This paper aims to investigate how Helsingborg?s city library?s visi-tors feel about computer games being available for lending and in which way computer gamers see Helsingborg?s city library as a resource. This was examined first with a study of 100 of the library?s visitors and then with five interviews with computer gamers and an interview with the librarian responsible for purchasing games.The study showed that most visitors were neutral to having games at the library and of the ones that were not neutral many more were positive than negative. Of the five gamers who were inter-viewed, there were several who had borrowed games in the past.

SammanfattningEfter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten slogs samman.Syftet med studien ?Efter fusionen? var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie ?Den skånska modellen?. De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre tidningarnas material som är unikt i dag.Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

The number of young people that graduate from upper secondary education has decreased while a growing number of young people are in an outside position in the sense that they neither work or study or have any other known occupation. In addition to this the labour market has gone trough changes, which has brought difficulties for some groups to establish themselves on to the labour market. One of the groups that have been affected by this is the young people. As an answer to the increasing number of young people in an outside position, a new law was introduced on the 1st of July 2005. The law is called (kommunala uppföljningsansvaret) and it stands for the municipality's responsibility to follow up on young people between the age of 16-19 years that is not enrolled in any upper secondary school and that does not have any other known occupation.The purpose of this essay has been to examine how the responsible administrations in Helsingborgs municipality view their responsibility to follow up young people between the ages of 16-19 years and the practical application of the law, and also if they can see any risks with not following up on young people in that age span.

Den här studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet på Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Idén med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte på miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkänt vid inspektioner. De områden som fick flest anmärkningar var rengöring och underhåll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hälften av butikerna fick underkänt vid kontrollen vilket visar på att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Problem: Det finns mycket forskning gjord kring outsourcing, dock finns det begränsat med forskning kring outsourcing av stödtjänster inom vården. En professionell byråkrati har speciella förutsättningar och när den ska samarbeta med en annan verksamhet med en annan struktur skapas en viss problematik. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa problematiken kring mötet mellan två organisationer, varav den ena är en professionell verksamhet och den andra ett multinationellt divisionaliserat företag, vilka samarbetar genom outsourcing. Metod: Vi har tillämpat en induktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vår empiri. Fallstudien över Helsingborgs lasarett baseras på sex intervjuer på olika nivåer.

När tillgängligheten i offentliga miljöer brister begränsar och försvåras det dagliga livet för personer med funktionsnedsättning. Det är en fråga om mänskliga rättigheter att de offentliga rummen blir tillgängliga. Därför har regeringen omarbetat sin handikappolitik och satsat stora resurser på att förbättra tillgängligheten i svenska städer, främst genom deras strategi ?Lätt avhjälpta hinder? och Boverkets regelsamlingar. Målet är en förbättrad tillgänglighet både på befintliga platser och vid nybyggnationer.

En upprörd patient sitter i väntrummet på en akutmottagning. Patienten har väntat på vård i flera timmar och äntligen kommer en sjuksköterska in. Patienten reser sig upp och bereder sig på att följa med. Tyvärr utropar sjuksköterskan någon annans namn och den väntande patienten frågar undrande: ?Ursäkta, när är det min tur?? Problem:Vi anser att det finns problem i arbetsprocessen på akutmottagningen som orsakar att patienten får vänta onödigt länge.

Den här undersökningen utvärderar ett medarbetarprogram för undersköterskor på Helsingborgs lasarett. Syftet med undersökningen är att utifrån medarbetarprogrammets mål undersöka om målen har uppfyllts. De förankras även i teorier om lärande. I undersökningen har det även utformats en frågeställning. Målet med medarbetarprogrammet var att lyfta fram gruppen undersköterskor och programmet hade temat personlig utvecklingUppsatsen bygger på kvalitativ metod och datainsamlingstekniken är intervjuer.

IKEA har under hela sin verksamhetstid befunnit sig i den strategiska position som benämnes hybrid, men har på senare tid tack vare ett förbättrat produktsortiment förflyttat sig närmare en differentieringsposition. Det har i sin tur medfört en höjd image som gjort att kunderna nu kräver mer service av IKEA Helsingborgs personal, en begäran som inte tillgodoses. Servicemötet ? interaktionen mellan frontpersonal och kund ? på IKEA Helsingborg har således kvalitetsproblem och fungerar inte tillfredsställande för vare sig kund, personal eller ledning. Uppsatsens primära syfte är att undersöka vilka ledningsåtgärder som behövs för att nå god kvalitet på servicemötet på IKEA: s varuhus i Helsingborg.

Ett utvecklingssamtal innehåller aspekter som kan anses ganska enkla att kvantitativt mäta. Men en mer komplicerad sida av utvecklingssamtalet är att mäta de aspekter som kan härröras till kvalitet dit exempelvis kompetenser, medarbetarnöjdhet och värdering av ledarskap kan räknas. Problemet med att mäta dessa aspekter är framförallt att de till stor del beror av subjektiva värderingar i flera led, från dem som genomgår samtalet och av dem som skall tolka resultatet av samtalet. Frågan är huruvida det är möjligt att koppla utvecklingssamtalet till verksamhets-styrningen, vilket då innebär att resultatet av utvecklingssamtalet därmed skulle tjäna på att kunna mätas. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förutsättningar för hur utvecklingssamtal kan kopplas till verksamhetsstyrningen.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Sjuksköterskeutbildningen har sedan dess start i mitten av 1800-talet utvecklats från att ha varit en rent praktiskt inriktad yrkesutbildning till en mer teoretiskt inriktad högskoleutbildning. Denna utveckling har fortsatt vilket innebär att klyftan mellan teori och praktik har ökat ytterligare.Mot denna bakgrund är syftet med uppsatsen att undersöka vilka krav på lärande den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever i den situation hon står inför, när hon med en huvudsaklig teoretisk utbildning möter den kliniska praktiken, samt att analysera hur sjuksköterskorna kan stödjas i att hantera situationen. Utifrån vårt syfte har vi valt att utföra en empirisk undersökning, där vi har intervjuat sju sjuksköterskor från Helsingborgs lasarett. Den kvalitativa ansatsen föll naturligt då vi sökte en djupare förståelse för sjuksköterskorna och deras situation.I vår undersökning kommer vi fram till att det är svårt för nyutexaminerade sjuksköterskor att ta sig an de krav på kompetens som yrket ställer. För att klara av situationen behöver de stöd och handledning både från Helsingborgs lasarett och från arbetskamraterna.