Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r ett internationellt folkhĂ€lsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med överviktiga elever för att kunna frĂ€mja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhĂ€lsovĂ„rden.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frĂ„gor utifrĂ„n en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrĂ„n fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna anvĂ€nde sig av ett individuellt och professionellt förhĂ„llningssĂ€tt i mötet med elev och förĂ€ldrar.

Bakgrund För att pÄ bÀsta sÀtt kunna stötta varje person med Multipel Skleros (MS) Àr det viktig att ha kunskap och kÀnnedom om den kÀnslomÀssiga pÄfrestning individerna utsÀtts för i samband med beskedet om diagnosen. MS medför otaliga utmaningar bÄde för den som drabbas av sjukdomen, men Àven för familj och anhöriga. I de flesta fall innebÀr en MS-diagnos en utmaning Àven för de som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrden och som ansvarar för att tillhandahÄlla en god vÄrd. Syftet med studien var att skaffa en fördjupad förstÄelse för upplevelsen av att fÄ en MS-diagnos och upplevelser av stöd och hjÀlp i samband med detta. Ytterligare ett syfte var att belysa sjuksköterskans uppfattning om patientens situation i samband med detta.

Kandidatarbetets syfte Àr att dokumentera och analysera Àppelsortimentet pÄ Grönhults fruktodlingar i VÄngabygden, samt att beskriva fruktodlingens historiska utveckling och att diskutera kring framtida möjligheter. De metoder som anvÀnts Àr dels en fÀlt- och analysstudie över Àppelsortimentet pÄ Grönhult, dels en litteratur- och intervjustudie. Fruktodling har en mycket lÄng tradition i VÄngabygden och kan spÄras tillbaka till tidig medeltid dÄ munkarna pÄ BÀckaskogskloster antas ha startat intresset för fruktodling i trakten. Grönhults fruktodling Àr en av de tidigaste, lite större, odlingarna i VÄngatrakten. Sedan slutet av 1950-talet har fruktodlingen inte skötts professionellt, men ÀndÄ underhÄllits nÄgorlunda och Àn idag finns ett större antal, fruktbÀrande ÀppeltrÀd kvar pÄ gÄrden. I Bilaga 4 finns en tabell över de 35 Àppelsorter som idag finns pÄ Grönhult. I denna tabell kan utlÀsas vilket land sorterna ursprungligen kommit ifrÄn, vid vilken tid de introducerats i Sverige, nÀr sorterna mognar, vilken fruktfÀrg de har och anmÀrkningar om sorterna, dÀr exempelvis deras hÀrdighet i landet tas upp.

Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad livskvalitet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r ett internationellt folkhĂ€lsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med överviktiga elever för att kunna frĂ€mja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhĂ€lsovĂ„rden.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frĂ„gor utifrĂ„n en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrĂ„n fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna anvĂ€nde sig av ett individuellt och professionellt förhĂ„llningssĂ€tt i mötet med elev och förĂ€ldrar.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar anvĂ€ndandet av webbaserade sociala nĂ€tverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanstĂ€llda, pĂ„ Tekniska Verken. Utöver detta har en observation anvĂ€nts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt, vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler, ett antal sĂ€tt att nĂ„ massan, tvĂ€tta bort den grĂ„a stĂ€mpeln, tvĂ„-vĂ€gs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens anvĂ€ndande av webbaserade sociala nĂ€tverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt och vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler innefattar förutsĂ€ttningar för employer branding genom webbaserade sociala nĂ€tverk.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar anvĂ€ndandet av webbaserade sociala nĂ€tverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanstĂ€llda, pĂ„ Tekniska Verken. Utöver detta har en observation anvĂ€nts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt, vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler, ett antal sĂ€tt att nĂ„ massan, tvĂ€tta bort den grĂ„a stĂ€mpeln, tvĂ„-vĂ€gs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens anvĂ€ndande av webbaserade sociala nĂ€tverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt och vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler innefattar förutsĂ€ttningar för employer branding genom webbaserade sociala nĂ€tverk.

Titel: Personal branding eller bekrÀftelsebehov? En studie av journalister pÄ Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlÀgga anvÀndningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgÄngspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) gÄr in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger pÄ en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehÄllsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie Àr tweets av ett urval journalister pÄ Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever pÄ Twitter inte enbart Àr journalister. De blandar bÄde privat och professionellt, Äterger andras material och hÀnvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

Det finns ett samband mellan vilket medarbetarantal enhetschefen inom Àldreomsorgen har och vilken möjlighet hon har att utföra ett professionellt arbete. UtifrÄn mitt empiriska material, tidigare forskning och andra kÀllor verkar grÀnsen för att kunna utföra ett professionellt arbete upphöra vid ungefÀr 30 medarbetare. Svaren varierade lite beroende pÄ vilka organisatoriska förutsÀttningar som rÄder i stadsdelen i form av medarbetaransvar och administrativ hjÀlp.Offentlig sektor Àr uppbyggd utifrÄn en hierarkisk modell dÀr enhetschefen ofta Àr det tredje ledet i hierarkin. Under 90- talet införde man en mer platt organisation. Detta bÄde av besparingskrav dÄ Sverige befann sig i en lÄgkonjunktur, men ocksÄ som en konsekvens av Àdelreformen.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.