Forskning kring moderns upplevelse av förlossningen är väl täckt men faderns upplevelse är ett inte lika utforskat område. Idag närvarar fadern i stor utsträckning vid förlossningen vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva hans upplevelser eftersom dessa utöver fadern även påverkar modern, barnet och familjen som helhet.Syftet med denna studie var att belysa faderns upplevelse av förlossningen.Studiens metod var systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna Cinahl, PsycINFO, Science Direct och PubMed/Medline under åren 2003-2008. Sammanlagt inkluderades sju artiklar vilka granskades och kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet i artiklarna kodades, kategoriserades och sammanställdes för att sedan nedskrivas under den slutgiltiga rubriken ?faderns upplevelse av kontroll? med subkategorierna: ?innebörden av förlossningsrelaterad rädsla hos fadern?, ?faderns upplevelse av delaktighet under förlossningen? samt ?faderns helhetsupplevelse av förlossningen?.Resultatet visade att fadern upplevde mycket rädsla relaterat till förlossningen och rädslan berörde främst partnerns och/eller barnets liv och hälsa.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en säng till gästerna utan det är en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig från konkurrenterna och tydliggöra för gästen vad verksamheten erbjuder. Ett koncept är något som ska genomsyra hela verksamheten och personalen är inget undantag.Syftet med studien är att undersöka hotellkonceptets inverkan på det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna användes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.

Kryssningsindustrin är en dyna-misk bransch som är under ständig förändring och utveckling. Branschens stora problematik är avsaknaden av en färdigproducerad produkt på kryssnings-destinationerna. Alla människor, platser, företag och organisationer som kryssnings-resenären kommer i kontakt med på destinationen är med och påverkar resenärens helhetsintryck. Detta innebär att samverkan mellan olika aktörer är nödvändigt för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kryssningsdestination. Samverkan genom kluster handlar om att tillsammans nå gemensamt uppsatta mål och visioner, samt att ta tillvara på de olika resurser, människor och relationer som interagerar på en kryssningsdestination.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en säng till gästerna utan det är en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig från konkurrenterna och tydliggöra för gästen vad verksamheten erbjuder. Ett koncept är något som ska genomsyra hela verksamheten och personalen är inget undantag.Syftet med studien är att undersöka hotellkonceptets inverkan på det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna användes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Äldreomsorgens måltidssituation i ordinärt boende är behäftad med svårigheteroch många äldre blir undernärda. Måltiden består inte av mat som substansallena, utan är en komplex upplevelse, med sociala, emotionella och kulturellaaspekter, där samtliga sinnen skall stimuleras för att erfara en Helhetsupplevelse.Att sätta sig in i en annan människas uppfattning om hur hon erfar sinmåltidssituation, är förenat med en bred komplexitet där individens sociala ochkulturella miljö kan skapa barriärer för förståelsen. Studiens syfte var attbeskriva och analysera hur äldre i ordinärt boende med hemtjänst uppfattar sinegen måltidssituation. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetodav kvalitativa intervjuer, där 9 äldre i åldern 76-94 år i en svensk kommun gavstid att med egna ord beskriva hur de uppfattar sin egen måltidssituation och sinaönskemål av den. Resultatet visar att de äldre uttalar en förnöjsamhet om sinmåltidssituation.

Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett patientperspektiv, belysa upplevelser av möten mellan patient, sjuksköterskan och vården på akutmottagningen. Data till litteraturstudien insamlades via databaserna Cinahl och studiens resultat bygger på 11 artiklar från tre länder som publicerats år 2000-2010. Resultatet i litteraturstudien visade att sex faktorer återkom; Respekt, kommunikation, kunskap och kompetens, tillgänglighet, helhet, och kontinuitet. Resultatet visade att patienter upplever en bristande respekt från vårdpersonal. Kommunikationen uppgavs ofta bristfällig eller inriktad på, för patienten icke relevanta saker.

Matturism och närproducerade måltider har fått allt mer uppmärksamhet inom turismnäringen på senare år. I skrivande stund pågår ett projekt kallat Sverige ? det nya matlandet som åsyftar att göra Sverige bäst på mat i Europa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter som finns till att skapa närproducerade måltider och hur dessa i sin tur kan bidra till besökarens Helhetsupplevelse. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där personliga intervjuer ägt rum med personer från projektet Sverige ? det nya matlandet eller som på annat sätt är involverade i matturism.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att analysera och utreda:Hur olika företag arbetar med och ser på betydelsen av provrums utformning, roll i butiksmiljön samt interaktionen mellan personal och kund i anslutning till provrummet.Kundernas uppfattningar om och inställningar till provrum.Olika möjligheter till förbättring av provrum, med hänsyn till såväl utformning, sinnesrelaterade intryck som personalens arbete. Vår forskningsfråga har en närhet till syftet och lyder:På vilka sätt kan klädbutiker arbeta för att utveckla provrummets roll och stärka provrummets betydelse? MetodUppsatsen är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats, eftersom det under framställningen av uppsatsen har funnits ett växelspel mellan insamlingen av teori och empiri. Den empiriska insamlingen består av åtta stycken kvalitativa intervjuer. Där sex stycken av dessa intervjuer har varit med företag i klädbranschen för att kunna få ett företagsperspektiv.  Två av intervjuerna bestod av fokusgrupper med kunder, vilket gjorde att vi även kunde ta del av kundens perspektiv.   SlutsatserVi har kunnat urskilja tendenser genom den teoretiska och empiriska analysen i vår uppsats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rådgivaren agerar för att försöka bygga upp ett förtroende för kunden vid försäljning av finansiella tjänster. Vi vill lyfta fram och belysa vikten av den personliga kontakten och rådgivarens förhållningssätt vid en säljsituation och då specifikt under servicemötet. Den metod som primärt användes var deltagande observation och så kallad skuggning. Författarna deltog i den dagliga verksamheten hos fallföretaget och fick därmed en god och realistisk överblick av de fenomen som ämnades observera. Primärt fokuserade vi på teorier rörande relationsmarknadsföring, tjänstemarknadsföring och service management.

Inledning: Från och med 1950-talet har Sveriges gastronomiska utveckling genomgått en omvälvande utveckling och en matkultur som fått en högre internationell klass har skapats. ?Fine dining? är ett begrepp som används flitigt i beskrivningar av restaurangers utbud och har en internationell klang. Vilken definition det har i Sverige är oklart.Syfte: Syftet är att tydliggöra begreppet ?fine dining? och ta reda på vad som krävs för en restaurang att tillhöra ?fine dining?- kategorin.Metod och material: För att få en tyngd i undersökningen valdes en triangulering att göras för att undersöka begreppet ?fine dining? från olika håll.

Diskussionen inom tjänstemarknadsföring har länge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjänster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat på klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, där erbjudandet i sig spelar roll för värdet. Filosofin låter varor och tjänster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden är medskapare av värde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan således påverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en fråga om roller.

Syfte: Syftet är att inom en given grupp individer undersöka hur olika former av belöningar och arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande på en arbetsplats. Studien kommer att genomföras inom ett tillverkande industriföretag som tillämpar ett osedvanligt omfattande belöningssystem, vilket möjliggör att inom en och samma population studera hur ett flertal former av belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande. Med dessa förutsättningar till stöd för vårt syfte vill vi dels komplettera tidigare kunskaper kring motivation inom organisationer och hur effektiva belöningssystem bör utformas, men även bidra med ny kunskap kring hur upplevelsen av studerade belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer förhåller sig till varandra. Metod: Denna studie bygger på en enkätundersökning genomförd bland samtliga 158 anställda inom ett företag med ett omfattande belöningssystem i södra Sverige. En intervju med koncernens vice VD och HR-chef har genomförts för att få en förståelse kring det aktuella belöningssystemet och eventuellt finna förklaringar eller delförklaringar till enkätundersökningens resultat.

Problemställning: En verksamhetsstyrning med fokus på de ickefinasiella styrmedel börjar framhävas som allt viktigare faktorer för ett företags långsiktiga framgång. Vårt främsta mål är att belysa de mest särskiljande drag och problem med verksamhetsstyrningen på ett hotellföretag. Detta gör vi då det finns mycket skrivet om styrmedel i allmänhet och, utifrån vårt intresse för branschen, har vi därefter valt att utföra undersökningen på ett hotell.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera särdrag och särskiljande problem med verksamhetsstyrningen inom ett hotell.Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi utgått från litteratur som handlar om verksamhetsstyrning. Särskilt stor vikt, med tanke på syftet, har lagts på litteratur som behandlar servicebranschen. Därefter har vi utfört kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med de anställda på Quality Hotel Konserthuset.

Syfte: Syftet är att inom en given grupp individer undersöka hur olika former av belöningar och arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande på en arbetsplats. Studien kommer att genomföras inom ett tillverkande industriföretag som tillämpar ett osedvanligt omfattande belöningssystem, vilket möjliggör att inom en och samma population studera hur ett flertal former av belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande. Med dessa förutsättningar till stöd för vårt syfte vill vi dels komplettera tidigare kunskaper kring motivation inom organisationer och hur effektiva belöningssystem bör utformas, men även bidra med ny kunskap kring hur upplevelsen av studerade belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer förhåller sig till varandra. Metod: Denna studie bygger på en enkätundersökning genomförd bland samtliga 158 anställda inom ett företag med ett omfattande belöningssystem i södra Sverige. En intervju med koncernens vice VD och HR-chef har genomförts för att få en förståelse kring det aktuella belöningssystemet och eventuellt finna förklaringar eller delförklaringar till enkätundersökningens resultat.