskan i det opererande teamet och eventuella orsaker som pÄverkar kommunikationen. Metoden Àr en litteraturöversikt med kvalitativ innehÄllsanalys av vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjÀlp av tre huvudteman och 11 subteman dÀr kommunikationens process belyses.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka huruvida revisorer, frÄn befattning revisorsassistent till delÀgare, pÄ revisionsbyrÄer i Sverige upplever att arbetsplatsen Àr hierarkisk samt hur de stÀller sig till den hierarkiska strukturen. Vidare Àr syftet att undersöka huruvida hierarkin pÄverkar revisorns professionalism. Metoden har en kvantitativ inriktning med en deduktiv ansats. Examensarbetet bestÄr av Ätta hypoteser. Information till studien samlades in genom en webbenkÀt.

Reglerna kring verkligt vÀrde i IFRS i dag finns i mÄnga olika standarder och Àr ofta inte konsekventa. Definitionerna pÄ verkligt vÀrde varierar beroende pÄ vad som ska vÀrderas och det finns inte heller nÄgon enhetlig beskrivning för hur vÀrderingarna ska genomföras. I den amerikanska motsvarigheten till IFRS finns en standard som behandlar alla typer av vÀrderingar till verkligt vÀrde, SFAS 157. DÀr gÀller definitionen för alla typer av tillgÄngar och skulder och en hierarki har skapats för att lÀtt kunna avgöra hur vÀrderingarna ska ske.I november 2006 publicerade IASB ett förslag som innebÀr en stor förÀndring av hur verkligt vÀrde ska redovisas enligt IFRS. IASB vill nÀmligen införa en enda standard för verkigt vÀrde som ska baseras pÄ SFAS 157.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrÄn, varför den Àr sÄ starkt rotad i vÄr företagskultur samt om den fortfarande Àr relevant i dagslÀget men kanske framförallt ocksÄ ifrÄgasÀtta varför den har en sÄdan legitimitet Àn idag. Bakgrunden till detta undersökningsomrÄde Àr att vi tidigare gjort en fallstudie dÀr vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagslÀget och vilka konsekvenser det innebÀr.Dessa frÄgestÀllningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebÀr alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras pÄ tvÄ intervjuer i kombination med en litteraturstudie som frÀmst fokuseras pÄ hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat pÄ tolkning snarare Àn analys dÄ vi ansÄg att detta lÀmpade sig bÀst för studien och har anvÀnt Barbara Czarniawskas teori om kritisk lÀsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.VÄr tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstÄr i samband med uppkomsten av den moderna industrin dÀr arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmÀn. De hÄrda vilkoren och dÄliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och fÄr fÀste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande Àr lika relevant idag som nÀr det uppstod.

Titel: Patientmiljön pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok, Thailand Bakgrund: Miljö ur ett hÀlsoperspektiv omfattar den fysiska, kulturella och psykosociala aspekten av omvÄrdnad. Miljön pÄ en vÄrdavdelning kan bÄde frÀmja hÀlsa och ha en ogynnsam verkan. OmvÄrdnad Àr ett universellt fenomen men kulturen formar mÀnniskans syn pÄ hÀlsa och Àven hur hÀlsa kan uppnÄs. SjukvÄrden i Thailand prÀglas av buddhismen. Syfte: Beskriva miljön kring patienter pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok.

För ett litet företag kan det vara svÄrt att fÄ in kapital till verksamheten. LÄngivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till smÄföretag och krÀva stor utdelning pÄ det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta Àr skattekrediter, som en billig finansieringsform, en vÀl anvÀnd möjlighet för smÄföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden Àr den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som hÀnder nÀr denna frÄn att ha varit rÀntefri gÄr till att bli rÀntebelagd.Pecking order theory (POT) beskriver hur företag vÀljer sitt kapital dÀr det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital sÄsom lÄn och aktietillskott. Författarna föreslÄr i studien att periodiseringsfonden genom förÀndringen förflyttas i POT:s hierarki frÄn att ses som internt genererat kapital till externt kapital.

Detta examensarbete syftar till att utifrÄn ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar ? som representanter av det manliga könet ? i Ättonde klass, med avseende pÄ könsskillnader i skolresultat, bÄde vad det gÀller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vÄr teoretiska grund lÀgga fokus pÄ mannen som normbÀrare i samhÀllet. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i Ärskurs Ätta. Det empiriska rÄmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förvÀntningar pÄ pojkar som grupp, 3) förÀldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som mÄttstock.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhĂ€llet ofta stĂ„r utan arbete, eller Ă€r överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss pĂ„ de invandrade akademiker som vĂ€l har kommit in pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sĂ„dant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger pĂ„ tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna Ă€r gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak frĂ„n Iran, och tvĂ„ med företrĂ€dare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

1976 infördes vÄr nuvarande lag om arbetsskadeförsÀkring. Med begreppet arbetsskada skall förstÄs skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet (arbetssjukdom). 1993 genomfördes en lagÀndring som innebar att det blev svÄrare att fÄ en sÄ kallad arbetssjukdom klassad som arbetsskada. Bakgrunden var en kraftig ökning av antalet godkÀnda arbetssjukdomar under slutet av 1980- talet, vilket inneburit ökade kostnader för arbetsskadeförsÀkringen. Denna lagÀndring bidrog till en minskning av antalet godkÀnda arbetsskador hos framförallt kvinnor.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka orsaker till medlemskap i ?firmor?. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur ser deras sociala förhÄllanden ut? Hur ser deras sjÀlvbild ut? Varför Àr de medlemmar?MetodStudien Àr kvalitativ. Totalt har sex personer intervjuats, tre aktiva ?firmamedlemmar?, en före detta ?firmamedlem? och tvÄ supporterpoliser.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur maskulinitet och maskulin homosocialitet konstrueras i tvÄ avsnitt av The O.C. Inom mediestudier finns mycket forskning kring genus, men ofta ur feministisk synvinkel och med anledning av detta ville jag med den hÀr uppsatsen fylla en lucka och se hur maskulinitet konstrueras i ett populÀrkulturellt material. FörhÄllandet mellan sociala och fysiska egenskaper, sÄvÀl som förhÄllandet mellan mÀn och grupper av mÀn lÄg i fokus för analysen.Metod: Ur seriens första sÀsong valdes tvÄ avsnitt dÀr maskulin interaktion fick stort utrymme. Dessa har analyserats med en modell för narrativ analys hÀmtad frÄn Selby & Cowderys bok How to study television (1995). De tvÄ avsnitten analyserades var för sig, och varje avsnitt delades upp i tre sekvenser som alla analyserats för att finna deras explicita och implicita meningsinnehÄll.Teori: R.W Connells bok Maskuliniteter (1995), sÄvÀl som annan maskulinitetsforskning agerade teoretisk grund.

Rysslands doktrinella hierarki fungerar utan arenaspecifika doktriner. Det finns ett övergripande sĂ€kerhetsstrategiskt dokument, direkt understĂ€llt detta dokument finns den militĂ€ra doktrinen. ÄndĂ„ utformades 2001 en maritim doktrin som skall behandla det maritima lĂ€get och rysslands ekonomiska intressen pĂ„ haven fram till Ă„r 2020. Varför denna doktrin utformades kan ha sitt svar i Rysslands ökade maritima intresse i och kring ryskt havsterritorium, men det kan Ă€ven vara ett sĂ€tt att visa sina officiella stĂ€llningstaganden, intressen och intentioner öppet för vĂ€rldssamfundet. 2010 publicerades ett nytt sĂ€kerhetsstrategiskt dokument och samma Ă„r offentliggjordes Ă€ven den nya militĂ€radoktrinen.