En av de viktigaste nycklarna till en lärande organisation, är teamlärande. Samarbetar och arbetar de anställda tillsammans så överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förändringsprocesser där de anställda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lärande organisation, där ett mål med processen är att leda organisationer mot att fortlöpande vilja eftersträva förbättringar med andra ord bli en lärande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsättningar för lärande och utveckling. Vi kände då att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vår studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de påverkar förutsättningarna för utveckling och lärande i/hos arbetsgrupper.

Beteendeaktivering är en effektiv behandling vid depression. Forskningen är mer begränsad gällande effekten av internetadministrerad beteendeaktivering. Denna studie utvärderade således behandlingseffekten av två olika internetadministrerade självhjälpsprogram med terapeutstöd.  Totalt 42 deltagare med mild till måttlig depression randomiserades, efter bedömning, till två olika behandlingsgrupper och en kontrollgrupp. Behandlingen innehöll åtta textmoduler med tillhörande övningar.  En signifikant huvudeffekt av tid påvisades för alla grupper gällande depression och livskvalitet. En signifikant interaktionseffekt påvisades för ångest mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande ? ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning ? an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet.

Syfte: Syftet var att undersöka hur symtomen hos patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus förändrades från diagnos till återbesök tre månader postoperativt, i två olika grupper, en som väntat kortare och en som väntat längre tid än sex månader på operation. Dessutom var syftet att undersöka hur återhämtningen såg ut i respektive grupp samt undersöka om symtomen vid återbesöket skiljde sig åt mellan grupperna.Metod: Journalgranskning. Fyrtio patienter delades in i två grupper, de som väntat kortare (grupp 1) respektive längre tid än sex månader (grupp 2). Patienterna hade normaltryckshydrocefalus utan bakomliggande orsak, hade ej tidigare opererats med shunt samt var 40 år eller äldre. Hydrocefalusvariabler (gång, balans, inkontinens, Rankin och Mini Mental Test) analyserades med icke parametrisk statistik.Resultat: Grupp 1 visade förbättring för variablerna gång och balans från diagnos till återbesök.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen ungdomar i stadsdelen Rosengård och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande ? ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning ? an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den är ett arbetssätt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lämplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever från olika klasser samlas i ett särskilt undervisningsrum tillsammans med en lärare/pedagog/specialpedagog. Vilka är då de elever som placeras i den lilla gruppen och är dessa hjälpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det två grupper av elever med svårigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att få svenskundervisning.

Detta examensarbete redovisar en förstudie som genomförts med målet att belysa nuvarande hantering av tjälrestriktioner inom Vägverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslå en fortsatt verksamhet inom området för att komma tillrätta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som bör ställas på en e-infrastruktur som ska stödja verksamhetsprocesser inom transportområdet.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid Vägverkets regioner och vid Vägverkets huvudkontor. IT-frågor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till området. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med stöd av metoden Förändringsanalys enligt FA/SIMM, främst verksamhets-, problem-, mål- och styrkeanalys.

Sammanfattning Titel: Hur påverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur påverkas ledarnas konflikthanteringssätt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte är att analysera och förstå hur den virtuella gruppen påverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssätt påverkas/förändras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundärdata (litteraturstudien) och kompletera med primärdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstår. Vi kan sätta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nå studiens syfte.

PROBLEM: En demografisk förändring i form av en ökad kulturell heterogenitet har på kort tid ägt rum i Sverige liksom i många andra länder. Idag har nästan 2 av 9 miljoner invånare i Sverige invandrarbakgrund. När företag arbetar med marknadsföring förbises ofta betydelsen av skillnader i form av språk och kultur som följer grupper med invandrarbakgrund. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att skapa hypoteser rörande om företag i sin marknadsföring kan använda specifika strategier för att nå individer och grupper med invandrarbakgrund på den svenska marknaden. METOD: Den övergripande metoden som använts är en fallstudie där Folksam varit huvudobjekt.

Den här studien har tagit sin utgångspunkt i vårt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vävas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hälle efterfrågar människor med både en förmåga att samarbeta med andra såväl som förmåga att lösa problem. Det krävs även att du ska ta ställning till olika val i många sammanhang. Syftet med den här studien är att undersöka hur och i vilken grad elever i årskurs tre samarbetar när de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Det här examensarbetet har gått ut på att ta reda på hur en ung tv-publik reagerar på effekter i samhällsprogram på tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville också ta reda på hur man i två fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet på två olika genrer av tv-program. Forskningsfrågorna var: Hur ser två grupper av unga tv-tittare på redigerade effekter i samhällsprogram på tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentär? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda på detta genomfördes en fokusgruppsundersökning där åtta personer i åldrarna 20-28 år i två grupper fick titta på ett inslag som redigerats på två olika sätt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i Luleå och är helt utan musik och andra effekter.

Uppsala- och Stockholmsregionerna använder Mälaren och dess tillflöden som dricksvattenkällor. I Mälaren varierar halten organiskt kol från år till år och kan medföra problem såsom oönskad lukt, smak och färg vid dricksvattenrening. Det kan även vara problem med avseende på bildning av desinfektionsbiprodukter (DPB) och transport av toxiska ämnen med dricksvattnet. I takt med den globala uppvärmningen kan dessutom halten av organiskt kol i Mälarens ytvatten och dess tillflöden öka. Det medför att halten av organiskt material även skulle öka i vattenverkens råvatten och det skulle i sin tur uppstå svårigheter att hålla dagens gränsvärden.

I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel.