AbstractSyftet med studien är att få ta del av elevers och lärares egna erfarenheter och tankar angående specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskärningar och hårt drabbade är de elever som är i behov av särskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? är något pedagoger försöker att nå i skolorna i dag.

SammanfattningElitaktiva idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på Heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner? Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge. Frågeställning:·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor? MetodIntervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år.

SammanfattningElitaktiva idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på Heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner? Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge. Frågeställning:·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor? MetodIntervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år.

Medelstora företag som denna uppsats har valt att behandla är i svenskt näringsliv färre till antal än vad det finns små och stora företag. Medelstora företag, som kan sägas är morgondagens storföretag, drar sig ofta för att investera i affärssystem som kräver mycket tid och resurser att få det implementerat. Det har gjort att jag har funnit det intressant att studera medelstora företag och deras handlingssätt när beslutet om att införa ett affärssystem har tagits. Företag av den storleken har dessutom mindre med resurser för att anskaffa och handha ett affärssystem än jämförelsevis stora företag. Detta bör, enligt mig, sättas i relation till att omkring nittio procent av alla affärssystemprojekt misslyckas d.v.s.

Under våren 2008 tog riksdagen beslut om att fr.o.m. den 1 juli införa ett kommunalt vårdnadsbidrag. Bidraget uppgår till maximalt 3000 kronor och kan betalas ut till dem som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg på Heltid utan istället ordnar barnomsorgen på annat sätt, t.ex. genom att en förälder stannar hemma. Vårdnadsbidraget har av dess anhängare hyllats som en valfrihetsreform men har av kritikerna anklagats för att vara en kvinnofälla.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat Heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär.

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus är utifrån energisynpunkt. Den talar bland annat om för byggnadens ägare hur energianvändningen kan minskas och driftkostnaderna sänkas. Lagen innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att energideklarera sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008. Detta gäller hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat Heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur män som lever i en samkönad relation och som ansökt om adoption upplevde adoptionsprocessen, samt hur deras längtan efter barn såg ut.Metod: Utifrån en kvalitativ analysmetod och en abduktiv strategi för att nå kunskap, genomfördes studien med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuat fem homosexuella män som ansökt om adoption. Deras deltagande gav detaljerade beskrivningar av upplevelserna och erfarenheterna kring adoptionsprocessen, vilka vi senare kategoriserade i huvud- och underteman. Resultatet analyserades utifrån valda teoretiska perspektiv och tidigare forskning, som vi ansåg relevanta för det studerade fenomenet.Huvudresultat: Längtan efter barn hade alltid funnits hos informanterna. Många olika familjebildningsformer hade diskuterats, men centralt var att alla ville ha sitt eget barn på Heltid, vilket medförde att adoption blev det överordnade alternativet.

Den här undersökningen handlar om i vilken mån dagstidningarna kan fortsätta att göra anspråk på att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras på tidningarna. Alltså motsvarigheten till regering och riksdag på lokal nivå. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive län/region har fått möjlighet att svara på en enkät, svarsfrekvensen blev 66,6 procent.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.

Syfte ? Syftet med denna uppsats var att genom existerande fallstudier, enkätundersökningar och annan sekundärdata identifiera vilka faktorer som ger upphov till motstånd vid implementeringen av ERP-system och hur detta motstånd kan förebyggas.Metod ? Metoden som användes i denna uppsats är dokument. Dokument i denna uppsats var sekundärdata i form av artiklar och böcker från världsledande journaler inom området ERP-implementering. Uppsatsens teori, analyser och modeller bygger kring dessa artiklar och böcker.Resultat och analys ? Resultaten från denna studie tyder på att alla ERP-implementeringar möter motstånd vid ERP-projekt.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke.

I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att få bra marmorering. Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar marmoreringen.