Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande Hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med Hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med Hemodialysbehandling.

Bakgrund: Att genomgå Hemodialysbehandling till följd av njursvikt och uremi innebär en förändrad vardag då den drabbade spendrar fyra till fem timmar tre gånger i veckan på behandlingen. Strikta dietrestriktioner och ökad trötthet blir en del av livet.Syfte: Att beskriva vad det innebär att leva med Hemodialysbehandling.Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats och baserades på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev innebörden av att leva med Hemodialysbehandling. Dessa var: en begränsad livssituation, ett ständigt beroende, strategier för att främja hälsa och behov av stöd och information. Det framgick att Hemodialysbehandlingen upplevdes som starkt begränsande då behandlingen var tidskrävande, fysiskt påfrestande och hämmade det sociala livet.

Dialys är en livsuppehållande behandling för personer med kronisk njursvikt. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara beroende av Hemodialysbehandling. Studien baserades på 10 internationella studier. Artiklarna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att det är en livlina och att man hoppas överleva: Att vara styrd av dialysmaskin, vårdgivare och av dietrestriktioner: Att vara i behov av stöd från personal, medpatienter och familj: Att trötthet leder till begränsningar och beroende, Att vara osäker och känna rädsla inför framtiden.

Bakgrund:Tidigare forskning visade att anhöriga till personer som undergår Hemodialysbehandling går igenom en svår tid. Syfte:Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser i samband med hemodialysbehndling Metod:En systematisk litteraturstudie genomfördes på tio kvalitativa studier. Dessa analyserades enligt Evans (2002) beskrivande modell. Resultat:Analysen av materialet resulterade i att fem teman med tolv tillhörande subteman, där patienternas upplevelser i samband med hemodilalysbehandlingen framkom. Slutsats:Resultatet beskriver patienternas upplevelser och problem på olika sätt.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med Hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med Hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur Hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med Hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med Hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur Hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar.

Patienter med kronisk njursvikt som genomga?r hemodialys spenderar i genomsnitt tre till fyra ga?nger i veckan samt tre till fem timmar per tillfa?lle pa? Hemodialysbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som genomga?r Hemodialysbehandling. Metoden som anva?ndes var en litteraturstudie.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r Hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår Hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts.

Bakgrund: Njurinsufficiens även kallat njursvikt är ett tillstånd då njurfunktionen är nedsatt. Hemodialysbehandling kan då bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgår Hemodialysbehandlingen på sjukhuset vanligtvis tre gånger per vecka, cirka fyra timmar per tillfälle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med Hemodialysbehandling utifrån ett livsvärldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt användes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vår systematiska litteraturöversikt användes åtta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.

Syftet var att kartlägga klinisk praxis gällande ultrafiltrationshastighet (UFR) under Hemodialysbehandling samt beskriva i vilken omfattning rekommenderad ultrafiltrationshastighet överskrids. Vidare var syftet att beskriva skillnader i UFR mellan män och kvinnor samt mellan patienter som har haft dialys kortare eller längre tid än 18 månader. Föreliggande studie utgick från DOPPS rekommendation där UFR inte bör överstiga 10 ml/h/kgkroppsvikt. Att överstiga rekommenderad UFR har enligt tidigare forskning visat en ökad risk för patienten genom högre morbiditet och mortalitet. Designen som användes var en beskrivande tvärsnittsstudie.

BakgrundNjursvikt är en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys är en livsviktig behandling då njurarna aldrig kan återfå fullständig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i njursvikt. En Hemodialysbehandling kan genomföras på en mottagning där sjuksköterskorna och patienterna träffas kontinuerligt flera gånger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gång. Sjuksköterskorna och patienterna är därmed en stor del av varandras vardag.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgår kronisk Hemodialysbehandling.MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma på tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige.

SammanfattningSyftet var att undersöka om det finns årstidsvariationer i hemodialyspatienters viktuppgång mellan Hemodialysbehandlingarna (IDWG) och systoliskt eller diastoliskt blodtryck före Hemodialysbehandling samt undersöka samband mellan temperatur och viktuppgång. Registerdata beträffande hemodialyspatienters blodtryck och vikt före respektive efter Hemodialysbehandling från två konsekutiva år har inhämtats.Dygnsmedeltemperatur från SMHI har även registrerats. Data har analyserats statistiskt med variansanalys (envägs ANOVA) och Spearmans rangkorrelation. Resultatet visade att statistisk signifikant variation över årstid för blodtryck och IDWG fanns. Endast ett svagt samband hittades till temperatur.

Avancerad hemsjukvård blir allt vanligare. Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt för patienter med njursjukdom att få sin Hemodialysbehandling i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva att beskriva den kunskap som finns angående omvårdnad vid hemodialys i hemmet med tre frågeställningar som utgångspunkt: Vilka omvårdnadsbehov finns vid Hemodialysbehandling i hemmet? Vilka är fördelarna med att få hemodialys i hemmet? Vilka är nackdelarna med att få hemodialys i hemmet? Tretton artiklar analyserades med studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt. Elva domäner framkom.

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén?s writings, in comparison with Euro-Americans? and Europeans? traditional stereotypic images of a good and a bad Indian.