SammanfattningSyfte och frågeställningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

InledningFrån att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra.SyfteSyftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40.Referensram och teoretisk utgångspunktStudiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie i två delar.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriärmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berättade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriärmöjligheter inom enheten. De frågeställningar som låg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriärmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistånd? Analysen utgick från tidigare forskning inom området samt från två teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).

Bakgrund/Problemområde: Efter införandet av IAS-förordningen år 2005 skall noteradeföretag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebär att flertalettillgångar nu skall värderas till verkligt värde mot tidigare historiska anskaffningsvärden. Enav dessa tillgångar är goodwill som nu istället för årliga avskrivningar, varje år skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en värdering till verkligt värde följer ävenvissa bedömningssvårigheter som under en lågkonjunktur kan vara otillförlitliga. Därför är detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser återspeglarrimliga och godtagbara antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhållanden inom företagen.

Bakgrund och problem: Ett av de mest kontroversiella och omdiskuterade redovisningsområdena är ersättningar till anställda, eftersom de är komplexa och har en föränderlig natur. Vid värderingen krävs aktuariella antaganden och nuvärdesberäkning med en diskonteringsränta. Diskonteringsräntan är ett väsentligt antagande, eftersom den har en stor påverkan på pensionsskuldens storlek. Enligt IAS 19 ska statsobligationsräntan användas i Sverige, eftersom det inte finns en fungerande marknad för förstklassiga företagsobligationer. En del av de svenska företagen använder bostadsobligationsräntan (BO) som en form av företagsobligationsränta.

Bakgrund och problem: I tidigare forskning har det påpekats att IAS 41inte är helt lämpligvi värdering av skogstillgångar då utformningen av standarden tvingar skogsbolagen attanvända den tredje metoden för värdering enligt verkligt värde: nuvärde av framtidakassaflöden. Detta innebär att värderingen i praktiken baseras på företagets egna antagandenvilket lämnar utrymme för subjektivitet. Subjektivitet vid upprättandet av redovsning skulleinnebära ett allvarligt trovärdighetsproblem för företaget och kunna få allvarliga konsekvenserför användare som tillexempel investerare och långivare.Syfte: Syftet var att ge en tydligare bild av problematiken med subjektivitet vid värdering avbiologiska tillgångar till verkligt värde.Metod: Författarna har valt en kvalitativ undersökningsmetod med individuelladjupintervjuer. Respondenterna representerar de fyra största svenska skogsbolagen, revisorerfrån de revisionsbolag som anlitas av dessa bolag samt en privatmäklare.Resultat och slutsatser: Standarden lämnar mycket riktigt utrymme för subjektivabedömningar men skogsbolagen är medvetna om detta och gör sitt bästa för att skapa enredovisning som är trovärdig och relevant för användarna. Detta gör man genom att föra endialog med externa experter och andra aktörer inom branschen samt ständig omvärldsanalysoch ifrågasättande av de egna värderingsmetoderna.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar.Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer.

Bakgrund: Entreprenörer behöver ofta kapital för att förverkliga sin affärsidé och genomföraexpansion. Tillgången till kapital har dock begränsats bland annat av den rådande ekonomiskaoron som lett till restriktivare kreditgivning från banker. Riskkapital kan därför anses vara enviktig finansieringskälla för nystartade tillväxtbolag.Syfte och problemformulering: Uppsatsens syfte är att undersöka hur värdering avonoterade tillväxtbolag som befinner sig i tidiga skeden på den svenska marknaden kan gå tilli praktiken. Värdering av tillväxtbolag bygger bland annat på antaganden och framtidaförväntningar vilket kan göra värderingen problematisk. Problemdiskussionen leder fram tillforskningsfrågan hur tillväxtbolag som befinner sig i tidiga skeden kan värderas i praktiken.Uppsatsen kan vara relevant för venture capitalbolag, entreprenörer och för andra intresseradesom önskar få en djupare inblick i hur värdering av tillväxtbolag kan gå till i praktiken.Metod: För att uppfylla syftet och besvara uppsatsens forskningsfråga behövdes djupgåendeintervjuer.

Det finns sedan 1998, i läroplanen för förskolan, formuleringar som beskriver att förskolan har ett ansvar att främja jämställdhet samt att motverka traditionella könsroller bland barnen. Idag, tolv år senare, är dessa frågor dock anmärkningsvärt inte på något vis en självklarhet på förskolorna i Sverige.Vårt syfte är att undersöka hur jämställdhetsarbete bedrivs inom förskolan idag. Mer preciserat innebär detta att vi granskar innebörder av begreppet jämställdhet i två olika sammanhang, dels det som framkommer i förskolans läroplan, dels det som avspeglas i förskolepedagogers uppfattningar. Underlaget till denna diskussion har vi valt att hämta utifrån relevant litteratur, förskolans läroplan samt ifrån intervjuer med och enkäter till förskolepersonal i Göteborg. Vi kombinerar i denna uppsats Butlers begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen med Hirdmans teori om genussystemet och anser att dessa två teorier, som kan uppfattas som motsägelsefulla, snarare kompletterar varandra och berikar vår diskussion.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska teleoperatörernas beslutslogik. Varför vill de riskera pengar på det nya mobiltelefonsystemet 3G som många kritiker inte tror kommer att bli lönsamt? Vi försöker att besvara frågan utifrån olika synvinklar. De olika perspektiv som vi ämnar anlägga på det empiriska objektet är kalkylmässiga, ekonomhistoriska och strategiska perspektiv. Metod: Två av de ben uppsatsen vilar på är kalkyler och scenarieanalys.

Världsekonomin har genom historien med jämna mellanrum drabbats av olika former av ekonomiska bubblor och kriser. Världsekonomin, som idag är inne i en av historiens tuffaste lågkonjunkturer, har präglats av stigande börskurser från 2003 till mitten på 2007. Under föregående år tog det däremot tvärstopp på världens börser, bland annat sjönk Stockholmsbörsen med 42 %. Som bakgrund till den här uppsatsen ligger de senaste årens stora kursrörelser på aktiemarknaden.Syftet med denna uppsats är att göra en företagsvärdering av det svenska byggföretaget Skanska AB och således komma fram till om Skanska AB i dagsläget antas vara ett över- eller undervärderat företag på Stockholmsbörsen.Uppsatsen är en blandning av kvalitativa- och kvantitativa metoder, där uppsatsen bygger på den teori som finns inom området finansiell analys samt utgår från mikroekonomiska teorier. Skanska AB ska värderas utifrån en kassaflödes- samt en relativvärdering och de slutsatser som presenteras utgår från både en deduktiv och en induktiv ansats.