Antalet människor som drabbas av smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, MRSA och Hepatit C är ett växande problem över hela världen, bara i Sverige lever idag omkring 59 000 med någon av de ovan nämnda sjukdomarna, av dem står Hepatit C för den största delen som utgör närmare 85 %. Personer med smittsamma sjukdomar förekommer i hela samhället och kan finnas inom alla avdelningar på sjukhus eller vårdcentraler. Till följd av okunskap och rädsla kan många som lever med en smittsam sjukdom uppleva sig stigmatiserade och bli dåligt bemötta av familj, vänner och vårdpersonal. Det kan resultera i att de känner sig isolerade från gemenskap som kan orsaka ett stort lidande. Syftet är att undersöka patientens upplevelse av att leva med en smittsam sjukdom.

Antalet personer med blodsmitta ökar både globalt men även i Sverige. De vanligaste sjukdomarna orsakade av blodsmitta är Hepatit B (HBV), Hepatit C (HCV) och Humant immunbristvirus (HIV). Bemötandet från vårdpersonal är viktigt för att patienten ska få en positiv upplevelse av vården och sjuksköterskan har till uppgift att ge en god vård på lika villkor till hela befolkningen. Stigmatisering är kopplat till begreppet stigma som innebär en egenskap som avviker från våra normer på ett negativt sätt och leder till att en person inte accepteras i det sociala samspelet. Syftet med denna studie var att beskriva den samlade kunskapen kring stigmatisering hos personer med blodsmitta i vårdsituationer.

Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodsmitta i sjukvården. De vanligaste smittämnena är Hepatit B-virus, Hepatit C-virus och HIV, som kan åstadkomma kronisk sjukdom och t o m vara letala. Därför måste förebyggande arbete för att undvika sådana skador prioriteras. Åtgärder vid tillbud eller skada finns beskrivna i arbetarskyddsstyrelsens regelverk. Riskbedömningar är gjorda för dessa virus och rutiner är utarbetade för upp-följning efter stickskada med provtagning och i vissa fall profylaktisk behandling.

Bakgrund: När ett barn får diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas föräldrarna ofta av psykisk ohälsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förändringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes på databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingår 14 artiklar i litteraturstudien.

Sedan mitten av 80 talet pågår försök med så kallade sprututbytesprogram i Malmö och Lund. Syftet med sprututbytesprogrammen är och har varit att främst minska spridningen av HIV/AIDS och Hepatit där injektionsmissbrukare som grupp är minst sagt överrepresenterade. Programmen går i korthet ut på att injektionsmissbrukare ges möjlighet att byta ut använda kanyler och sprutor. Utöver detta ges de i regel även möjlighet att ta del av utbildning i smittfrågor samt att få kontakt med exempelvis primärvård o s v. Vårat syfte med detta arbete har varit att försöka skapa en nyanserad av vad dessa program går ut på, samt vad de har för effekt på den grupp de primärt har för avsikt att skydda, narkotikamissbrukarna.

Det finns många olika typer av bromerade flamskyddsmedel. De är alla stabila i miljön men graden av toxicitet och bioackumulering varierar. Att bromerade flamskyddsmedel är endokrinstörande är känt men min hypotes är att de även är neurotoxiska och att de kan orsaka neurologiska störningar hos människa. Människor exponeras för bromerade flamskyddsmedel via damm och föda. Barn och foster som är känsligare än vuxna kan även exponeras via modersmjölk respektive placenta. Barn har högre serumkoncentrationer av bromerade flamskyddsmedel än vuxna.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid blodsmitta.

Handskanvändning inom omvårdnadsarbetet är en central del av de basala hygienrutinerna. Handskar är en effektiv skyddsbarriär mot virus och bakterier för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienter. Sjukhusrelaterade infektioner kostar varje år det svenska samhället flera miljarder kronor och är även en direkt dödsorsak i nästan en procent av alla dödsfall i Sverige. Dålig följsamhet med handskar leder också till en ökad risk att smittas av Hepatit eller HIV.Syftet var att undersöka kunskaper om, attityder till och följsamhet med att använda handskar bland hälso- och sjukvårdspersonal i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tretton vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att det fanns brister i kunskaper, attityder och följsamhet till handskanvändning.

Att drabbas av kronisk sjukdom innebär många förändringar i personens liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en kronisk smittsam sjukdom. Elva internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. Att få diagnosen innebar förändring, att känna oro, rädsla och osäkerhet, att känna sig ensam och nedvärderad, att känna skuld och orenhet, att ha dålig hälsa och känna sig begränsad, att känna stöd och trygghet och att sträva efter ett normalt liv medförde nya rutiner. Sjukdomen medförde en vändpunkt i livet men orsakade också rädsla för stigmatisering och osäkerhet över vad som skulle hända.

Sprututbytesprogrammet i Malmö/Lund har sedan 1986 varit ett väl debatterat ämne. Är det ett steg mot en mindre restriktiv narkotikapolitik eller är det att anses som en vårdande insats? Verksamheten bestod från början av utdelning av sprutor/kanyler. Sedan har verksamheten utökats med av läkare, kuratorer och sjuksköterskor som bistår med övrig vård och hjälp av psykologisk karaktär. Programmet var först en försöksverksamhet för att hindra att Hepatit och HIV okontrollerat spred sig.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanställa bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen. Syftet var även att sammanställa vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som användes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades på tio artiklar där fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet.

Following the accident at the nuclear power plant in Chernobyl in 1986, great volumes of137Cs were distributed over large parts of the former Soviet Union and Europe. Over Scotland,radiocaesium was deposited as wet deposition. Due to the relatively long physical half-life of30 years, there are still measurable activity concentrations in the natural environment. Thisstudy was made on two organic soils, Knockandy Hill and Rora Moss, situated in the easternpart of the central highlands of Scotland. At these two sites, studies on migration and transferbetween soil and plants were conducted.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 ? 2006 och skrivna på svenska eller engelska.

Rift Valley fever (RVF) är en zoonotisk, vektorburen sjukdom som orsakas av ett Phlebovirus och sprids med hjälp av myggor. RVF är epizootiklassad och drabbar framförallt får, getter och nötkreatur varav unga individer är känsligast för infektionen. Symptomen utgörs av massiva aborter, Hepatit, encefalit, hemorrhagisk feber och ökad dödlighet, särskild bland nyfödda djur. Den zoonotiska aspekten är framförallt av betydelse för djurhållare samt yrkesgrupper såsom veterinärer och slakteriarbetare. Denna litteraturöversikt syftar till att ge en överblick över utbredning, etiologi, patologi och epidemiologi samt besvara frågeställningen om en spridning till Europa utgör en risk. Sedan upptäckten i Kenya 1930 har flera ödesdigra utbrott skett i södra och östra Afrika.