Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som är vanligt förekommande i flera länder. Seden innebär att delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas. Det beräknas att två miljoner flickor utsätts årligen. I vilken omfattning ingreppet sker i Sverige är okänt, men det förekommer. I Sverige är alla former av ingreppet förbjudet.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jämställdhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jämställdhetsarbete och i så fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jämställdhetsfrågor på gymnasieskolan. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jämställdhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan.

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Uppsatsen ämnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebär att undersöka, beskriva och tolka någonting utifrån ett sociologiskt perspektiv som tar hänsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhällsgrupper. För denna analys innebär det att se på hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen påverkas av dessa sociala faktorer..

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en skadlig sedvänja med rötter långt tillbaka i tiden och i Etiopien beräknades prevalensen år 2013 vara 74%, trots lagstiftning och olika organisationers aktiva arbete för dess utrotande. I svensk sjukvård möter sjuksköterskan många kvinnor som utsatts för ingreppet och det behövs då ökad kunskap om sedvänjan samt relaterande attityder och påverkande faktorer. Detta för att kunna ge bästa bemötande och omvårdnad.Syfte: Syftet är att belysa faktorer och attityder relaterade till kvinnlig könsstympning, i Etiopien.Metod: En litteraturstudie som granskar tidigare studiers resultat kring kvinnlig könsstympning i Etiopien, genomfördes. Både artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades.Resultat: Resultatet presenterades under två kategorier ? Påverkande faktorer samt Argument för och emot kvinnlig könsstympning ? vilka hjälptes åt att besvara syftet.Slutsats: Arbete för att öka medvetenheten kring sedvänjans skadliga konsekvenser görs i Etiopien genom utbildning och spridning av kunskap kring hälsokonsekvenser och de mänskliga rättigheterna.

Denna studie belyser hur kön samt hur heteronormativitet kommer till uttryck i två läroböcker, Samspråk 1 och Samspråk 2. Båda böckerna är avsedda för att användas i undervisning på sfi. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i de ovan nämnda läroböckerna, samt att analysera förekomsten av heteronormativitet och hur den i så fall kommer till uttryck. Undersökningen genomfördes genom närläsning av de valda texterna i böckerna, vilka sedan var i fokus för analysen. Förutom i två av de texter som analyserades kontrasterades kvinnor och män mot varandra, genom att de i olika beskrivningar eller påståenden fick stå som varandras motsatser.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Female genital mutilation (FGM) is an ancient custom which is practiced in many African countries. After years of disturbances in these countries many Africans have immigrated to Sweden. The aim of this literature review was to describe how nurses in the best way can treat these women, and be able to provide the best care for them when they seek healthcare in Sweden, on account of complications from FGM, and to find out which part education play in the attitudes toward FGM..

Denna C-uppsats är en litteraturstudie som tar upp kvinnlig könsstympning, något som cirka tre miljoner flickor utsätts för varje år, kvinnlig kosmetisk intimkirurgi, en företeelse som ökar i västvärlden, samt liknande företeelser i västvärldens historia. Dessa jämförs med varandra samt används i en diskussion kring den fria viljan. Datamaterialet består av sex vetenskapliga artiklar, en avhandling, två rapporter samt en bok. Resultatet har analyserats och kodats enligt en kvalitativ dataanalys och sedan sammanställts för att svara på syftet och frågeställningarna. Kollektivismen och individualismen, feministiska teorier samt Maslows behovsteori har använts för att förklara och förstå de resultat som kommit fram.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att påvisa några samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Med hjälp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata från EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillväxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jämställdhetsvariabler förbättrar modellen. För att avgöra om så är fallet undersöks förändringen i justerad förklaringsgrad.

Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män.Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fåttbegränsad uppmärksamhet.