Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot Håkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ?omanlighet? och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ?jaget? blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus.

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden.

?Viker du dig blir du uppäten? ? En intervjustudie om maskulinitet och våld skriven av Isabel Arias och Mina Andersson. Våld är ett socialt problem som regleras av det svenska rättsystemet och definieras som en gärning där någon uppsåtligen eller på grund av oaktsamhet orsakar någon annan kroppskada, smärta, lidande eller död. Både män och kvinnor faller offer för och utövar våld. Statistiskt sett är män överrepresenterade vad gäller våldsanvändning.

Vi vet att barn ser mycket på tv och har därför valt att se på fyra barnfilmer för att se hur genus representeras i dessa filmer. Vi utgår ifrån Judith Butler och att genus är något som hela tiden skapas och vårt syfte är att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhåller dessa. Även om undantag förekommer så är filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten är i centrum och den blir i stort sett inte ifrågasatt.

AbstractI denna studie undersöks interaktion mellan karaktärer i syfte att utforska hur medierad maskulinitet och temat seriemördare uttrycks i den amerikanska tv-serien Dexter (Showtime 2006-2013). I serien får vi följa seriemördaren Dexter Morgan som drivs av ett begär att döda. Parallellt med denna centrala del av handlingen söker Dexter Morgan också sin identitet som man utanför rollen som seriemördare med avsikt att smälta in i samhällsnormen.Syftet med min studie är att belysa medierad maskulinitet i tv-serien, med huvudfokus på huvudrollskaraktären Dexter Morgan. Vidare diskuteras representation av medierad maskulinitet i relation till karaktärsdrag kopplade till kategorin seriemördare. Studiens frågeställningar lyder således: Vad är relationen mellan seriemördartemat och Dexter Morgan som medierad maskulinitet? Hur ser Dexter Morgans interaktion med tre centrala karaktärer (hans far, syster och läkare) i serien ut? Vilka egenskaper kopplat till maskulinitet respektive femininitet kan urskiljas? Förändras Dexter Morgans karaktär under seriens gång, och i så fall hur?Den teoretiska ramen domineras av R.W Connells maskulinitetsteori avseende hegemonisk, underordnad och delaktig maskulinitet.

Syfte och frågeställningar:Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensätter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förändring i samhället rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt är studiens avsikt att undersöka hur detta påverkar konstruktionen av maskulinitet. De frågeställningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhåller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget?Metodologi:Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 år där en del hade utländsk bakgrund.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar synen på identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens värld. Syftet är att visa en bild på hur lagidrottsutövare ser på och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrån detta går att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och därmed sexuellt avvikande. För att nå fram till syftet har följande frågeställningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut så?, Vilka ideal grundar sig denna jargong på i idrottslaget?, Hur påverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sättet de intervjuade ser på sig själva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen på identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare på elitnivå eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjälp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rätt så rå jargong spelarna emellan.

Arbetet undersöker hur spelare förhåller sig till utformningen av manliga och kvinnliga karaktärer som till olika grad sexualiseras, och huruvida det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga spelares reaktioner. Arbetet utgår ifrån the Gaze teorin där något utformas för att tilltala en antagen betraktare, oftast syftat på kvinnor i media som gestaltas och utformas för att tilltala en heterosexuell manlig betraktare, men i detta arbete tillämpas båda könen både på karaktärerna och betraktaren. Arbetet tar även genusstereotyper i åtanke då dessa anknyter till hur manliga och kvinnliga karaktärer porträtteras i media.Arbetets undersökning igenomfördes med hjälp av åtta par karaktärer, den ena manlig och den andra kvinnlig med samma pose med samma utseende, som användes som material för en enkätundersökning på internet. I enkäten ombads respondenterna att ange huruvida de fann en karaktär negativ eller positiv, samt varför.Medan resultaten ifrån undersökningen var mångtydliga, ger den fortfarande en intressant inblick i hur reaktionerna mot en karaktär kan skifta på grund av karaktärens kön, och hur genusstereotyper kan påverka våran uppfattning..

Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Att livet är viktigast, men anpassning krävs: Att en förlorad funktion är svår att ersätta: Att inte längre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att vilja veta, få stöd och förståelse.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier.

Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser.

Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes.

Syftet med min uppsats är att titta på hur maskulinitet och status framställs i sportmedia. Att sportvärlden är dominerad av män är en allmänt vedertagen uppfattning. Det är också en av anledningarna till att jag valt att titta på hur manlighet och maskulinitet framställ i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, så som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande på hur vi som individer i det postmoderna samhället uppfattar och skapar vår verklighet. Media påverkar oss mer än vi tror och bidrar därför till våra föreställningar och våra bilder av idrott.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrån manlig vänskap i tv-serien ?House M.D.? Till min hjälp har jag använt mig av frågeställningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktären Gregory House i umgänget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktären James Wilson i umgänget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgått ifrån Connells beskrivning av maskuliniteter, med betoning på hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgänge med utgångspunkt ur en hegemonisk maskulinitet. Fokus har också legat på att ge läsaren en tydlig bakgrund i hur synen på mannen förändrats, hur vänskap mellan män sett ut historiskt och förändrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vänskap. Materialet har analyserats utifrån en metod som är framtagen för just TV-program, ?How to Study Television? men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrån detta som fokuserar på narrativet.