Sök:

Sökresultat:

36237 Uppsatser om Hem för vćrd eller boende - Sida 61 av 2416

Ensamkommande flyktingungdomars upplevelse av integration i det svenska samhÀllet

The purpose of the study, "Living in Two Worlds" is to try to find out how the professionals in social work reasoning and thinking about children 0-3 years living alternate residence and how children 0-3 years are affected by form of housing . Questions are how they professional reasons and think about the type of housing, what advantages and disadvantages they consider are and the conditions under the professional must be satisfied that the child will not get hurt. Study is a qualitative study using semi-structured interviews. The theory that the study is based on the attachment theory explaining the relational processes that occurs between the child and its care person.      The results of this study show that if the parents are in great conflict with each other is important for the child cope with the alternating form of housing well or not.

Fortskridande relation : En studie om relationer dÀr en av partnerna drabbats av en demenssjukdom och bor pÄ ett sÀrskilt boende.

This study aims at investigating the spousal relationships of persons who have been diagnosed with dementia and are living in a nursing home. Eight spouses? descriptions of their relationship, spousal interaction and the relationshipÂŽs impact on the spouseÂŽs life were captured through qualitative interviews. The results show three main types of interaction patterns: one of spousal joy and happiness; a combination of both happiness and sadness; and a pattern of no positive reactions. The strength of the relationship was based on the analysis of trust, intimacy and commitment to the relationship.

Kommunikativ planering i den kommunala planeringen

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

Ett ökat turismflöde i Åre : Önskat eller oönskat av "lokalbefolkningen"

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde Ă€r önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsĂ€tt. Metoderna som har anvĂ€nts för att fĂ„ ett mer relevant resultat Ă€r kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med tvĂ„ lokalt boende. De stĂ€llda frĂ„gorna berörde bland annat Ă„sikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen pĂ„verkas av turismen, arrangörernas förvĂ€ntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frĂ„gestĂ€llningar som behandlade hur lokalbefolkningen stĂ€ller sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mĂ€sterskap, sociala effekter och hĂ„llbarhet.Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey?s irridex som behandlar om hur vĂ€lkomnande lokalbefolkningen Ă€r, enligt de sjĂ€lva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger pĂ„ nĂ€r det kommer till bemötandet av turisten.

Trygghet och boende : Analys och produktion av Eskilstuna Kommunfastigheter AB:s textmaterial

I följande rapport redogör jag för mitt examensarbete vid MÀlardalens högskola vÄren 2010. Eskilstuna Kommun-fastigheter AB anvÀnder ordet ?trygg? i deras affÀrsidé pÄ webbsidan (kfast.se). Det finns dock ingen utförlig information i anslutning som förklarar för befintliga och potentiella hyresgÀster vilka ÄtgÀrder som har genomförts för att öka tryggheten. Syftet med detta arbete har dÀrför varit att dels undersöka vilka brister det finns i den befintliga texten om trygghet pÄ webbsidan, dels att skriva en ny textversion.

Stora bostadsfastigheter i glesbygd : En studie av rÀttsfall och praxis

För att frÀmja landsbygdens utveckling och till följd av förÀndringar i markpolitiken tillÀts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemÄl. Glesbygd, som Àr landsbygd karaktÀriserad av gles befolkning, Àr mer utsatt för de problem som landsbygden stÄr inför. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgÄng av rÀttskÀllor, tolkning av rÀttsfall och analys av LantmÀteriets praxis.

Arrangerade Àktenskap : en kvalitativ studie om nÄgra flickors syn pÄ arrangerade Àktenskap

I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade Àktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. NÄgra familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstÄnd frÄn den. Men oavsett hur familjen förhÄller sig till traditionen har den en pÄverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens mÄlgrupp Àr flickor som vÀxer upp i sÄdana familjer. Undersökningens syfte Àr att belysa dessa flickors syn pÄ arrangerade Àktenskap och möjligen fÄ nÄgra förklaringar till varför vissa familjer fortsÀtter att leva enligt detta traditionella kulturmönster Àven efter exilen i Sverige.

DimensioneringshjÀlp för stabilisering av flervÄningshus.

Byggande i kallt klimat innebÀr mÄnga utmaningar pÄ grund av de hÄrda pÄfrestningar byggnader utsÀtts för. Forskningsprojektet Attract utreder möjligheten Ästadkomma attraktivt och hÄllbart boende i subarktiskt klimat, med utgÄngspunkter i Kiruna och GÀllivare. Tyréns AB Àr en del av detta och vill effektivisera byggprocessen genom att industrialisera hustillverkningen med förtillverkade moduler. Det skulle innebÀra en minskning av kostnader och tidsÄtgÄng under bÄde projektering och produktion. MÄlet med arbetet Àr att skapa en berÀkningsmodell som ska kunna anvÀndas för att snabbt ta fram de dimensionerande krafter ett stabiliserande torn av prefabricerade skivelement, exempelvis trapphus, utsÀtts för. Tanken Àr att ha fÄ bestÀmda vÀrden och istÀllet ge anvÀndaren av modellen möjlighet att anvÀnda egna variabler beroende pÄ situation, vilket skulle innebÀra att modellen kan anvÀndas vid flera olika tillfÀllen. Arbetet har resulterat i en berÀkningsmodell i form av en Exceldatafil dÀr berÀkningar utförs automatiskt och levererar dimensionerande krafter för det stabiliserande tornet.

Barnets bÀsta: Vad Àr meningen bakom orden, och kan rÀtt svar nÄs i det enskilda fallet innan beslut?

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bÀsta? och förklara vilken svÄrighet dessa ord har i vÄr lagstiftning. Analysen har till största del inriktats pÄ barnets bÀsta vid förÀldrars tvister, och efterföljande beslut om vÄrdnad, boende och umgÀnge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rÀttsinformation har tagits fram och sedan tillÀmpas pÄ frÄgestÀllningarna genom en ingÄende tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar pÄ svÄrigheten att nÄ rÀtt svar i det enskilda fallet.

Den tysta delaktigheten : En studie om den Àldre personens upplevelse av delaktighet och meningsfullhet i vardagen

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personer som har Àldreomsorg upplever sina möjligheter att kunna pÄverka innehÄllet i vardagen. I syftet ligger ocksÄ att kunna belysa den Àldre personens upplevelse av vardagen med utgÄngspunkt i delaktighet och meningsfullhet. I studien söker vi svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upplever Àldre personer sin vardag? Hur upplever Àldre personer sina möjligheter att göra val som rör vardagen? Hur kan Àldre personer vara delaktiga i sin vardag? Hur kommer meningsfullhet till uttryck i vardagen för Àldre?Studien har en kvalitativ ansats och studiens data Àr inhÀmtad genom nio intervjuer med Àldre som har Àldreomsorg. Respondenterna Àr Àldre personer över 65 Är som har Àldreomsorg inom hemtjÀnst och sÀrskilt boende.Resultatet av studien visar att den Àldre personen upplever sin vardag utifrÄn insikten om sina fysiska förutsÀttningar och begrÀnsningar.

Hej Svea! : boendedialog om utemiljön som verktyg för social hÄllbarhet i ett diversifierat bostadsomrÄde

Att anvÀnda sig av fler metoder Àn enkÀter och skriftliga frÄgor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhÀllet att delta pÄ sina egna villkor. En varierad medborgardialog Àr sÀrskilt viktig i diversifierade bostadsomrÄden. Att fÄ vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskÀnsla i bostadsomrÄdet. Delaktighet och medbestÀmmande har visat sig vara sÀrskilt betydelsefullt för boende med utlÀndsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan Àr en gemensam förtroendegrund.

ÄgarlĂ€genhet: en jĂ€mförelse med bostadsrĂ€tt

Den 1 maj 2009 infördes boendeformen Ă€garlĂ€genhet i Sverige. Detta medförde ingen ny sĂ€rskild lag utan de befintliga fastighetsrĂ€ttsliga lagstiftningarna kommer att tillĂ€mpas pĂ„ Ă€garlĂ€genheterna. ÄgarlĂ€genheten Ă€r en tredimensionell fastighet som Ă€gs genom direkt Ă€gande. Den boendeform som Ă€garlĂ€genheten utĂ„t sett liknar mest Ă€r bostadsrĂ€tten, det finns dock avgörande skillnader mellan dessa. Den största skillnaden Ă€r att Ă€garlĂ€genhetsinnehavaren begrĂ€nsas mindre i förfogandet över bostaden.

Att flytta hemifrĂ„n : Äldres upplevelser av faktorer som pĂ„verkar deras önskemĂ„l om plats pĂ„ servicehus

Denna studie handlar om de svÄrigheter Àldre upplever i ordinÀrt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de Àldre upplever att de har möjlighet att pÄverka beslut som fattas betrÀffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav tvÄ redan bodde pÄ servicehus och de andra tvÄ ville flytta till servicehus. De Àldre upplevde att bristen pÄ gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskÀnsla i det ordinÀra boendet var grunden till att de ville bo pÄ servicehus. Samtliga respondenter ansÄg att servicehus innebar en större trygghetskÀnsla och gav möjlighet till gemenskap.

Att vara besökare ? I Röda Korsets besöksverksamhet

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra Àldres ensamhet med hjÀlp av frivilliga besökare. Efter förfrÄgan frÄn Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvÀrdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrÄn den frivillige besökarens perspektiv, utvÀrdera vÀrdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns sÀrskilda boende. För att fÄ svar pÄ frÄgan utifrÄn besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjÀlp av semistrukturerade frÄgor. Det som framkom visade att besökarna kÀnde sig behövda.

UndernÀring hos personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilt boende : -orsaker och ÄtgÀrder

Bakgrund: Över 150 000 mĂ€nniskor i Sverige behandlas Ă„rligen för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom. En vanlig form Ă€r ateroskleros, Ă„derförkalkning. Av alla de som idag avlider pĂ„ grund av annan orsak Ă€n naturligt Ă„ldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer Ă€r aortaanerysm, mera kĂ€nt som ?pulsĂ„derbrĂ„ck?.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->