Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur energideklarationen har tagits emot och påverkat fastighetsägares arbete med energifrågor i flerbostadshus i Gävle.Metod: Denna uppsats baseras på kvalitativa intervjuer med fastighetsägare i Gävle. Fastighetsägarna som har medverkat är från den kommunala och privata hyressektorn samt kooperativa bostadsrättsorganisationer och privata bostadsrättsföreningar. Intervjumaterialet har sammanställts i fem olika kategorier i löpande text med förtydligande tabeller och diagram.Resultat och slutsats: Endast tre av de sju tillfrågade fastighetsägarna är helt färdiga med energideklarationerna. Alla respondenter anser att energideklarationen är bra över lag, men det finns även flera saker som de anser är negativt med energideklarationen. Majoriteten av respondenterna anser att de inte har gjort några större förändringar i och med den nya lagen, de jobbade redan med energibesparande åtgärder innan energideklarationerna genomfördes.Förslag till fortsatt forskning: I uppsatsen har vi inte tagit hänsyn till de boende och deras påverkan av energiförbrukningen.

SAMMANFATTNING Arbetet syftar till att komma fram till ett förslag för en framtida expansion i Eksundsområdet med pendeltågstation samt en utveckling av Torps villasamhälle 6 respektive 9 kilometer väster om Norrköpings centrum. De båda områdena består i dag av fritidshusområden som delvis är under övergång mot åretruntboende samt områden av permanent bostadsbebyggelse. I arbetet ingår en inventering av förutsättningar och intressen för området och sedan en geografisk bedömning av lämpliga utvecklingsområden för eventuell exploatering. De utvecklingsområden som vuxit fram i arbetet är belägna kring Eksund-Strandhugget samt kring Torps villasamhälle. I dessa två områden har en visuell landskapsanalys gjorts, som de två planförslagen delvis bygger på. Huvuddragen och ambitionen som behärskar de båda förslagen är att nyttja ett befintligt järnvägstråk, för att skapa ett stationsnära boende i Eksundsområdet.

BAKGRUND: Malnutrition hos äldre beror vanligen på en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och sväljsvårigheter, depression och aptitlöshet. Tillståndet är förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. Vårdtyngd och omvårdnadsbehov hos äldre i särskilda boenden (SÄBO) ökar, många i riskzonen att utveckla ett undernäringstillstånd upptäcks inte och mat och måltidsmiljö har beskrivits som undermåliga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och måltidsmiljö av betydelse för näringsintaget hos äldre i SÄBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Att anlända till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet så bidrar omgivningarna vi passerar till att påverka vår bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan således fungera såväl inbjudande som avvisande beroende på utformning och hur vi tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur Täbys entréplatser kan identifieras. Fortsättningsvis används en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktär. Arbetet innehåller även en genomförd surveyundersökning som beskriver några av de uppfattningar och åsikter som boende och besökare till Täby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att målet med entréplatser är att markera övergången till staden samt att välkomna människor till staden.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gäller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss på områdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna känner oro för sin framtid och om någon grupp utmärker sig inom detta område. De två frågeställningar vi har utgått från är: finns några tydliga skillnader vad gäller ungdomars framtidsplaner då vi jämför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som är mer oroliga än andra inför framtiden?Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt. En förnyelse skall stärka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre Hamnområdet utgör med andra ord ett högintressant område med ett centralt läge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

Med hjälp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har även undersökt rådgivarnas syn på internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gå till. Med rådgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, Exportrådet och SouthPartner konsultföretag..

Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Hemma i staden - bostad för äldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgångspunkt från trygghetsbosteden. De äldre har en egen lägenhet med tillgång till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman..

Introduktion: Den äldre delen av befolkningen blir allt större. De flesta vill bo kvar hemma sålänge som möjligt, och det är även mest kostnadseffektivt ur samhällets synvinkel. Vi ville tareda på vad förebyggande hembesök kunde innebära för den äldre personens hälsa ochvälbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om förebyggandehembesök främjar möjligheten att bo kvar i sitt eget hem. Metod: Artikelsökningengenomfördes via databaserna CINAHL, PubMed och manuell granskning.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs.

Bakgrunden till studien var att verksamheten SÄBO (särskilt äldreboende) på ?Distansgatan 7? önskade erhålla ett vetenskapligt perspektiv på förändringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ?Uppdrag granskning? utifrån Kotters åttastegsprocess vid förändring (Kotter, 1996).Syftet med studien är att kartlägga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförändringen på äldreboendet Distansgatan 7 som har använt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ?Leda förändring?. Kotters budskap bygger på en åttastegsmodell som styr förändringen.