Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Event marketing har allt sedan begreppet instiftades runt tiden för OS i Los Angeles 1984 varit starkt praktikerdrivet, vilket även återspeglas i den litteratur som skrivits om fenomenet. Den största delen av denna är av normativ karaktär och antar skepnaden av handböcker snarare än av akademisk litteratur. Bland författarna råder dessutom stor oenighet angående vad som faktiskt innefattas av begreppet event marketing. För den person som försöker förstå vad event marketing handlar om utgör detta ett problem; ett problem som ligger till grund för denna undersökning. Utifrån den ovan beskrivna situationen formulerades för undersökningen följande syfte: Genom att ur ett marknadsföringsteoretiskt perspektiv studera olika författares och praktikers definitioner av och uppfattningar om event marketing, precisera de fenomen som bör innefattas av begreppet.

Den här uppsatsen undersöker hur Valerie Solanas verk Scum manifest läses och talas om i Sverige, sedan det gavs ut på Svenska år 2003, Detta genom att göra en Hermeneutisk tolkning av det offentliga samtalet om texten. Materialet består av alla tidningsartiklar som publicerats sedan Januari 2003 fram till i Mars 2008 som explcit behandlar manifestet, dock har sådant tagits bort som behandlar det skönlitterära verket Drömfakulteten (2006) samt olika teateruppsättningar som också handlar om Solanas.Som teoretiska utgångspunkter används Kate Milletts teori om det Patriarkala samhället, Laclau och Mouffes Diskursteori, samt Pierre Bourdieus teori om Symboliskt våld. Metoden består av en hermeneutisk tolkning som utgår ifrån detta tolkningsmönster. Den centrala diskussionen rör sig kring hur manifestet skall tolkas, som litterärt verk eller politisk pamplett. Vilken läsning som görs verkar bero på vilka intentioner läsaren har.

Studien syftar undersöka vad individer, från län där statistik visar färre som väljer studier på högre nivå än övriga län, anser vara meningsfullt för deras val att studera läkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nämnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio läkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har använts för att förstå det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran från omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till läkare.

Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande från arbetsförmedlare är något som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. Därför har denna studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden fått använda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta ämne finns alltså inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort forskningsarbete för regeringen där ett antal statliga studier skedde under slutet av 90-talet samt i början av 2001 då ett projekt om bemötande gentemot funktionshindrade påbörjades. Syftet med denna studie är att studera arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i undervisningssammanhang arbetar med konstnärliga uttryck. Mitt mål med detta har varit att få ökad förståelse för hur läraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att på så sätt se till att fler elever fortsätter spela även efter att de gått ur musikskolan. Jag har tagit del av vad två framstående flöjtister anser om ämnet, vad styrdokumenten (GY 11) lägger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angående ämnet. Jag har valt att använda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvärld. Jag använde mig av så kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda på någonting. I mitt fall ta reda på vad flöjtlärare anser att det innebär att spela med ett personligt uttryck och även vilka metoder de använder i undervisningssituationen för hjälpa sina elever att nå det personliga i musiken.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

Syfte: Tidigare forskning visar att de nyckeltal som företag presenterar i sina hållbarhetsredovisningar är svåra att jämföra, dessutom uttrycker näringslivet en svårighet vid val av nyckeltal då flertalet motstridiga intressen beaktas. På basis av problemet med jämförbarhet samt den svårighet som näringslivet uttryckt vid val av nyckeltal syftar denna studie till att klargöra vilka typer av avvägningar som görs vid val av nyckeltal. Ändrade lagkrav kommer leda till att 2 000 svenska företag blir tvungna att hållbarhetsredovisa, vilket stärker relevansen för studien. Det primära syftet med studien är att undersöka vilka subjektiva avvägningar som görs vid framtagande av nyckeltal. Studiens delsyfte är att klargöra om redovisningens VD-brev återspeglar de avvägningar som görs vid framtagandet av nyckeltal.

Problem/Bakgrund: Med den nationella IT-strategin inom vård och omsorgs uppmaning till ökad tillgänglighet inom vården som bakgrund, har landstinget Blekinge påbörjat ett projekt Syster Gudrun Fullskalelabb för IT i vård och omsorg. Inom projektet prövas informationsteknologiska lösningar som ska göra vårdplanering på distans möjlig. Lösningen påpekar att vårdplaneringen på så sätt ska bli mer tillgänglig. Den här uppsatsen inriktas till att söka insikt i berörd primärvårdspersonals uppfattning och erfarenhet om vårdplanering och dess tillgänglighet, lik väl hur informationsteknologiska lösningar ska komma att påverka vårdplaneringen som aktivitet.Syfte: Att få en djupare förståelse för primärvårdspersonalens erfarenheter av och uppfattning om begreppet tillgänglighet inom aktiviteten vårdplanering. Likafullt är studiens syfte att söka insikt i hur informationsteknologiska lösningar kan komma att påverka aktiviteten vårdplanering och begreppet tillgänglighet enligt primärvårdspersonal.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Uppsatsen tar ansats från en kvalitativ metod med en fenomenologisk hermeneutisk analysmodell.Slutsatser/Resultat: Resultatet vilar på teman som visar att begreppet tillgänglighet är svårdefinierat och att vårdplaneringen uppfattas ha en hänsyns- och tillgänglighetsproblematik.

Studien riktar sig mot upplevelser av hälsa och vårdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade på 6 intervju med människor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter på kloster kan beskrivas med hjälp av ordpar som förenar motsägelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ Samtalskvalité; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; Bekräftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berättelsen. Även Närvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjälp av tradition ? vårdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vårdinrättning och människor som vistas där skiljer sig inte markant från vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

AbstractThe purpose of the present study was to clarify and describe what image men and women present and communicate in their profiles on an online dating site. Further has been investigated if traditional gender roles and stereotypes are as pronounced on this online platform or if it offers a space to go beyond traditional formations. The theoretical framework of this study consisted of a social psychological idea and understanding of identity as well as a gender theoretical perspective. The methodological points of departure were hermeneutic and the data consisted of ten male and ten female member profiles on match.com. The results of the study was divided into three themes, the emphasis on positive qualities, the attractive body and project manager to one?s own life.

Den här uppsatsen handlar om organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation, i syfte på att upprätthålla så bra miljö som möjligt i organisationen. Under studiens gång kommer vi att fokusera på personalen vid psykiatriska kliniken och kommer i samband med detta att utesluta patienternas yttranden. Trots att vi kommer att avstå från att ta initiativ kring patienternas uttalanden, kommer vi genom personalens yttranden få en inblick i de anställdas och patienternas välmående på verksamheten. Uppsatsen kommer att omfatta sex respondenters intervjusamtal, vilka kommer att framläggas under presentationen av materialet.    Tack vare de intervjuer som vi har genomfört tillsammans med de anställda vid de olika avdelningarna på psykiatriska kliniken, har vi på ett indirekt sätt kunnat måla upp en bild av hur patienter påverkas av personalens välmående på jobbet.Via dessa ovannämnda intervjuer och annat litteraturmässigt material, har vi kunnat komma med förslag till hur man genom aktiviteter och terapeutiska metoder skall kunna frambringa bättre relationer och genom dessa skapa bra social miljö för både personal och patienter.     Kvalitativ metodgranskning och hermeneutik har här varit de principiella förhållningssätten inför dessa iakttagelser av att finna lämpligt material. Det vi under undersökningens gång kommit fram till är bland annat att kommunikation och olika terapeutiska samtalsmetoder är ett redskap för personalen och dess utveckling i arbetet inom vården..

Upp till 30 % av de patienter som besöker primärvården består av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter känner sig ?medicinskt föräldralösa? inom vårdssystemet och upplever djup besvikelse då deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstås ur medicinskt perspektiv. Forskning har påvisat betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt i detta sammanhang Och det framhålls att, för att kunna åstadkomma en effektiv vård och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna själva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vårdpersonal utifrån patienternas eget perspektiv. Studien har baserats på tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i åldrarna 24-61 år utifrån en intervjuguide med öppna frågor.

Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande från arbetsförmedlare är något som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. Därför har denna studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden fått använda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta ämne finns alltså inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort forskningsarbete för regeringen där ett antal statliga studier skedde under slutet av 90-talet samt i början av 2001 då ett projekt om bemötande gentemot funktionshindrade påbörjades. Syftet med denna studie är att studera arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.