Föreliggande studie behandlar frÄgan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glÀdje pÄ sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, dÀr teman och frÄgor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes pÄ ett behandlingshem i VÀstra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nÄdde upp till de fysiska krav som stÀlldes pÄ dem, de var stÀndigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda pÄ sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lÀrt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta Ät sig av pÄfrestningar frÄn klienter. Intervjupersonerna kÀnde meningsfullhet och glÀdje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en kÀnslomÀssig innebörd.

LÄngvarig smÀrta Àr idag vanligt förekommande bland individer i samhÀllet. Eftersom de ofta blir skickade mellan olika vÄrdenheter, kÀnner de sig uppgivna. Ett professionellt bemötande av sjuksköterskan Àr dÀrför vÀsentligt. Syftet med studien var att belysa hur patienter med lÄngvarig smÀrta upplever sjuksköterskans bemötande. Metoden som anvÀnts var litteraturstudie.

Syftet med studien Àr att finna de nycklar man behöver för att lyckas i affÀrsförhandlingar.Vi har i denna studie anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och förfarandet utfördes pÄ sÄ sÀtt att vi först införskaffade teoretiskt underlag och dÀrefter genomförde intervjuer till empirin. Vi valde att intervjua personer till empiridelen med lÄng erfarenhet av Àmnet förhandling och som Àr eller har varit verksamma som chef eller motsvarande i arbetslivet. UtifrÄn underlaget har vi sedan gjort egna reflektioner.Det visade sig att samarbete och partnerskap var viktiga inslag för att lyckas med framgÄngsrik förhandling och för att uppnÄ detta sÄ behövdes en god kommunikation mellan parterna och Àven en ömsesidig respekt. Detaljer som visade sig ha stor betydelse under förhandlingen var följande; att kunna lyssna, vara Àrlig, förstÄ sig pÄ motparten,Vvara vÀl förberedd, agera professionellt och vara vÀl medveten om vilka signaler den egna kroppen sÀnder ut..

Coaching Àr en samtalsmetodik med syftet att frigöra och utveckla mÀnniskors potential. Cirka 50 stycken rÄdgivare vid TrygghetsrÄdet har under 2006 gÄtt en coachingutbildning vid Stockholms universitet. I föreliggande studie intervjuades sju rÄdgivare om deras upplevelser av coaching som metod i mötet med klienterna. De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna analyserades utifrÄn en tematisk analysmetod som grund. Man Àr överlag mycket positiv till coaching som metod, sÄvÀl som rÄdgivare som i den feedback man fÄr frÄn sina klienter.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

SmÀrta Àr vanligt förekommande bland mÀnniskor i samhÀllet. Flertalet av dessa smÀrtdrabbade tvekar att söka vÄrd och dÀrför blir mötet mellan vÄrdaren och den drabbade betydelsefullt. Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse för hur patienten med smÀrta upplever bemötandet av vÄrdaren. Det finns brister i omvÄrdnadsforskning inom detta omrÄde och dÀrför bör problemet fÄ mer uppmÀrksamhet. Som teoretisk referensram har Martinsens behovsteori anvÀnts, dÄ denna stÀmmer vÀl överens med hur patienten och vÄrdaren Àr i förhÄllande till varandra.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Bakgrund:HjÀrtsvikt blir allt vanligare. Det krÀvs stor förÀndring och anpassning av livssituationen för bÄde patienter och anhöriga. MÄnga av de som fÄr diagnosen saknar kunskap om hur de pÄverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder som kan ge ökat vÀlbefinnande hos patienter med kronisk hjÀrtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes dÀr tretton artiklar har analyserats.

Denna studie har som syfte att belysa relationen mellan förskollÀrares resonemang om sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag och hur det kommer till uttryck i det direkta mötet med barn. Studiens empiri har samlats ihop genom tvÄ halvstrukturerade intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre löpande observationer i samlingssituation vid en förskola. Resultatet visar att förskollÀrarna resonerar kring sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag pÄ ett professionellt sÀtt. De visar hög medvetenhet nÀr de resonerar om sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag. Genom observationerna har jag kunnat se att förskollÀrarna anvÀnder samma typ av tonlÀge, röst, sprÄk och ögonkontakt i bemötandet med alla barn, bÄde flickor och pojkar.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och kÀnslomÀssig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom tvÄ olika organisationsformer. De teoretiska grunden Àr Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom Àmnet. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av sex semistrukturerade intervjuer varav tre Àr genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre pÄ en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefÀr lika mycket, medan den kÀnslomÀssiga lojaliteten Àr starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt kÀnslomÀssigt undervÀrderade av arbetsgivaren och tenderar att istÀllet vara mer professionellt lojala.

SammanfattningDen hÀr rapporten beskriver hur en förbÀttring av ett elektroniksystem i en bilsimulator gjordes. NÄgra signaler som behövs för vanlig körning var redan anslutet till simulatorn. Syftet med detta projekt var att göra det lÀttare att göra Àndringar i bÄde hÄrdvara och mjukvara i framtiden men Àven vara en hjÀlp om det skulle uppstÄ problem. Fler knappar och spakar till simulatorn har anslutits för att den pÄ sÄ sÀtt ska bli mer flexibel vid val av olika funktioner vid en simulering. Kopplingsschema behövdes för att enkelt förklara hur allt Àr uppkopplat.

Abstrakt Perioperativ omvÄrdnad innebÀr att sjuksköterskor möter de patienter som skall genomgÄ kirurgisk behandling handling före operation, ansvarar för omvÄrdnaden under operation och avslutar omvÄrdnadsinsatsen med att möta patienterna efter avslutad operation. Syftet med detta arbete var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av patientsamtal i perioperativ omvÄrdnad. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att kontinuitet i omvÄrdnad ger professionell utveckling och arbetstillfredsstÀllelse, att utveckla en vÄrdande relation som ger kunskap om patienten som person samt att vara osynlig i rutiner och teknik. Genom att anvÀnda samtal i den perioperativa omvÄrdnaden upplevde sjuksköterskorna att hon Ästadkom kontinuitet, utvecklades professionellt och blev synlig för patienterna.

Idag lever upp till 48 personer utav 10 000 med drag av Aspergers syndrom. DÄ kunskaperna ofta Àr otillrÀckliga inom ÀmnesomrÄdet kan detta orsaka en bristfÀllig förstÄelse i mötet med vÄrdpersonalen. Detta medför emellanÄt ett lidande för personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden hos personer med Aspergers syndrom och deras möte med den svenska vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ ansats.

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..