Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskärna och på Väla Köpcenter. Detta för att kunna kartlägga om det finns någon strukturmässig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg.

Titel: Har storleken någon betydelse? Om drivkraften, roller och värdeskapande i en ideell förening Författare: Lina Holmqvist, Ulrika Maschmann, Sofia Wigström Handledare: Gustaf Kastberg, Cecilia Fredriksson Nyckelord: Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH), föreningsmedlemmar, gränszon, roller, drivkraft, värdeskapande Problem: Uppsatsen tar utgångspunkt i varför en ideell förening vill växa samt det värde som genereras för föreningsmedlemmar över att tillhöra en ideell förening. Vi problematiserar rollfördelningen att inneha en privat- respektive yrkesroll i en förening som MiH. Syfte: Vi vill studera vilket värde det genererar utifrån föreningsmedlemmarnas perspektiv att delta i föreningen samt drivkraften i att växa som förening. Syftet är även att identifiera möjligheter samt begränsningar med att medverka i en större ideell förening.

Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor, bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida trafiksituation föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra..

I Skåne pågår i dagsläget planeringsarbetet för spårvagn i de tre största städerna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga Skånes tre största städer med så pass olika förutsättningar och storlek planerar för spårväg samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionära faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jämföra tre städers val av spårväg utifrån de undersökta städernas visioner och morfologiska förutsättningar. Vilka är de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förväntas ett sådant val ge staden? Den övergripande frågeställningen är; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spårväg? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jämförelser mellan fallen. Det finns spårvägsplaner på flera håll runt om i landet så som i Linköping, Uppsala och Jönköping.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskärna och på Väla Köpcenter. Detta för att kunna kartlägga om det finns någon strukturmässig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med teman som ar väsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan ochsedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan..

Syftet med denna uppsats var att studera supporterkulturerna hos Helsingborgs IF och Landskrona BoIS samt att göra en jämförelse dem emellan med utgångspunkt från de uppfattningar som finns angående städerna och lagens supportrar. Avsikten var att behandla hela supporterkulturen och även alla ?vanliga? åskådare på arenorna. Därför genomfördes en enkätundersökning bland åskådarna på en hemmamatch för vartdera laget. Publiken på båda matcherna hade överlag en god ekonomi.

Sammanfattning Nyckelord: Behov & Motivation, Belöning, Företagets mål och Nackdelar. Bakgrund: Personalen är en av de viktigaste resurserna inom företagen idag vilket innebär att fokus ligger på att behålla kompetent personal. Att förlora och nyanställa personal är förenat med en stor kostnad för företag. Ett sätt att stimulera anställda att vilja stanna kvar inom företaget är att ha ett väl fungerande belöningssystem. Problemformulering: Ett belöningssystem som är olämpligt utformat kan ge negativa konsekvenser som ex att den anställde inte uppfattar belöningen eller att den upplevs som orättvis.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

Uppsatsen behandlar Helsingborgs konserthus och funktionalismen. Med denna byggnad som exempel på tidig funktionalism diskuteras denna stilriktning och dess historiska referenser med ett fokus på relationen till klassicismen. Uppsatsen inleds med ett avsnitt om arkitekten Sven Markelius och en beskrivning av konserthusets tillkomst. Sedan belyses de samtida idéströmningar som präglade arkitekten och denna period av arkitekturhistorien. Därefter följer en deskriptiv analys av konserthuset och dess former.

Detta examensarbete är utfört på Helsingborgs Dagblad AB i Helsingborg. Examensarbetet omfattar en analys ur kvalitetssynpunkt av HD:s material-, energi- och transportflöden, dess påverkan på miljön, kopplingen mellan HD:s tre kärnvärden och vikten av ett strukturerat miljöarbete samt ett antal förslag på fortsatt arbete. HD:s materialflöden består främst av material för tryckningen men även en hel del elektroniska apparater. Ett stort antal datorer och annan kontors-utrustning står på dygnet runt, året runt vilket orsakar onödigt stor energiförbrukning. HD:s verksamhet är beroende av transporter, både av material och personer.

The development of solar photovoltaic (PV) is increasing,with declining module prices and with a strongenvironmental profile. Policies are developed around theworld to achieve the targets set for renewable energy.In Helsingborg, the local power company Öresundskraft isworking with solar PV to achieve the goals of the city.With their vision: - Energy for a Better World and Powerfor the Region, their work with developing the local solarPV market is continuing and the next step is to create asolar PV policy. Today their offer is 1 SEK/kWh for theexcess electricity delivered to the grid.It turns out that compensating the customer is a vitalpolicy and it has to be dynamic to follow the decisions ofpolitics. The same survey shows indeed, thatenvironmental and technical part is of interest. Solar PVwill be supported locally to act on environmentalsustainability and locally produced electricity and withthis Öresundskrafts vision will be achieved..

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling där parterna i målet är ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvärderingen av anbuden varit bristfälliga, misstag har gjorts i arbetsgången och ett dåligt juridiskt språk har använts. Vi anser att detta troligen beror på kompetensbrist när det gäller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan råda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstånd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare är det enligt oss viktig att poängtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrågningsunderlag och vid utvärdering av anbud..

Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor, bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida trafiksituation föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra..