Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en Hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Denna kvalitativa studie med Hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..

Syftet med vår uppsats är att jämföra en viss etisk utgångspunkt, utilitarismens, och den klassiska kristendomens syn på eutanasi. De delfrågor vi söker besvara är: Är någon form av eutanasi förenlig med den klassiska kristendomens tankar? Finns det några värderingar gällande eutanasi som utilitarismen och kristendomen kan enas om? Vilka är de centrala skillnaderna mellan utilitarismen och klassiska kristendomen gällande synen på eutanasi? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium som genomsyrats av en Hermeneutisk tolkningsmodell. Resultatet i denna undersökning visar att representanter för utilitarismen kan gå med på alla former av eutanasi samtidigt som det likväl kan avfärda alla former, detta för att det är konsekvenserna som styr varje enskild handling. Representanterna för den klassiska kristendomen avfärdar vid prima facie alla former av eutanasi, men vid en djupare förståelse så blir det evident att de går med på passiv eutanasi om det är ett rationellt val av en rationell människa.

Afasi orsakas av en skada på hjärnans talcentra, konsekvenserna blir svårigheter med att tala och förstå tal. Kommunikation är en viktig del av omvårdanden där patienten ska vara delaktig och få komma med egna önskemål. Afasidrabbade har svårt att förmedla sina tankar och behov, där kan det bli problem och patienten blir lidande. Syftet med denna uppsats är att beskriva afasi ur ett patient perspektiv för att höja kunskapen hos vårdpersonalen. Uppsatsen är av en kvalitativ litteraturöversikt som bygger på Fribergs (2006) modell för litteraturstudier.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var Hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka studerandes musikskapande. Deras beskrivningar relaterades till den kompositoriska processen. Ett delsyfte var att studera skillnader i detta avseende mellan studerande med olika musikbakgrund. Deltagarna gick en fristående kurs i musikskapande där de komponerade och framförde musik. Med utgångspunkt i löst strukturerade intervjuer, processprotokoll samt inspelade kompositioner sökte jag förståelse för den kompositoriska processen och förutsättningarna för den.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med Hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om matematiksvårigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var även att finna ny kunskap om olika arbetssätt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjälp av att låta pedagogerna skriva berättelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis använt sig av Hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det är flera faktorer som påverkar elevers matematiska svårigheter. Det kan vara allt ifrån den kognitiva förmågan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna många tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. Några spännande förslag finns under sammanfattande avslutning där de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en Hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen.

Syftet med studien är att genom elevers berättelser undersöka hur de har upplevt åtgärdsprogram i matematik och särskilt stöd under skolgången. Jag är också intresserad av att ta del av eventuella tankar hos deltagarna kring hur de själva anser att skolan kunde ha gjort något annorlunda för dem samt vad de tror hade hänt om inget åtgärdsprogram hade upprättats. Det är viktigt att påpeka att studien har en retrospektiv karaktär då eleven ser tillbaka på vad som har hänt i grundskolan och sträcker sig över tid. Studien grundar sig i en livsvärldsfenomenologisk ansats vilket innebär att även tolkningen grundar sig i hermeneutiken och de Hermeneutiska cirklarna. En kombination av Hermeneutisk tolkning och fenomenologisk beskrivning resulterar i det som kallas för Hermeneutisk fenomenologi och är studiens ansats.Då avsikten med studien har varit att ta del av elevers egna upplevelser valdes kvalitativa forskningsintervjuer som metod.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida lärarutbildningen i Malmö förbereder lärarstudenter inför det framtida arbetet med språkutveckling. För att uppnå detta syfte och få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ, Hermeneutisk textanalys av Lgr11:s kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Som grund för analysen använde vi oss av en mall bestående av tre frågor baserade på den kunskapssyn och de arbetssätt vi bär med oss från lärarutbildningen, vilka vi redogör i den teoretiska bakgrunden och inledningsvis i analysavsnittet. Vår undersökning visade att vi i flera avseenden, exempelvis gällande arbete med skönlitteratur, getts förutsättningar att utveckla den kunskap och de verktyg som krävs för att arbeta språkutvecklande i dagens skola. Undersökningen har dock även visat att det finns punkter under det centrala innehållet i Lgr11 som utbildningen inte behandlat i större utsträckning och i vissa fall inte alls, de flesta kopplade till språkets struktur och grammatik..

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en Hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling.

Syftet i D- uppsatsen var att belysa hur de studerande upplever handledning beträffande hinder och möjligheter i handledningssituationen under sin psykiatriplacering. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Jag hade en frågeguide med några grundfrågor, men eftersträvade att de studerande öppet skulle berätta så mycket som möjligt om sina upplevelser beträffande hinder och möjligheter samt ge egna exempel. Resultatet redovisas genom att studerandes beskrivningar av sina upplevelser tolkas mot den bakgrund som varit utgångspunkt för min undersökning, som har en fenomenologisk Hermeneutisk ansats. Jag presenterar de studerandes upplevelser av hinder och möjligheter i en analys i fyra steg.

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet.

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en Hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår Hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.