Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsättning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta är den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vårt samhälle och hur vi tar till oss musik när den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiären av pjäsen; alltså från det första mötet med regissören till tiden innan premiären då jag bodde på Gotland och jobbade intensivt.

Målet med detta projekt var att hjälpa IT-Mästaren att kunna fakturera sina kunder på ett smidigare sätt. Deras dåvarande lösning av kundernas dataanvändning var tidskrävande och ineffektivt, därför ville de automatisera systemet. Det nya systemet skulle användas för att administrera kundernas servrar med hjälp av ett grafiskt gränssnitt och sedan kontakta dem för att få fram olika värden för respektive kund som ska presenteras på IT-Mästarens Hemsida. På så sätt skulle de kunna fakturera sina kunder på ett mer effektivt sätt och även få bättre överblick av kundernas användning. I och med utvecklingen utav detta system så fördjupande jag mig dels i egna kända områden men jag lärde mig också nya kunskaper. Det gällde inte enbart teknisk utveckling utan också undersökning av exempelvis hämtningen av alla data som skulle göras.

En portfolio tas vanligen fram för att visa på vilka kunskaper man förfogar över. I vissa fall handlar det om att visa upp grafiska verk, i andra fall handlar det om att visa tekniska kunskaper. Ibland handlar det dock istället om att slå ihop dessa båda. Det är främst i möjligheten att kombinera presentationen med tekniska och grafiska kunskaper en webbportfolio skiljer sig från en traditionell portfolio. Målet med det här examensarbetet inom IT, medier och design har varit att ta fram en webbportfolio som är tillgänglighetsanpassad för olika typer av människor, då det oavsett målgrupp kan förekomma personer med funktionsnedsättning.

Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande?Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns Hemsida.

Examensarbetet inriktar sig på att undersöka föreställningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet är att undersöka hur media med fokus på Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om ämnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgångspunkt. Huvudfrågan är: Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt? Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, Lärarnas tidnings och Socialstyrelsens Hemsida.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvård som finns tillgängliga i sin helhet på deras Hemsida.De frågeställningar som vi i uppsatsen utgår ifrån är: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar används för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är socialkonstruktionism och diskursanalys, både som teori och metod. Empirin består av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjälp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrån ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. Vår fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

Under det senaste decenniet har en utveckling skett i den virtuella världen, då Internet har kommit att bli en försäljningskanal där konsumenter numera kan handla produkter online. I takt med denna utveckling har även företags förutsättningar för att skapa förtroende förändrats. Idag ses förtroendeskapande som det viktigaste elementet vid försäljning på webben, då ett förtroende kan reducera den osäkerhet en konsument många gånger upplever inför ett köp på webben. Denna osäkerhet härrör avsaknaden av den fysiska tillgången till såväl produkt som butik. Med bakgrund av detta utgör en Hemsidas produktinformation en central faktor för förtroendeskapande vid försäljning i webbutik.

Intresset för fiske i Sveriges sjöar har blivit stort, men för att fiskevattnets tillstånd inteska försämras så behöver man värna om Sveriges sjöar bättre än i dagsläget. SverigesSportfiske- och Fiskevårdsförbund har tidigare försökt att få in rapporter på fångster avfiskarna via enkäter och via deras Hemsida. Detta resulterade dock i få rapporteringar.Problemet ansågs inte ligga i viljan att rapportera då, i en undersökning, hela 90% svaradeatt de ville rapportera sin fångst. Problemet ansågs istället ligga i sättet att registrera enfångst. Detta skall förenklas genom en mobil applikation vilket ger möjlighet till att rapporterafångsten direkt på plats.

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens Hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades.

Syftet med arbetet är att belysa problematiken kring DNA som ett bevisinstrument, hur de olika analysformerna går till samt att påvisa vikten av att även polispersonal i yttre tjänst förstår hur och varför det är så viktigt att det tillvaratas på rätt sätt. Det finns mycket litteratur om DNA och jag har försökt begränsa mitt material till de delar som kan intressera poliser. Jag har även försökt att förklara DNA på ett så lätt sätt som möjligt för att den som inte är så bevandrad i biologi skall kunna förstå ett ändå mycket komplext ämne. Företrädelsevis har jag använt mig av skriftlig litteratur i form av handböcker för kriminaltekniker, föreläsningsanteckningar från Rättsmedicin för Jurister och sökningar på Internet ex. SKL?s Hemsida.

Syftet med uppsatsen är att öppna upp en diskussion kring frågan om huruvida ett företags pris- och outputstrategi och tillväxt påverkas av eller påverkar kapitalstrukturen i samma företag.Vi har utifrån en deduktiv ansats använt oss av både kvalitativ samt kvantitativ data.Vi har valt följande begrepp och teorier för att förklara sambanden mellan kapitalstruktur och strategi: Aggressiv och defensiv strategi, konservativ och offensiv strategi samt Limited liability, Predatory behaviour och Investment effect theory.Vi har genom kvantitativ data samlat in sekundärdata från respektive företags Hemsida samt från deras årsredovisningar. Genom kvalitativa metoder har vi samlat in primärdata i form av telefonintervjuer.Våra resultat tyder på att det kan finnas ett samband mellan kapitalstrukturen och de aspekter av strategi som vi valt att undersöka. Dock kan vi inte dra några generella slutsatser då vår population är alltför liten. Vissa av de teorier som vi har byggt vår uppsats på behöver utvecklas för att passa på ett tillfredsställande sätt till detta problem..

Många mammor upplever inledningsvis svårigheter med amning. En förutsättning för en lyckad amning är att mamman får ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men också för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd är en betydelsefull faktor är det viktigt att ytterligare fördjupa förståelsen av vad som är stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet är att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvårigheter.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas Hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Allt fler små företag på konsumentmarknaden idag väljer att startaförsäljning på Internet. Men det är inte bara att lägga upp en Hemsida ochstarta, utan det krävs genomgående analyser och undersökningar på allt ifrånkonkurrenter till målgrupp och de egna finanserna. Heminredning betecknassom ”svåra” produkter att sälja på Internet eftersom de måste kännas ochupplevas, vilket komplicerar arbetet för företag inomheminredningsbranschen.Det leder fram till uppsatsens frågeställning: Hur bör små företag inomheminredningsbranschen arbeta för att förbereda e-handel?En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning via telefon medomkring 150 konsumenter genomfördes, där vi erhöll 57 svar avrespondenterna och därmed fick vi en svarsfrekvens på 38%. Vi genomfördeäven en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med representanterfrån företag som startar upp e-butiker.Vår slutsats är att små företag först bör göra grundliga analyser ochundersökningar på marknaden, konkurrenter, målgrupp och de egnafinanserna.

Det började faktiskt redan hösten 2004, när jag satt och arbetade med ett av de otaliga projekt man gör under sin skolgång. Projektet gick ut på att skapa en Hemsida med en digital katalog, och voilá, där föddes idén. Sedan fortsatte jag att fundera, vända och vrida på idén, ett system för att skapa digitala kataloger och mindre presentationer som vemsomhelst skulle kunna använda. Just detta att inte exkludera de som inte kan ?Flash? från de som skall kunna redigera systemet har varit en av mina stora grundpelare, ett slags digital demokratitanke.