Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid fallprevention för äldre i eget boende. Författarna har sökt i relevanta ämnesdatabaser och använt sökord som utgått från syftet vilket slutligen resulterade i elva kvantitativa artiklar. Vid analys av data har författarna tagit stöd av Fischers (2009) interventionsformer som raster och beskrivit bedömningar och interventioner på aktivitetsnivå, funktionsnivå samt bedömningar av miljö. Resultatet i studien påvisade att samtliga interventioner var på aktivitetsnivå vilket förespråkas inom arbetsterapi för ett klientcentrerat arbetssätt. Många arbetsterapeutiska fallpreventiva interventioner var anpassningar av miljön, hjälpmedel och även aktivitetsträning i syfte att stödja aktivitet.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

Tidigare forskning har visat att kvinnor är förfördelade i vården i jämförelse med män. De får till exempel sämre vård vid symtom av hjärtinfarkt. I hälso- och sjukvårdslagen står det att alla människor ska få likvärdig vård oavsett kön. Studiens syfte var att ta reda på om det fanns skillnader mellan män och kvinnor gällande problem i aktivitetsutförandet och i arbetsterapeutiska interventioner hos patienter med makuladegeneration. Metoden som användes var journalgranskning där journaler med 30 män och 30 kvinnor granskades.

The purpose with this essay is to reveal the recurrent debate about children?s TV-watching and to investigate if and how teachers should use the TV as a help in the preschool education..

Dagliga aktiviteter är ett centralt begrepp inom arbetsterapi och något som individen engagerar sig i varje dag. För individer som varit långtidssjukskrivna och återgår i arbete påverkas många områden. Ett område är i vilken utsträckning olika dagliga aktiviteter utförs. Syftet med studien var att beskriva och jämföra aktivitetsutförandet under och efter långtidssjukskrivningen samt beskriva hur arbetet påverkat livssituationen. Författarna till studien utgick från en kvantitativ metod med målinriktat urval.

Inledning. Vi är alla konsumenter. Vi förväntar oss att kunna köpa den där billiga tröjan på klädkedjan här hemma, men stannar vi någonsin upp och funderar på vem som sytt tröjan?.

SAMMANFATTNING Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes.

Bakgrund: I och med att samhället utvecklas behöver arbetsterapeuter finna nya och fungerande metoder för att förbättra livskvaliteten och välmåendet hos patienterna. En av de stora patientgrupperna är äldre, denna grupp växer i och med att befolkningen lever allt längre. En annan av de stora patientgrupperna är patienter drabbade av stroke, vilket är den femte största orsaken till ohälsa. Nintendo Wii är en relativt ny metod som ibland används kliniskt men få påvisade effekter är vetenskapligt belagda.Syfte: Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk sammanställning av användbarheten och effekterna av Nintendo Wii som åtgärd inom arbetsterapi för patienter som är äldre eller drabbade av stroke.Metod: En litteraturstudie som sammanställde resultaten från 10 vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar och manuell sökning.Resultat: I analysen framkom fyra områden som presenteras i resultatet. Dessa områden var 1: Praktisk användbarhet, 2: Effekter på funktions- och aktivitetsnivå, 3: Sociala relationer och 4: Livskvalitet.Slutsats: Nintendo Wii verkar vara en genomförbar åtgärd som kan användas som komplement till traditionell terapi.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvård.Metod: Data samlades in genom tre fokusgrupper där legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare från tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var många och presenteras utifrån tre olika kategorier; Prioritering är att göra rätt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist på tid och resurser påverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjälpa deltagaren att göra rätt saker, att det är viktigt med ett gott stöd från chefen samt att deltagarna på grund av resursbrist endast hinner hjälpa de patienter som är högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen på resurser är en stor orsak till de problem som uppstår gällande prioriteringar inom kommunal hemsjukvård. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte räcker till och att arbetsbördan är större än tillgängliga resurser, är en bidragande orsak till den stress de känner..

Syftet med denna studie var att utvärdera CI-terapi för strokedrabbade. Metoden som användes var att analysera redan insamlad data från journaler. Bedömningsinstrumenten som användes i studien var självskattningsinstrumentet UE/MAL, handfunktionstestet GAT samt den klientcentrerade intervjun COPM. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer. Data behandlades med statistiska metoder..

I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

Introduktion: 30 procent av alla personer över 65 har någon gång råkat ut för en fallolycka. Ungefär hälften av alla äldre som bor hemma är rädda för att falla. 38 procent uppger att de undviker vissa aktiviteter pga. fallrädsla. Tidigare studier har visat på att fallrädsla kan leda till en ökad risk för fall.

Örebro UniversitetInstitutionen för hälsovetenskap och medicin           Arbetsterapi Arbetes art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi.Svensk Titel: En jämförelse mellan Bobathmetoden och andra interventionsmetoder för behandling av strokepatienterEngelsk titel: A comparison between the Bobath method and other interventions for stroke patientsFörfattare: Maryam Tondkar MogadamHandledare: Marie HolmefurDatum: 2012-05-03 SammanfattningBakgrund: Bobath behandlingsmetod utvecklades i England på 1940-talet för patienter med hjärnskador. I denna behandlingsmetod ska patienter lära sig att kontrollera sina onormala rörelser och muskelspasticitet.Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra Bobathmetoden med andra interventionsmetoder för att kunna se vilken behandlingsmetod som har bättre effekt för strokepatienter.Metod: Systematisk litteraturstudie gjordes i databasen AMED, PubMed och Cinahl för att ta fram aktuell forskning inom detta område. Artiklarna som kom fram är kvantitativa och Randomiserade Kontrollerade studier.Resultat: Resultatet av studierna visar att Bobathmetoden har positiv effekt för att klara aktiviteter i dagliga livet. Bobathmetoden visar förbättring från akuta fasen till efter behandling i ADL aktiviteter. Studierna visar att Motor Relearning Programme, Arm Basis training och Balance Performance Monitor träning har bättre effekt än Bobathmetoden i ADL aktiviteter.Arm Basis training, Motor Relearning Programme och Bobathmetoden förbättrade handfunktionen över tiden.

Bakgrund: Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning är beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okänt mörkertal. Ett missbruk påverkar både den psykiska och fysiska hälsan men har även en inverkan på individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk påverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvården. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med intervjuer baserat på en öppen fråga och olika frågeområden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har påverkat deras vardag.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt av upplevda aktivitetsbehov samt arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse inom palliativ vård.Metod: Datainsamlingen genomfördes via systematisk litteratursökning i databaser vid Luleå tekniska universitet där även manuella sökningar genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar, vilka var kvalitativa och kvantitativa, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån likheter och skillnader i relation till syftet.Resultat: Resultatet visade på vilka aktivitetsbehov palliativa klienter har men även vilka behov som inte blir tillgodosedda. Vidare beskrivs vilka arbetsterapeutiska interventioner som genomförs och dess betydelse för klienter, anhöriga och vårdare. Här visade även resultatet påvikten av att inkludera anhöriga och vårdare till den palliativa klienten i bedömning och genomförandet av interventioner. Det framkom att olika interventioner hade olika betydelser för klienterna.