Ett utvecklingsarbete om elevers läs och skrivutveckling samt föräldrarnas delaktighet. Arbetet innehåller underlag för läs- och skrivutvecklande Hemuppgifter..

Syftet med detta arbete var att undersöka om man kan utveckla en praktiskt användbar modell för att införa Hemuppgifter i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen genomfördes i en årskurs 6 på en skola i Luleå kommun, där vi inriktade oss mot de elever som var minst fysiskt aktiva på fritiden. Vi arbetade med enkäter, loggböcker och samtal för att ta reda på och dokumentera elevers upplevelser och inställning till Hemuppgifterna. Resultatet visar att det är möjligt att införa Hemuppgifter i ämnet idrott och hälsa. Det vi såg var att om vi hade Hemuppgifter som eleverna upplevde som roliga så var de mer motiverade till att utföra uppgifterna.

Examensarbetet undersökte i första hand vilket intresse invandrarelever visar för icketext bundna NO Hemuppgifter. Ett annat syfte var att undersöka hur föräldrarna upplevde det att hjälpa sina barn att göra Hemuppgifter och vad klassläraren tyckte om detta arbetssätt. Fem av sju valda elever i årskurs 7 utförde en hemuppgift med föräldrarna och redovisade sedan hemuppgiften i klassen. Eleverna och klassläraren intervjuades omkring hemuppgiften. Tre av fem föräldrar svarade på en enkät om hemuppgiften.

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och föräldrar med svenska som andraspråk upplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga ämnena och i vad mån föräldrarna kunde och ville hjälpa sitt barn med Hemuppgifterna. Vi har även undersökt i vilken omfattning modersmålet användes och vilken betydelse modersmålet hade vid hemuppgiftens utförande. Elever i år 5-6 intervjuades och deras föräldrar fick svara på ett frågeformulär. Samtliga elever och föräldrar som deltog i undersökningen hade en positiv inställning till NO-experiment som hemuppgift. När föräldrarna arbetade tillsammans med sina barn med Hemuppgifterna användes modersmålet mer eller mindre i samtliga hem eftersom det var lättare för föräldrarna att kommunicera på sitt modersmål.

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, Hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska Hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual.Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade Hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne. Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av Hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde även mindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig lägga på sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är att om läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göra läxorna under skoldagen. Nyckelord: läxor, kreativitet, individ, variation.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor.Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel..

The aim of my study is to get an idea of how some teachers use homework, what they consider a good homework is, and what considerations they take to the students' home circumstances. I have made a qualitative interview study with four middle school teachers. The results of my study show that teachers can flip the classroom and use so-called preparatory tasks. The time saving aspect is a strong reason they choose that model. That students are able to practice their own responsibility and perform meaningful homework seems to also be in focus, but the biggest reason they use flipped classrooms seems to be because it is a more equivalent homework then traditional homework, and that students and their guardians also appreciate the flipped classroom model as they become more involved in their children's schoolwork..

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne. Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av Hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde även mindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig lägga på sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är att om läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göra läxorna under skoldagen. Nyckelord: läxor, kreativitet, individ, variation.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med matematikläxor. För att kunna svara på det har jag valt att göra en kvalitativ enkätundersökning. De svarande är sex stycken undervisande matematiklärare med elever i år 1-5 och två stycken matematiklärarutbildare. Resultatet från enkätundersökningen visade att fördelarna med matematikläxor enligt pedagogerna är att eleverna får befästa och färdighetsträna sina kunskaper. De positiva effekterna som kan uppnås med hjälp av matematikläxor är snabbare inlärning och att föräldrarna blir involverade i sitt barns matematikutveckling.

Studiens syfte var att med en enkätstudie med öppna frågor, undersöka barns, föräldrars ochbehandlares upplevelser av en Cool kids behandling. Resultatet visade på genomgående positivaupplevelser. Föräldrar och barn upplevde att problemen de initialt hade sökt hjälp för hadeförsvunnit helt eller endast kvarstod i liten och hanterbar utsträckning.Behandlare beskrev ett uppskattat arbetsmaterial. Olika faktorer som beskrevs i positiva ordalagvar: Gruppdynamiken; Motivation; Behandlares kompetens; Arbete med mål och Hemuppgifter ; Attlära sig om problemet; och Samtal om tankar, känslor och reaktioner i kroppen. Det fanns en önskanom att delen innehållande mobbing skulle förändras och flera upplevde en tidspress underbehandlingen.

Läxor är en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om läxorna och deras funktion.  Varför finns läxor? Vilken funktion fyller arbetet med Hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi få svar på några av våra frågor angående läxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lärarnas medvetenhet angående vad som står i läroplanen.

Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan coacher och klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplägg samt klientens Hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen.

Studien syftar till att försöka finna de uppfattningar som låg- och mellanstadielärare uppvisar i samband med läxan som fenomen. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats utifrån Hellstens (1997) sju konnotationer av begreppet läxan. Dessa är förberedelse, tidstruktur, kontroll och styrning, kärlek och omsorg, identitet och status, gemenskap och kontakt samt arbetsprestation. Vi fann att lärarnas syn på fenomenet läxan stämde väl överens med dessa sju redovisade funktioner.