Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur yrkesrollen lärare mot fritidshem konstrueras av verksamma lärare mot fritidshem i intervjuer. Jag har granskat hur lärare mot fritidshem talar om den egna yrkesrollen och vilken bild som utifrån det framträder. Jag har även försökt undersöka om den bild som kommer fram av lärare mot fritidshem i forskningslitteraturen påverkar synen på den egna yrkesrollen genom att ställa frågor kring detta till de intervjuade.Jag har använt mig av kvalitativ forskningsintervju som metod i detta arbete. Jag har tagit en fenomenologisk ansats för att på så vis förstå och få en inblick i de intervjuades livsvärld och perspektiv. I min studie har jag genomfört åtta stycken semistrukturerade intervjuer med lärare mot fritidshem för att samla in material.

SammandragDenna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception avarbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältetarbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning.Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivtarbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka omäven yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ettföretag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges störstanyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starktarbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inomden specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat isvårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategorikan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat områdeän organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varitutgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etableratarbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal.

Under mina elva år som lärare, på ett särskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lärare och elever. Studiens syfte är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på ett särskilt ungdomshem ser på den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill även belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lärare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallärare kan ha inom verksamheten. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebär att jag vill tolka och försöka sätta mig in i elever, lärare och skolledares upplevelser. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tre elever, två lärare och en skolledare som alla är verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgångsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM använts.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur polismyndigheten och räddningstjänsten i Jämtlands län, som två krishanteringsorganisationer ser på begreppet lägesbild och vilka behov lägesbilden uppfyller, samt att undersöka meningsskapandet på individnivå som ligger till grund för skapandet av lägesbild.I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts där data samlats in genom intervjuer och observationer. Utgångspunkten har varit en fenomenologisk ansats där syftet varit att undersöka ett fenomen på djupet. Till vår hjälp har vi haft ett teoretiskt ramverk som utgått ifrån symbolisk interaktionism med fokus på Karl E. Weicks (1995) meningsskapandeteori. Teorier om meningsskapande har använts för att kunna studera meningsskapandeprocessen som ligger till grund för hur individen skapar mening under upprättandet av lägesbilder.Resultatet visar att det inte finns en entydig och exakt bild av vad en lägesbild är och vilken definition en lägesbild ska ha.

Syftet med studien var att undersöka hur handläggare på försäkringskassan ser på den utsatthet som de själva utsätts för i sin yrkesroll i form av myndighetsutövning kontra hot. För att uppnå syftet har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag med hjälp av en hermeneutisk ansats har tolkat resultatet. Totalt genomförde jag fyra stycken intervjuer med handläggare på försäkringskassan, där syftet var att få ta del av deras egen syn på sin arbetssituation. Resultaten visar att handläggarna generellt känner sig trygga i sin roll och att myndighetsutövningen eller rädsla för hot inte är någonting som påverkar deras dagliga arbete. De säger sig ha en distans mellan arbetet och det personliga, och uppger sig inte ha några svårigheter att kombinera dessa två.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

Syftet med denna studie är att förstå motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjälpt personal som träningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsättningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och också hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrån en förhoppning om att få tillgång till hjälp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig själva. Kontext för studien är Rehabiliteringsprojektet i Hallands län som pågick mellan åren 2005 ? 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Denna uppsats är en explorativ studie ur relationistiskt perspektiv av vad som bidrar till välbefinnande och hälsa i vårdsammanhang. För att ange och beskriva relationella förhållanden har Martin Bubers dialogfilosofi använts som teoretisk modell. Grundrelationer som uppstår mellan Jag-Du eller Jag-Det och återfinns i dimensionerna, människa-det andliga, människa-människa, människa-natur. Denna filosofi har tillsammans med Katie Erikssons vårdteori i ?Vårdandets idé? använts i en hermeneutisk analys av praktiska vårdmöten.

Ett övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte är att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de säger sig använda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och förhållningssättet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrån barns behov och förutsättningar. Pedagogerna menar att alla barn ska få stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poängTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen var att undersöka chefers syn på personalarbetet och vikten av de sociala relationerna på arbetsplatsen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begränsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen är det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vår analys. Vidare har vi även kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.

Idag upplever nästan av alla kvinnor och män i Sverige sitt arbete som psykiskt påfrestande enligt Arbetsmiljöverkets undersökning om den svenska arbetsmiljön, främst individer i tjänstemannasektorn. Denna kvalitativa studie avser att undersöka juristers psykosociala arbetsmiljö i relation till krav, kontroll och stöd, för att slutligen se om det finns könsskillnader i hur arbetsreateradstress upplevs och hanteras. För att nå förståelse för individens subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö så används en fenomenologisk ansats där empirin samlades in genom teoretiskt öppna intervjuer. Informanterna bestod av åtta jurister, fyra kvinnor och fyra män, verksamma i både privat och offentlig sektor. Intervjuerna analyserades deduktivt utifrån teorin Krav-kontroll-stödmodellen och modellen coping, men även induktivt för att få en fullständig förståelse.