Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolåren och knyter an till både kvalitetsarbetet och den pågående utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete är tudelat, dels att få och skapa förståelse för hur pedagoger skapar lärmiljöer där en positiv känsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvårigheter. Jag har utgått från en Hermeneutisk ansats där sociokulturell teoribildning fick utgöra förståelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktäristiska villkoren för att skapa en positiv känsla och intresse för matematik. Lärarna arbetade utifrån tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjälp av olika material.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en Hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en Hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en Hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

The main issue of this master is to investigate what influence the phenomenon of postmodernity has on the Swedish public library. Is it possible to talk about the Swedish public library as postmodern, and if so, is it expressed by a postmodern discourse? The concept of postmodernity is defined as an open and inclusive value system where all kind of opinions and preferences take place. According to a postmodern point of view there is no such thing as an objective or general truth. A postmodern ideology does not talk about reality but about realities.

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en Hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en Hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus är mellan 1960-1980. Frågorna som besvaras är varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev så påtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker låg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som använts är framförallt arkivmaterial från folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare används böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i längden som teoretiska utgångspunkter.

Syftet med denna kvalitativa studie är undersöka hur personalen inom Barn- och ungdomspsykiatrin upplever arbetet kring föräldrars involvering i sitt barns behandling. Vi ville också se vilka svårigheter och möjligheter det finns med föräldrars medverkan. För att svara på vår problemformulering använde vi en Hermeneutisk utgångspunkt där vi fick utrymme att tolka vårt material. Vi genomförde studien med semistrukturerade intervjuer vilket gav oss ett öppet och relevant resultat. Resultatet visar att intervjupersonerna finner föräldrarnas involvering viktig och att det sällan förekommer föräldrar som inte vill vara involverade.

Bakgrund: Syftet är att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lärare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgår ifrån tre frågeställningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgång, vilka relationer de haft till lärare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgår utifrån en Hermeneutisk ansats.

Vi har valt att studera mobbning och utanförskap inom förskolan. Mobbning förekommer inom olika miljöer men vi måste begränsa vår studie. Mobbning är även ett begrepp som är svårt att definiera och det finns olika teoretiska uppfattningar. Detta är intressant att undersöka. Studien påbörjades med intervjuer.

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger på en Hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag..

Syfte:                  Working Capital Management handlar om rörelsekapitalstyrning och är enligt litteraturen av vikt speciellt för mindre företag. Anledningen är att deras kapitalstruktur består av en hög andel omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Working Capital Management innebär i stora drag att optimera rörelsekapitalet i företaget. Eftersom denna uppsats är en pilotstudie är syftet att göra en förundersökning om arbetet med Working Capital Management inom mindre och medelstora företag. Avstampet tas i forskningsfrågornaAnvänder sig mindre och medelstora företag av Working Capital Management?Känner de till begreppet?Metod:                Den vetenskapliga metoden är en deduktiv, kvalitativ forskningsansats.

Tidigare forskning visar att långtidsarbetslöshet har betydelse för individens livskvalité och att människor utan ett arbete lätt blir till någon som får stå utanför gemenskapen i samhället. Vi önskar i vår C-uppsats att lyfta fram vad som sker i individens liv vid långtidsarbetslöshet, med fokus på hur arbetslösheten ändrat individens sätt att se på sig själv och hur det sociala och arbetsplatsanknutna nätverket förändrats.Vi använde oss av en kvalitativ metod, där vi med en Hermeneutisk vetenskaplig ansats genomfört nio stycken semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Vi sökte inte efter en absolut sanning, vi intresserade oss av informanternas egna känslor och upplevelser. Deras uttryckta känslor och erfarenheter använde vi sedan för att tolka och analysera vårt material. Resultatet visade att informanternas syn på sig själva drastiskt förändrades efter ett par månader som arbetslösa, de upplevde sig som misslyckade och skämdes över sin situation.