Skallskador är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker akut sjukvård. Hjärnskakning är den mildare graden av skallskador. Detta examensarbete har en kvantitativ design och bygger på material insamlat i en tidigare studie. Syftet med examensarbetet var att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som hade nedsatt arbetsförmåga under det första året efter hjärnskakning. Skillnader mellan kön, åldersgrupper samt interventionsgrupp och kontrollgrupp har studerats.

Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i användningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med arton personer, som är yrkesverksamma inom hemvården eller på vårdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angående sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att få prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vårdpersonalen upplevde även att utbildningen var innehållsmässigt tillräcklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vårdpersonalen är att lära sig om patientbemötande i en lyftsituation.

Att arbeta tillsammans inom vården benämns som att arbeta inom team. Teamet består vanligen av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens främsta ansvar är att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnå bästa resultat under rehabiliteringen krävs interventioner där gott samarbete mellan yrkesgrupperna är en förutsättning. Arbetsterapeutens professionella identitet är viktig gentemot andra yrkesgrupper inom vården, och förstärks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.

Design är en stor del av vårt samhälle. Som studenter på slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet har vi upplevt att design får en allt större plats i undervisningen. Studien undersöker vilka kopplingar det finns mellan design och slöjd och hur man kan arbeta med det i skolan. I studien har 10 designstudenter vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet blivit intervjuade. I studien användes kvalitativa intervjuer som metod.

Många människor lever idag med långvarig smärta som påverkar deras vardag och orsakar stort lidande. Relationen mellan arbetsterapeuten och patienten är alltid avgörande för om arbetsterapin blir lyckad eller inte. Antalet anmälningar till patientnämnden har ökat och hälso- och sjukvårdslagens krav på att patienter ska bli bemötta med respekt och öppenhet uppfylls inte. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av bemötandet av personer med långvarig smärta. En kvalitativ metod användes och urvalet gjordes genom lämplighet och snöbollssampling.

Bakgrund: Hemförlossningar är ovanligt i Sverige idag. Det är ett kontroversiellt ämne som det råder delade meningar om angående säkerhet och risker för mor och barn. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hemförlossning. Metod: Systematisk litteraturstudie som baseras på 16 artiklar. Resultat: Presenteras i fyra huvudkategorier samt fem subkategorier.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån aktuell forskning göra en sammanställning av arbetsterapeutiska interventioner för barn med utvecklingsstörning samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen har skett genom en databaserad sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har vid den systematiska sökningen använt ett antal förutbestämda sökord i databaser som vänder sig mot medicin och hälsa. Vid analysen av data användes arbetsterapeutiska interventionsformer som raster för att klassificera de interventionerna som utfördes för barn med utvecklingsstörning. Resultatet är uppdelat i tre delar; arbetsterapeutiska interventioner, bedömning av interventionernas effekt samt effekten av de arbetsterapeutiska interventionerna.

Miljön är viktig för människans aktivitetsutförande och ett område där arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den här studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet själva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förändring skulle påverka deras arbetsförmåga. Syftet var även att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö påverkade deras arbetsförmåga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkätundersökning bland kommunanställda arbetsterapeuter där de fick besvara frågor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bästa kombinationen för att ha en bra arbetsförmåga.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av hjälpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demenssjukdom. Datainsamlingen genomfördes genom en litteratursökning via databaser tillgängliga vid Luleå tekniska universitet, vidare tillkom en artikel utifrån en sekundär sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades för att avgöra om de var lämpliga att inkluderas i studien. Resultatet grundades på elva artiklar, varav nio kvalitativa och två kvantitativa Artiklarna analyserades genom att ta fram likheter och skillnader. Resultatet redovisas i tre kategorier; Hjälpmedel stödjer självständighet och delaktighet, Hjälpmedel minskar oro och stress för vårdgivare och anhöriga och Hjälpmedels funktion och design påverkar användandet.

Artros är en folksjukdom som kan påverka alla leder i kroppen. Artros i händerna är vanligast bland kvinnor. Enligt rådande forskning ger denna form av artros en stor inverkan på vardagliga aktiviteter, men det beskrivs inget om på vilket sätt det påverkar. Syftet med studien var således att belysa hur kvinnor med artros i händerna upplevde konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Kvalitativ ansats användes och metoden var semistrukturerad intervju.

Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser.

Arbetsterapeutens uppgift är att främja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 år och som bor i ordinärt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver därför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ välfärdsteknologi, för att främja aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ välfärdsteknologi som kan användas som intervention för att främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgängliga via Luleå tekniska universitetsbibliotek.

Bakgrund De Quervains sjukdom ?r ett tillst?nd som k?nnetecknas av f?rtr?ngning av senor och inflammation av synovialv?tskan i det f?rsta dorsala senfacket i handleden. Ortosen anv?nds f?r att st?dja och bibeh?lla/f?rb?ttra funktionen. Det som p?verkas av en ortosbehandling ?r en inflammatorisk process. F?r tillf?llet finns det brist p? studier som visar p?verkandet av utf?randet vid ortos behandlingen.

Allt fler i dagens samhälle drabbas av någon form av ätstörningar. Det finns olika teorier och faktorer som bidrar till att en person drabbas av en ätstörning. Det kan vara trycket från media/samhället, trycket från sig själv, en känsla av att behöva kontroll över sitt liv eller helt enkelt börja som en viljemässig bantning som sedan övergår i ätstörningar.Syftet med studien var att ta reda på hur personer med ätstörningar upplever arbetsterapibehandling.Det finns inte mycket dokumenterat om hur en arbetsterapeut arbetar med personer med ätstörningar och några utvärderingar om hur behandlingen fungerar är mycket svårt att hitta. För att kunna ta reda på personernas egna upplevelser användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer I studien framkom att det är långt ifrån alla personer, som behandlas för ätstörningar, som får hjälp av en arbetsterapeut. Deltagarna i studien fick olika sorters behandling för sin ätstörning och de fick bland annat använda sig av skapande aktiviteter med inriktning på bild, matgrupper och tidsdagböcker.Behandlingen hjälpte personerna att få en bättre dagstruktur samt att skingra tankarna från maten..

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.