Detta projekt åskådliggör ett alternativ till hur människan i framtiden skall kunna uppleva den svenska naturen och ta vara på regioner som sakta förfaller och ödeläggs på grund av den rådande urbaniseringen.Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras. Genom att ta vara på de befintliga förutsättningarna, regionens infrastruktur, de olika årstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sätt att turista i naturen.

Bostadsområdet Friluftstaden i västra Malmö ritades och uppfördes av byggherren Eric Sigfrid Persson i funktionalistisk stil under 1940-talet. Eric Sigfrid Perssons vision var att skapa bostäder omgivna av natur och blommande, friväxande grönska. Växterna valdes för sina typiska utryck och egenskaper som konturformande element i helhetsbilden. Grönskan utgör än idag en stor del av områdets identitet. Detta arbete berättar historien om Friluftstaden grönytor; anläggning, skötsel funktion och utveckling, men belyser också de problem som finns och ger förslag på hur de kan lösas.Genom sin tidstypiska karaktär utgör området ett kulturhistoriskt värdefullt inslag i stadsbilden och borde genom detta skyddas från ogenomtänkta förändringar.

BakgrundVarje år kommer det barn under 18 år, utan sina föräldrar, från andra länder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom så många som 2250 ensamma barn.Enligt många rapporter underlät kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltänkta boendenas lämplighet. Den 1 juli 2006 trädde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting beträffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet är att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta på boendena under deras asylprocess. Särskilt fokus har vi lagt på att undersöka om man på boendena tar hänsyn till att de ensamkommande barnen kommer från en annan social miljö, med en helt annan kultur.Frågeställningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrån kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger på djupintervjuer med en flyktingsamordnare, två chefer för olika boenden och två asylsökande barn som bor på ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bättre på ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anställt mer personal med kulturkompetens.

Äldre personer riskerar i stor utsträckning att drabbas av undernäring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mäta attityder till äldres ätande och näringstillstånd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) användes. I urvalet ingick sjuksköterskor på särskilt boende och korttidsboende i två kommuner. Två påståenden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkäten, med möjlighet att lämna kommentar.

Att grönområden har positiva effekter på människors hälsa är vetenskapligt bevisat. Ett viktigt uppdrag för dem som arbetar inom kommunal planering är därför att underlätta för invånarna att vistas i grönområden. Detta uppdrag är speciellt viktigt att ha i åtanke idag när förtätningen av städer leder till att grönytor byggs igen samt att fler måste dela på de grönytor som finns. Detta arbete ger en orientering i vilka hälsoeffekter som vistelse i grönområden kan bidra till och vilka faktorer som kommunala förvaltningar bör ta hänsyn till i planeringen för hälsofrämjande grönområden. Med utgångspunkt i en bred teoretisk bakgrund har en fallstudie av ett specifikt bostadsområde gjorts.

Åtkomst till internet via trådlösa nätverk ses som en självklarhet för användare med tillgång till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgängligheten av trådlösa nätverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfälliga boende som hotell, café eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nätverk. Med den ökade tillgängligheten ökar även säkerhetsrisken för användaren antingen från yttre hot där användare vill få tillgång till andra användares data eller direkt attack från ägaren av nätverket. Användare kan känna sig säkra med de skydd som finns tillgängliga som exempel antivirus och brandvägg men i och med att ansluta till ett publika nätverk kan en rad nya säkerhetshot uppstå i former av man-in-the middle attacker mot användaren.

Med detta examensarbete är tre års studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i Gävle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet läggs på arkitekturutformningen samt energihushållningen och därmed presenteras examensarbetet i två huvudkapitel, Arkitektur och Energi.Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjäl i Gästrike Hammarby, har under lång tid haft funderingar på att uppföra ett lågenergihus i den gamla bruksorten Gästrike Hammarby. Mattsson tror på en levande landsbygd och förhoppningarna är att ett naturnära boende ska locka yngre generationer till att bosätta sig i Gästrike Hammarby. På uppdrag ska ett lågenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen är till stor del skapad av den världsberömda arkitekten Ralph Erskine.

Bakgrund: I takt med att våra gamla blir allt äldre finns det många personer som lider av demenssjukdom och som kräver en speciell form av bemötande och omsorg. Många personer med demenssjukdom vårdas i hemmen av sina anhöriga och hemvården. Ett komplement till hemvården är dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till särskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom är ett komplext och krävande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stärks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet är att belysa hur personalen på dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krävs av dem kunskaps- och kompetensmässigt relaterat till de allmänmänskliga kompetensdomänerna.

Äldreomsorgens måltidssituation i ordinärt boende är behäftad med svårigheteroch många äldre blir undernärda. Måltiden består inte av mat som substansallena, utan är en komplex upplevelse, med sociala, emotionella och kulturellaaspekter, där samtliga sinnen skall stimuleras för att erfara en helhetsupplevelse.Att sätta sig in i en annan människas uppfattning om hur hon erfar sinmåltidssituation, är förenat med en bred komplexitet där individens sociala ochkulturella miljö kan skapa barriärer för förståelsen. Studiens syfte var attbeskriva och analysera hur äldre i ordinärt boende med hemtjänst uppfattar sinegen måltidssituation. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetodav kvalitativa intervjuer, där 9 äldre i åldern 76-94 år i en svensk kommun gavstid att med egna ord beskriva hur de uppfattar sin egen måltidssituation och sinaönskemål av den. Resultatet visar att de äldre uttalar en förnöjsamhet om sinmåltidssituation.

För att lyckas bra som egenföretagare i dag är det bra att genomföra en marknadsbedömning,gärna under själva etableringsfasen. Ska en butik lyckas på marknaden och få ett brakundunderlag är det en god idé att undersöka om det finns någon marknad för det sortimentföretaget planerar att ha i sin butik. Marknaden skiftar ständigt och företaget bör varaföreberedd på förändringar då de kan påverka företaget stort.Syftet med den här uppsatsen är att studera och ge djupare förståelse för hur en egenföretagaregenomför en marknadsbedömning vid etablering av en butik. Uppsatsen avser att belysa desvårigheter som kan uppstå vid en marknadsbedömning och hur en egenföretagare kanundvika dessa. Åtta stycken intervjuer med butiksägare har genomförts.Att vara medveten om vad en marknadsbedömning är, och tillför företaget, är en förutsättningför att kunna genomföra en grundlig och noggrann sådan.

Handslagets tid är passé! Överlåtelse av fastighet är idag hårt reglerat till skillnad från förr, men trots detta finns idag stora möjligheter att hitta det boende som söks. Sökalternativen är många men det kan dock vara svårt att veta om hjälp skall tas av fastighetsmäklare eller om affären skall ske privat. På grund av detta problem handlar denna uppsats om vad fastighetsmäklaren gör, får göra, fastighetsmäklarens plikter och därtill även skyldigheter. Syftet med denna uppsats har varit att utreda fastighetsmäklarens ansvar enligt den ?nya fastighetsmäklarlagen? som träder ikraft den 1 juli 2011.

Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen är att belysa hur äldre personer åldras på landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att åldras där. Våra frågeställningar är: Hur ser de äldre själva på sitt åldrande boende på landsbygden? Kan det ses som ett problem och i så fall varför eller varför inte? Hur upplever de äldre sin livssituation? Vilka är fördelarna/nackdelarna med att bo på landsbygden? Hur ser deras sociala nätverk ut? Hur ser de till boendefrågor, tillgång till service och omsorg och närheten till släkt och grannar? Vilken innebörd lägger de äldre i frågor som livskvalité och gott eller värdigt åldrande? Har de ett gott och värdigt åldrande eller inte? Uppsatsen bygger på empiri som vi har fått från intervjuer med sex äldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjänsten samt från litteraturstudier. Vi har i första hand definierat våra huvudbegrepp, åldrandet och landsbygden för att öka läsarnas förståelse. Vårt ämne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa två ovannämnda begrepp utan även handlar om bondelivet, hur det förändras och moderniseras och hur dess process påverkar de äldres situation på landsbygden. Idag vet man ganska mycket om de äldre som bor i städer, via media eller i personliga möten, då har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut.

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig.

Denna uppsats handlar om valfrihet och rättighet i de äldres boendesituation. Vi har drivit en tes genom uppsatsarbetet, att det finns en diskrepans mellan olika delar och moment i boendefrågan. För att undersöka detta, har vi gjort en enkätundersökning angående äldres uppfattning om utbudet inom äldreomsorgen vad gäller boende. Vi har tittat på lagtexter och riktlinjer, historik och kulturella uppfattningar om rättigheter, samt annan forskning på området.Teorier vi tillämpat för att bättre förstå vilka mekanismer som här kan vara verksamma, är Gerotranscendens, KASAM och Empowerment. Vi har också funderat över begreppet Makt och vad det betyder i det här sammanhanget.Vi tycker oss märka att valsituationen i den biståndsbedömda boendesituationen för dagens äldre inte är särskilt stor.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.