Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

I dagens samhälle bor många svårt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sättas i en svår situation, både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att få kunskap och förståelse för hur personer som har närstående som vårdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en närstående som vårdas i hemmet. Sex personer som hade en närstående som vårdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

1950-talet var en tid med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det var en tid då hemmafruideologin var som starkast och kärnfamiljen var det ideala. Under denna tid, mellan 1950 och 1960 gjordes det sammanlagt 314 filmer i Sverige. 11 filmer av dessa har i denna uppsats analyserats med syftet att ta reda på hur familjen skildrades i de svenska 50-tals filmerna. Detta har gjorts utifrån frågeställnigar som: Hur gestaltades famlijen i svensk film på 50-talet? Hur så strukturen ut och hur var relationen mellan förälder och barn? Resultatet visar på att det är kärnfamiljen som gestaltas där mannen är familjeförsörjare och kvinnan är hemmafru.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan många år tillbaka i tiden, det har påvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter använder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill därför uppmärksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan använda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hämtat inspiration från Grundad teori eftersom det är en lämplig metod när man vill söka ny kunskap.

Uppsatsen handlar om skyddande faktorer, resiliensprocesser och att göra kön. Uppsatsen innehåller en huvudstudie och en bistudie. Huvudstudien består av kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor och bistudien av kvalitativa intervjuer med två behandlare i socialtjänsten. Syftet med huvudstudien är att ta reda på hur skyddande faktorer under uppväxten beskrivs. Hur dessa leder till skyddande processer och resiliens, samt hur skyddande faktorer kan förstås ur ett könsperspektiv.

Kreativa aktiviteter har använts genom arbetsterapins historia och påvisat positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Utövandet av en självvald meningsfull kreativ aktivitet kan bland annat leda till ökat självförtroende, förbättrad eller utvecklad förmåga att lösa problem och skapa balans och harmoni i livet. Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie beskriva betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. För att besvara syftet genomförde författarna en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Författarna samlade in datamaterial via utvalda databaser och lämpliga sökord.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet på Arosdöttrarna. Lågutbildade, invandrande kvinnor har länge varit en utsatt grupp i samhället, präglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohälsa. Samhällets insatser för integrering har inte varit tillräckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera år utan någon huvudsysselsättning utanför hemmet. Språkinlärning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sätt har varit att ge kvinnor verktyg för att främja deras empowerment, det vill säga, förmågan att hantera exempelvis problem.

Textilhögskolan är sedan 1982 en del av Högskolan i Borås och har i dagsläget 14 utbildningar varav en är kandidatutbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap. Utbildningen ger studenterna en förståelse för den textila värdekedjan där de lär sig att hantera processer i produkt- och affärsidéutveckling inom det textila området. Utbildningen bygger på en översikt och inte spetskunskap vilket har resulterat i en ovisshet bland studenter var fokus bör ligga vid karriärval. Detta resulterade i uppsatsens syfte; ?Syftet med denna uppsats är att se hur svagheter och styrkor i den textila värdekedjan kan omsättas i utbildning för att öppna nya arbetsområden inom den textila industrin.? För att undersöka syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer med personer insatta i den textila industrin med erfarenhet av Textile management.

Förhållandet mellan man och kvinna är på många sätt låst vid normativa förhållningsregler bundet till könsroller. Föräldraledigheten är än i dag, trots stora förändringar mot ett jämställt samhälle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av föräldraledigheten medan mannen arbetar. Förhållandena går mot förändring men denna förändring sker långsamt. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar hur föräldrar väljer att dela upp föräldraledigheten mellan sig.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

I dagens samhälle växer sig internethandeln starkare och starkare för varje år. Det är ett bekvämt sätt för kunderna att handla på, de kan sitta hemma och få sina produkter skickade till sig. För att ett företag ska kunna vara konkurrenskraftig och locka till sig kunder, är det därför viktigt att de har en sajt som de kan sälja sina varor ifrån. Och att denna försäljningssajt också är lockande för kunderna, så att de väljer den framför andra försäljningssajter är någonting mycket viktigt, för att ett företag ska växa och tjäna pengar. För att underlätta skapandet utav försäljningssajter, så kommer jag i den här uppsatsen ta reda på vilka funktioner som kunderna förväntar sig hitta på en försäljningssajt.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar valet av fritidsaktiviteter hos personer som haft stroke och på vilket sätt fritidsaktiviteterna har förändrats. För att uppnå syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en egengjord intervjuguide. Resultatet visade att utmaningen, gemenskapen, fysisk träning, självständighet, balans i vardagen, livssynen och rehabiliteringsteamet var faktorer som påverkade deltagarnas utförande av fritidsaktiviteter. Att anpassa fritidsaktiviteten eller att få personligt stöd var vanligare än att anpassa den fysiska miljön..

Barn börjar skolan med olika erfarenheter av läsning samt olika sorters literacy. För att vi på bästa sätt ska kunna möta våra elever är det av stor vikt att ta hänsyn till detta och använda elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka åtta elevers relation till läsning. Vi vill förstå vilket förhållningssätt till texter eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara på i skolan. För att uppnå vårt syfte har vi observerat två klassrum, intervjuat åtta elever i år tre och deras två klasslärare samt lämnat 16 enkäter till elevernas föräldrar.