Vad är sväng och hur lär man ut det ?rätta svänget?? Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur folkmusikpedagoger uppfattar och förmedlar sväng samt få en inblick i vilka metoder som förekommer vid undervisning av sväng i folkmusik. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra pedagoger som samtliga är aktiva inom folkmusikgenren. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av didaktiska perspektiv på undervisning och lärande med särskilt fokus på de didaktiska frågorna hur, vad och varför.  Resultatet visar att flertalet informanter ansåg att sväng är ett viktigt moment inom folkmusiken men att det är något de sällan pratar om.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att få en fördjupad förståelse för hur förskollärare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans läroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, där fyra förskollärare från fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollärarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framläggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att främja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lärandet. Det fanns däremot delade meningar om hur förskollärarna relaterar det estetiska arbetet till läroplanen. Samtliga pedagoger ansåg att läroplanen har blivit mer ämnesinriktad och att det estetiska fältet har fått mindre fokus, däremot menade pedagogerna att läroplanen är öppen för tolkning.

Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image. Den här uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Uppsatsens hypotes är att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten.

Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

Elevernas aktivitet under lektioner i allmänhet är beroende av undervisningens innehåll och organisation för att nå uppställda mål, som i ämnet Idrott och hälsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete är att få en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans årskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jämförts mot tidigare forskning på området. Studien har kompletterats med en enkät riktad till idrottslärarna i de klasser som observerats för att få deras synpunkter på vad som kan påverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer.

AbstractDancing and the body`s ability to express itself has been an interest of mine for a long time. For that reason I would like to find out more on how you as a pedagogue can work with dancing as a way to develop motoric activity. The purpose of my research is to find out how pree-school-pedagogue`s and sportsteacher`s are working with dancing, and also how children in a pree-school class apprehends the idea of dancing before and after a dancelesson.My question for this paper is:How can dancetutoring in pree-school develop children`s motoric activity?To find out the answer for this question I have also chosen to use relevant litterature within the subject. Since the examination covers only the answers from four pedagogue`s and six children I can not make a generell conclusion that covers all children or pree-schools.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni.

Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet.Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna.

I Sverige är det fåtal studier som berört vad dans, som inte kräver några förkunskaper, kan tillföra i människors liv. Denna studie riktar sig därför till Communitydance, vilket bjuder in en mångfald av människor oavsett tidigare erfarenhet att dansa tillsammans. I denna studie undersöks delprojektet kvinnodans, som utgör en del av ett Communityprojekt i Västerås. Studiens syfte har varit att beskriva och förstå vad deltagandet i kvinnodans betyder för kvinnorna som deltar. Utifrån deltagande observationer och fokusgruppsintervjuer beträffas resultat som beskriver såväl processen i dansen som dess upplevda effekter.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egna musikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter våra tre frågeställningar.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egna musikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter våra tre frågeställningar.

Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.