I denna uppsats gör jag en textanalys av tre årgångar av tidskriften Vi föräldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag ställer frågan vilka bilder av föräldraskap, framförallt faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jämställd relationen mellan pappa och mamma är. Avspeglar sig tankar om ?den dubbla emancipationen? ? det vill säga att både kvinnor och män ska delta i såväl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn ? i tidskriften och sker det några förändringar över tid?Som inramning till min analys beskriver jag det samhälleliga och politiska sammanhanget när det gäller föräldraskap och jämställdhet under den tid då respektive årgång gavs ut. Jag använder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika föräldraskapet i min analys.Min beskrivning och analys av de tre årgångarna visar att tidskriften genomgår stora förändringar över tid.

There is an irregularity in the interregional migration in Sweden. An increasing proportion ofthe population is drawn to the metropolitan areas, which creates problems for the smallermunicipalities and towns when their population declines. At the same time, our whole societyis faced with a great challenge: we need to redirect towards a sustainable development, wherethe environmental issues are discussed and dealt with to secure that all present and futuregenerations are given equal opportunities to live a good life.The aim of this study is to, focusing mainly on the environmental dimension of thesustainability concept, examine the attractivity of housing with sustainability claims. Toanswer this, three research questions were used:? Was the migration motive to reduce their environmental impact a part of the decision tomove, among migrants who had moved to housing with sustainability claims?? If the motive was a part of the decision, how much impact did it have compared to othermigration motives?? Which factors in housing aiming at sustainability are considered important by peopleliving in housing with sustainability claims?The research questions have been answered using quantitative data, gained in the form of selfadministeredquestionnaires which were distributed in four different residential areas withsustainability claims in the county of Västra Götaland, Sweden.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är stor, av de trettio största yrkena har tre en jämn könsfördelning. Brytprojekt är en del av det arbetsmarknadspolitiska jämställdhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att använda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet är ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jämställdhet och bredare rekrytering genom att få fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesområden. Utifrån detta är syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur män och kvinnor framställs i bild och text i Aftonbladets rapportering från herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta på hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig åt i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns någon tydlig manlig och kvinnlig diskurs på bilderna, samt hur väl min undersökning stämmer in på beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg använde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var väldigt vanlig i de krönikor jag studerade från herr-VM 2006 men knappt närvarande i krönikorna från dam-VM 2007. Journalisterna väver; i krönikorna från herrarnas VM-slutspel, in läsarna i en föreställd nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhållande till ?dom andra?.

Denna kandidatuppsats består till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjänsten och fyra med mellanchefer inom äldreboenden. Ålder på informanterna har varit allt från 30-60 år, alla är dessutom kvinnor. Det brukar sägas att en mellanchef är i kläm från alla håll, där av namnet mellanchef men samtidigt har även mellanchefer möjligheter att se verksamheten från både botten upp till toppen vilket gör att de får ganska bra koll på verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjänst och äldreboenden ser på sitt eget ledarskap. Dessa är frågeställningar:1. Hur är det att vara en så kallad mellanchef inom äldreomsorgen?2.

Jämställdhet är ett mål vårt samhälle strävar efter. Gamla könsroller och förlegad syn på maskulinitet och femininitet förhindrar grundläggande rättigheter på arbetsmarknaden. I debatten rörande jämställdhet, lika betalt för lika jobb, hamnar männen på kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad är en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan från både anställda och ledning finns att öka andelen män inom vård och omsorg. Fördelarna med en jämställd organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnå denna önskan råder det större oklarhet om.Syftet med uppsatsen är att utifrån vår frågeställning ?Får och vill män arbeta inom vård och omsorg?? sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jämställdhetsarbete.Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jämställdhetsfrågor ingick.

Bakgrund: Omvårdnadsforskning med genusperspektiv är ett eftersatt område. Ett vanligt använt begrepp när ett genusperspektiv ska anläggas är heteronormativitet. Det är tänkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. Där ingår en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete är begreppet professionalitet centralt.

Muslimer framställs ofta på ett onyanserat sätt i västerländska media. Islam och muslimer framställs både som ett hot mot och samtidigt som underlägsna västvärlden och västerlänningar. Jag har i min uppsats fokuserat på nyhetsmediernas framställning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen är att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Shopping har genom tiderna alltid varit en kvinnlig syssla. Det var shoppingen som fick hemmafrun ut ur hemmet. Men tiderna förändras och i dag används shopping som en social aktivitet människor emellan. Dagens utbuds och informationsöverskott har lett till större förvirring bland konsumenterna. Ingen behöver själv längre söka upp informationen, den kommer till dig.

Inna Sevelius: Bristande självhävdelse och självständighet: En studie av neurosbegreppet hos Tora Sandström. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, magisteruppsats, vårtermin, 2010. Uppsatsens syfte är att bidra till historiseringen av neurosbegreppet genom en analys av begreppet hos en kvinnlig pionjär inom psykoanalysen i Sverige. Studien inbegriper en diskussion av Sandströms neurosbegrepp i relation till annan samtida psykoanalytisk teori och andra samtida tankeströmningar samt en analys av begreppets konsekvenser för Sandströms syn på barnuppfostran och på den terapeutiska praktiken. Enligt Sandström uppstår neuroser pga bristande självhävdelse under uppväxten.

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar.Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det.

Bakgrund: Under många år har kvinnors kroppsideal kopplats ihop med smala modeller och kändisar inom reklam och media. Problemet har nu blivit vanligare bland män också. Männen blir nu matade med vältränade, avklädda manskroppar i samma utsträckning som kvinnorna blir matade med det kvinnliga kroppsidealet. Maskuliniteten har både sexualiserats och feminiserats. Männens ideal har under senare år blivit mer inriktat på muskler, v-form och platt mage med lite kroppsfett.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.