Trots att många menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förändringsprocesser råder det brist på studier som undersöker på vilket sätt de i sitt dagliga arbete är involverade i förändringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie är att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförändringar. Undersökningens frågeställning inriktades på vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförändringar samt vilka faktorer som påverkar HR´s delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare på två olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar på att HR framförallt tar två olika typer av roller som vi har benämnt supportrollen och den självständiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till två övergripande roller som HR kan utgå ifrån i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vår studie som påverkar HR´s delaktighet i förändringsprocesser är brist på tid, stort avstånd till kärnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förändring det handlar om..

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram.

Amningen under första veckan efter förlossningen är för både mor och barn en ny och skör process. Amning innebär för modern att hon kan ge sitt barn näringsrik och välanpassad mjölk men också närhet och kärlek. För barnet är amning och bröstmjölk någonting som betyder överlevnad och närhet. Sverige har internationellt sett en hög amningsfrekvens under barnets första halvår. Barn som ammas under första veckan var 91 % enligt siffror från år 2002.

Syftet med mitt examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur rektorer ser på inkludering av elever från särskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig på en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag väljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte är att generalisera och dra allmänna slutsatser utan få en djupare insikt i hur just mina informanter ser på mina frågeställningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgå ifrån de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benämns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom området, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn på inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute på skolorna.

Föreliggande studie utgör en psykoanalytisk texttolkning av den tysk-schweiziske författaren Hermann Hesses Siddhartha ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. De metoder som tillämpas är den traditionella hermeneutiska texttolkningsmetoden och den kliniska psykoanalytiska överförings- och motöverföringsmodellen. Medels dessa tolkningsmodeller och objektrelationsteorier, särskilt Melanie Kleins, Donald W. Winnicotts och James Mastersons, åskådliggörs den svårfångade emotionella problematik som alla individer med preoidipala svårigheter eller brister i självet ger uttryck för.Utgångspunkten för texttolkningen är teorin om den infantila omnipotenta fantasin, fantasin om att kunna uppnå ett tillstånd av absolut balans, behovs- och begärslöshet, vilken texten är genomsyrad av. Denna fantasi framstår i ljuset av textens primära utvecklingskonflikt kring separation-individuation och dess narcissistiska grundstruktur som ett uttryck för sökandet efter det sanna självets natur och dess förlösande, ett sökande, vilket fram till insiktsögonblicket effektivt omintetgörs av det falska självets verklighetsförvanskande och verklighetsförnekande försvar..

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. Utifrån en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom ämnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter från tre konsultföretag med uppdrag inom näringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som växte fram genom analys och tolkning. De framgångsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang är förståelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.

Psykoprofylax betyder förebygga på latin. I detta sammanhang innebär det att förbereda sig fysiskt och psykiskt på den kommande förlossningen. Tidigare forskning i ämnet är begränsad. De studier som finns visar att andning och avslappning samt ändring av kroppsläge är tekniker som används mest frekvent under förlossning. Psykoprofylax användes mycket under 1970-80-talet för att sedan nästan helt försvinna från förlossningsvården men på senare tid har intresset för tekniken ökat och den har börjat användas igen.Annas profylax är en ny metod som bygger på fyra hörnstenar.

Uppsatsen undersöker tre fiktiva medietexter, två serier och en film, samt 82 ledarporträtt i tidningen Veckans Affärer. Genom en hermeneutisk ansats tolkar vi medietexterna för att se om det finns en skillnad i hur män och kvinnor i ledarposition framställs. Vi analyserar såväl det som framställs i bilder som det sagda och skrivna i dessa medietexter. Uppsatsens teoretiska bas utgörs av relevanta teorier i ämnena företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap samt genusvetenskap. Vi använder oss av teorier för medieanalys i kombination med teorier kring ledarskap och genus för att skapa en så heltäckande teoretisk bas som vi anser krävs för att uppfylla vårt syfte.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är:Hur används begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män.

Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie.

Bemötande är ett ämnesområde som är väldigt centralt för omsorgen av äldre. Det är en företeelse som sker då vårdgivare och vårdtagare möter varandra. En viktig aspekt som bör belysas är utveckling av bemötande. Att ta reda på hur vårdgivaren upplever att den utvecklar sitt bemötande kan belysa på vilka sätt ett bemötande kan utvecklas och förbättras. Syftet med studien är att undersöka vårdgivares upplevelse av hur de utvecklar bemötandet och lär att bemötandet utgör påverkan på vårdtagares hälsofrämjande i omsorgsarbetet.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser som uppstår i de sociala interaktioner de ingår i under en arbetsdag. Vidare är syftet att undersöka vad poliserna själva har en önskan om att uppnå när det gäller bearbetning av emotionell påfrestning.    Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Björn Nilssons rollbeskrivning, Tomas. J.

Den identitetsförvirring som råder i dagens samhälle tar sig en mängd olika uttryck. Ett av dessa är det faktum att många idag genom internet skapar sig parallella virtuella identiteter. En av de som gjort detta är Alexandra Nilsson, som under namnet Kissie driver en av Sveriges idag mest välbesökta bloggar.Syftet med denna studie är att utifrån ett postmodernistiskt perspektiv och teorier om social konstruktion undersöka identitetskonstruktion i bloggar, med fokus på bloggen Kissies.seMina frågeställningar är: Hur beskrivs undersökta identitetskonstruktioner i bloggen Kissies.se? Hur skiljer sig beskrivningen av de olika identitetskonstruktionerna åt? och Hur ter sig utvecklingen av den fortlöpande identitetskonstruktionen?För att besvara dessa frågor har jag, med utgångspunkt i det postmoderna samhället och grundat på teorier om social konstruktion, genom en hermeneutisk process studerat de olika identitetskonstruktionerna.Slutsatserna av denna studie är att användandet av olika identiteter skapar möjligheter att passa in i fler sammanhang än vad som annars vore möjligt; att det sociala utbytet har stor påverkan i konstruerandet av virtuella identiteter; samt att det uppstår svårigheter då en identitet rycks ut ur den arena där den var tänkt att existera..

The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal ? the exhibition ? which is the spatial expression of ideas.This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators?, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur påverkar lärarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som någonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett gränsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den här studien är att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lärarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvärlden och därmed utövar inflytande på vem som arbetar i förskoleklassen.Studien är baserad på öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen är utförd utifrån ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgångspunkt för studien används gränslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lärarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.