Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lärarperspektiv. De perspektiv som behandlas är lärares syn på arbetssätt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lärare i ämnet svenska i årskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns både möjligheter och hinder med inkludering i ämnet svenska. Lärarna ansåg att inkludering bland annat beror på klassernas storlek, ämnesinnehåll och undervisningsmetoder.

I dagsläget är affärssystem en central del av nästan alla verksamheter. Kraven från de olika typerna av verksamheter varierar över ett brett spektrum och affärssystemleverantören ställs inför dilemmat att systemet ska levereras snabbt och till ett lågt pris. Majoriteten av IT-projekt upplevs som misslyckade. Syftet med denna rapport är att studera hur man kan undvika bristfälliga systemleveranser ur ett tredimensionellt perspektiv. De tre dimensionerna innefattar perspektiven från en leverantör, en beställare och en användare från beställarens verksamhet.Vi har till en början sammanställt en bakgrundsbeskrivning som lett oss vidare mot att identifiera relevanta teoriområden.

I denna studie undersöks vilka föreställningar om medarbetarsamtal som finns hos ett antalanställda på ett större industriföretag. Avsikten är att ta reda på om det förekommer skillnaderi föreställningarna om medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Uppsatsen innehållertvå delar, dels en avgränsad textanalys av företagets interndokument och av fackliga avtalkring kompetensutveckling och medarbetarsamtal, dels ett antal intervjuer inom ett större industriföretag.För att få svar på frågeställningarna har i studien använts den kvalitativa intervjun som metodoch intervjuerna har tolkats ur ett Hermeneutiskt perspektiv. Den empiriska undersökning baseraspå intervjuer med ett antal anställda på ett företaget.Resultaten av vår studie visar att medarbetarsamtal framstår som en möjlighet för utvecklingav så väl individ, chef som organisation. Det finns höga ambitioner angående medarbetarsamtali både kollektivavtal och interndokument, men vi finner att teorin står en bit ifrån hurdet praktiskt fungerar på arbetsplatsen.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

I detta arbete vill vi undersöka om det finns någon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie är att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering är: Hur ser kvalitetsskillnaden ut på verksamheten i ett enskilt fritidshem jämfört med ett kommunalt fritidshem? I vår litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har även tagit upp Deweys syn på skolan och barns bildning.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Vi har för avsikt med denna uppsats att utifrån ett samhällsperspektiv studera den rådande hälsotrenden i samhället. Vi vill bidra till en förståelse av hur det kommer sig att hälsa är en växande trend.Uppsatsen präglas av en kvalitativ metod samt av ett hermeneutiskt synsätt, detta för att vi vill skapa en förståelse för det problem vi kommer att studera. Vi kommer använda oss av en deduktiv ansats då vi utgår från befintlig teori som styr forskningen och utformningen av frågorna till intervjupersonerna. Vi kommer att genomföra en empirisk fallstudie av tre olika spaanläggningar i sydöstra Sverige.Vi har genom analys av teori och empiri konstaterat att det råder en hälsoboom både nationellt och internationellt, samt att trenden funnits längre än vad vi trodde, nämligen över 20 år. I och med denna studie har vi funnit att det finns många obesvarade frågor vilka vi kommer att belysa i kapitlet avslutande reflektioner..

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

Vårt syfte är att analysera och beskriva om, och i så fall hur, företagskultur påverkar budgetering. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Den är hypotetiskt-deduktiv då vi utgår från ett antal teorier vid framställandet av hypoteser som vi sedan jämför med vår empiri. Då berättelser och observationer ligger som grund för våra analyser har vi en hermeneutiskt ansats. Vår primära datainsamling består av intervjuer vi gjort med personer på olika nivåer i organisationen på två fallföretag.

I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.