Målet med undersökningen är att utreda hur sju definierade stadskvaliteter ser ut i två bostadsområden i Uppsala och att undersöka om dessa kvaliteter på ett enkelt sätt kan mätas. Vidare diskuteras dess inverkan och framtida betydelse för de två områdena, och en generell diskussion om hur de sju stadskvaliteterna kan behandlas i stadsbyggnadssammanhang förs. I en rapport gjord i Stockholm visar resultaten att sju stadskvaliteter tydligare korrelerar med betalningsviljan för bostadsrätter än andra stadskvaliteter. Baserat på dessa sju attraktiva stadskvaliteter för boende undersöktes kvaliteternas förekomst genom platsbesök och analys av stadsdelarna Gottsunda och Kungsängen. Resultaten visar att Kungsängens centrala läge i Uppsala gör att tillgången till de sju stadskvaliteterna är högre än i Gottsunda.

Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades.

This essay aims to explore the possibilities for elderly in nursing homes in Örebro municipality toreceive other treatments besides medication in case of depression or anxiety. Issues associated withthe object in this paper and which are discussed are prevalence of drug usage, opportunities forelderlies to receive other treatments, prevalence of other treatments and the elderlies own power orinfluence over the choice of treatment. The survey has been conducted with questionnaires sent outby post to nurses at every nursing home for elderly in Örebro municipality. The results showed thatdrugs are used extensively when treating depression or anxiety among the nursing home residents,and other treatments are never or only occasionally being discussed at more than half of the nursinghomes in this study. The results also show that reminiscence therapy and problem-solving therapyhas been used occasionally, while alternative therapies are used more frequently.

Sverige är det första landet som gav människor med transsexualism möjligheten att ändrajuridisk könstillhörighet. Den första lagen om ?Fastställande av könstillhörighet i vissa fall?infördes 1972 och krävde att personen skulle vara över 18 år, ogift, folkbokförd i Sverige samtsteril. Nu krävs endast att personen är över 18 år och boende i Sverige efter flera års politiskkamp för trans*personers mänskliga rättigheter. Steriliseringskravet är äntligen borta men är viframme än? Vad händer enligt svensk lag när den juridiska könstillhörigheten är ändrad? Finnsnågon risk för intrång i människors integritet och rätt till privatliv efter ett fastställande av nyjuridisk könstillhörighet? Vad händer med folkbokföring av släktskap? Min undersökningsynliggör juridiska dilemman för personer som har ändrat juridisk könstillhörighet.

Den här studien handlar om arbetsmotivation på två äldreboenden i Gävleborgs län. Vi gjorde en jämförelse mellan ett privat äldreboende och ett kommunalt äldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras på enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framträdande faktorerna till arbetsmotivation.

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.

Skuldsättningsgraden hos svenska hushåll ökade stadigt från i mitten av 1990-talet fram till 2008. För att hejda denna utveckling införde finansinspektionen i oktober 2010 ett allmänt råd om begränsning av säkerhet i bostad vid upptagande av lån, det så kallade bolånetaket. Innebörden av detta är att 15 procent av bostadens marknadsvärde i kontanta medel krävs vid upptagande av bostadslån. För en förstagångsköpare som skall köpa bostad i Göteborg betyder det att en betydande summa pengar skall ha sparats ihop. Eller så blir alternativet att ta ett dyrare blancolån om inte kapitalet finns.För att undersöka hur förstagångsköpare i Göteborg har löst det ekonomiska genomfördes en enkätundersökning bland studenter på Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet och Högskolan Väst.

Vad är egentligen tanken med mötesplatser i stadsplaneringen och hur kan mötesplatser kopplas till trygghet? Trygghet, något upplevt, är eventuellt inte möjligt att skapa för samtliga alltid. Mötesplatser konstrueras på många sätt. Tanken är ofta att de ska vara för alla, hur de upplevs är en annan sak. Stockholms stad har inga särskilda strategier för mötesplatser utan arbetar på olika sätt för att uppnå trygg- och säkerhet.

Levnads- och arbetsförhållanden har i mindre svenska småorter under det senaste seklet genomgått stora förändringar. Fjelie, den lilla byn i sydvästra Skåne var i början på seklet ett aktivt jordbrukssamhälle med egen järnvägsstation, lanthandel, smed, post och skola. Idag finns få spår av detta bevarat och Fjelie ger ett stillsamt intryck för den besökande. Syftet med examensarbetet är att undersöka Fjelies identitet och fysiska karaktär. Vidare undersöker vi möjligheter för att öka attraktiviteten och utvecklingen av byn.

Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna.

Årligen kommer det in många önskemål till Trafikverket där bland annat invånare önskar förbättringsåtgärder längs stråk, gator och vägar. Av de önskemål som berör byar som ligger längs med landsvägar handlar många av önskemålen om att invånarna önskar separata gång- och cykelvägar genom byn. Detta på grund av att landsvägen många gånger är den enda vägen som finns för oskyddade trafikanter att röra sig på genom byn. En åtgärd som Trafikverket relativt snabbt och till lägre kostnad kan utföra är bredare vägrenar. Vilka ökar utrymmet för de oskyddade trafikanterna och samtidigt medför att körbanan smalnas av för fordonstrafiken vilket i sin tur får en hastighetsdämpande effekt för förbipasserande fordonstrafik.Det saknas tydliga riktlinjer och rekommendationer för i vilka vägmiljöer som bredare vägrenar lämpar sig bäst.

Since the care for the elderly is a low priority there are shortcomings. One of these shortcomings are that the elderly living in nursing homes do not feel that they have a meaningful existence. The aim of this study was to identify which factors could give the elderly residing in nursing homes a meaningful existence. The study was conducted through a review of existing literature with a systematic literature study. Scientific articles were found, read, analyzed and condensed.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.