The aim of the study is to investigate how clinicians in psychiatric care for adults consider borderline personality disorder to be manifested in men and women, respectively. Could there be a tendency to over-diagnose women and under-diagnose men? In addition, the purpose of the study is to bring clarity to the reasons for gender differences within borderline personality as perceived by the clinicians. The study is based on an inductive approach, in which interviews have been conducted with twelve clinicians working with borderline personality disorders to gain a deeper understanding of how the clinicians consider the manifestations of gender differences.The clinicians described tendencies for women to deliberate self-harm, have mood swings and problems in relations. Men with borderline personality disorders are described as having a higher degree of e.g.

Sexualiteten är en integrerad del av oss alla, men trots det är detta ett ämne som alltförofta negligeras i vården. WHO fastställde 1975 att problem med sexualiteten ärviktigare och mer genomträngande för individers hälsa än vad man tidigare tillstått.PLISSIT är en samtalsmodell som är användbar när man skall prata om sexualitetoch den är ett ramverk för att underlätta samtalet. Denna litteraturstudies syfte var attta reda på vad PLISSIT-modellen innebär och hur sjuksköterskan kan använda sig avden när hon eller han skall prata om sexualitet med patienten. Frågeställningar somskall besvaras är när det är lämpligt att ta upp frågor av sexuell karaktär och vemsansvar det är att ta upp frågor kring sexualitet, vad det finns för hinder och möjligheterhos sjuksköterska respektive patient och hur man kan formulera frågor på PLISSIT-modellens olika nivåer. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar ochmetoden har varit en blandning av deduktiv och induktiv ansats med PLISSITmodellenskategorier som utgångspunkt.

In this essay I analyze Karin Boye?s first novel, Astarte, focusing on her views concerning norms,ideals and female liberation. The novel is written in a tone of irony, allowing for many of thecharacters to be viewed as caricatures. The theories and methods I use are drawn from genderstudies and queer theory. Queer theorist Judith Butler, and the concepts of performativity, interpellation, genealogy and the heterosexual matrix, are of central importance for my analysis.

SyfteSyftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika könMetodFör att skapa en förståelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vårt problemområde. Därefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och närområdet.SlutsatserDenna studie är en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. Däremot kan vi ge en inblick samt en ökad förståelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, både när det gäller karaktäristiska drag och drivkrafter men även hur de upplever nyföretagares situation i samhället.

The purpose of this essay is to examine clergywomen?s experience of discrimination within the Swedish church as to clergywomen?s opinions about their work and their work situation and how they handle contingent discrimination. The method used in this essay is qualitative, and in order to create an understanding of the topic we have used semi structured interviews and text analysis. Three clergywomen have been interviewed and in addition to this we have studied four clergywomen's reports to JämO regarding gender discrimination. The analysis is based upon a social constructivist perspective and Hirdman's gender system theory.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sexuella relationer och mötet mellan man och kvinna i Charles Bukowskis författarskap med fokus på den självbiografiske protagonisten Henry Chinaski i romanerna Postverket och Kvinnor. I analysen undersöker uppsatsen tre aspekter av mötet mellan man och kvinna: Det initierande mötet, det fysiska mötet och vad vi kallar kärlek. Uppsatsen utgår främst från Yvonne Hirdmans genusteorier och diskuterar tabun om särhållandet mellan manligt och kvinnligt. Genom att undersöka den manliga normen samt manlig och kvinnlig sexualitet appliceras dessa sedan genom närläsning av de bägge verken.Trots att protagonisten ständigt bekräftar den manliga normen dras slutsatsen att Bukowski i sitt författarskap utmanar det sexuella maktsystemet. Han visar på kvinnliga karaktärer som tar för sig och initierar till sexuella relationer i en tid där deras sexualitet fortfarande var tabubelagd..

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Individers skapande och vidmakthållande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan är en viktig arena för socialt samspel där varje barn bär med sig sin individuella bakgrund och således har olika förutsättningar i skolan. Bland de jämnåriga sker en identitetskonstruktion där tillägnande av normer och värderingar sker. Syftet med vår studie är att lyfta fram hur barn i ett mångkulturellt område utifrån ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrån endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse.

My own experiences as an upper secondary school teacher and the increase in research on masculinity in educational settings that occurred during the late 1990 emphasizing on the gender gap in achievement and grades is the point of departure for this thesis. The aim is to investigate how boys in upper secondary school are constituted and constitute themselves as motivated and achieving learning subjects. Another aim is to see what possibilities there are to form different teaching practices to create other possible positions for me and the pupils. The research questions are 1) How does boys´ construction of masculinity constitute how they see their own ability to be motivated and achieve in school 2) What significance do my shifting approaches and expectations on the pupils as well as teaching have on the boys constitution as learning subjects? To answer these questions I use a theoretical framework of feminist poststructuralist.

The aim of this study is to analyze the discourses of activists who work against female genital mutilation/cutting (FGM/C) in Tanzania. The study focus on the discourses that arise during interviews about FGM/C with five activists. To examine this we asked the following questions: What discourses are presented in the interviews? How do these discourses interact together ? are there any discourse conflicts? How do the activists talk about FGM/C in comparison to our western view? The study is based on discourse theory. We also use feminism and postcolonialism as theories in our analyze.

Denna uppsats är en attitydinriktad genusstudie med fokus på internetkommentarer. Det huvudsakliga syftet är att ta reda på om det finns skillnader i hur människor uppfattar en manlig kommentarsskribent jämfört med en kvinnlig och om dessa skillnader går att knyta till genus, samt om de överensstämmer med tidigare liknande forskning. Metod och material i undersökningen är enkäter inspirerade av matched guise-tekniken, som delats ut till 60 försökspersoner där hälften är män och hälften är kvinnor. I enkäten får försökspersonerna läsa två olika kommentarer där den ena är undertecknad en man och den andra en kvinna. Hypotesen för undersökningen är att tydliga skillnader i uppfattningar av den manliga skribenten jämfört med en kvinnliga ska synas, och därmed följa ett snarlikt mönster som tidigare undersökningar av samma slag.

Baserat på Terror Management Theory utvecklades en hypotes om att personer utsatta för dödspåminnelser skulle bedöma förövaren i ett fiktivt brott hårdare än personer som inte blivit det, samt om förövaren var en kvinna. I studien ingick totalt 80 deltagare uppdelade i fyra olika grupper, med könen jämnt fördelade i varje grupp. Hälften av grupperna blev dödspåminda och fick antingen läsa om en manlig eller kvinnlig förövare i ett brott. Båda grupperna fick läsa en fiktiv fallbeskrivning och sedan ange i hur hög grad de tyckte att texten talade för att förövaren lidit av en allvarlig psykisk störning under tiden brottet begicks. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna för någon av betingelserna, vilket medförde att föreliggande studies resultat inte kunde bemöta tidigare forskning.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.